Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

21

4. Länkar i styrsystemet 

I detta kapitel diskuteras rektors position och funktion som en av flera län-

kar i styrsystemet liksom länkarnas inbördes förhållande så som de fram-

träder i vår undersökning. Vi har inledningsvis kort presenterat ett antal 

ramfaktorer av betydelse för styrningen av skolan, olika arenor där beslut 

fattas, formuleras och tolkas och ett antal styrverktyg som staten använder 

i sin styrning av skolan.  

Ett annat sätt att uttrycka det komplicerade system som styrning och 

ledning av utbildningsväsendet utgör återfinns i de redovisningar som Karen 

Seashore Louis och hennes medförfattare (2010) samt Kenneth Leithwood 

och hans medförfattare (2004) gör utifrån ett antal faktorer som de finner 

betydelsefulla för ledarskapet och dess påverkan på elevernas lärande samt 

hur olika länkar samspelar för att förbättra lärandet.

Stiliserade modeller kan inte fånga en komplex verklighet men de kan 

tydliggöra, i det här fallet hur en hierarkisk modell (där staten fattar vis-

sa grundläggande beslut om skolan) ska länka till en byråkratisk modell 

(med nationella myndigheter och lokal administration hos huvudmannen), 

samtidigt som ett stort antal medarbetare (anställda och barn/ungdomar) 

förväntas vara delaktiga och utöva sitt medbestämmande för att få organisa-

tionen att fungera. Till detta kommer de förhandlingar och konflikter som 

pågår såväl ”inom” systemet som med och mellan olika arenor.

I modellen (figur 4.1) återfinns inte de globala arenor eller influenser som 

har stor påverkan på allt ifrån utformningen av lärarutbildning, rektorspro-

gram, läroplanernas innehåll till elevsammansättning i klassrummen och 

användning av internationella mätningar och deras resultat. De demokratis-

ka aspekterna på styrningen av skolan, som också är väsentliga för helheten, 

kan inte återges i denna endimensionella bild. Men det som figur 4.1 tydligt 

visar är skolledarens position som en länk i ett omfattande nätverk av och 

med olika specialiserade intressenter (bland annat politiker och professio-

nella). Dessa intressenter och uppdragsgivare befinner sig på olika arenor 

och skolledaren förväntas utöva sitt chef- och ledarskap på flera av dessa 

---

22

och i relation till andra arenor som alla kräver olika typer av kompetenser 

(Johansson 2003; Day och Johansson 2009). 

I det följande ger vi exempel på några länkar mellan rektor och staten 

respektive mellan rektor och huvudmannen samt mellan rektor och skol-

chefen. Det är rektors egen bedömning av till exempel den överordnade 

organisationens kapacitet och kompetens liksom den egna graden av själv-

ständighet i yrket som redovisas. Slutligen tas kvalitetsrapporter upp som 

exempel på ett verktyg som kan belysa relationerna mellan flera av länkarna 

i systemet, företrädesvis staten, huvudmannen och skolan/rektorn.   

4.1 Olika förutsättningar 

Rektorerna i våra data är erfarna skolledare som har haft den positionen 

i ett–tolv år (68 procent) med en tyngdpunkt på de första sex åren, majo-

riteten är kvinnor (64 procent) och merparten är mellan 45 och 65 år (74 

procent). Rektorerna arbetar i landets samtliga kommuner, hos kommunala 

eller fristående huvudmän. Cirka en tredjedel (32 procent) instämmer i att 

de upplever en stor konkurrens mellan kommunala och fristående skolor 

medan drygt 20 procent upplever att det finns ett motstånd mot fristående 

skolor i kommunen. 

Rektorernas verksamhetsområden varierar från förskola, förskoleklass, 

fritidshem, grundskola, gymnasieskola, särskola till yrkesskola, vuxenutbild-

Figur 4.1. Illustration av skolledares påverkan på elevers lärande (Seashore 

Louis m.fl. 2010, s. 14).

Skolledares 

professionella

utveckling,

erfarenheter 

Kommunal 

styrning, 

politik och

praktik

Statlig styrning, 

politik och 

praktik

Elev/familje-

bakgrund

Skolans 

ledarskap

Andra

intressenter

Skolmiljö

Lärare

Elevens 

lärande

Klassrums-

miljö

---

23

ning och musik/kulturskolor för att nämna några exempel. En del rektorer 

har ansvar för enbart en verksamhet medan andra har ansvar för flera. Dess-

utom innehåller varje enskild verksamhet i sig ett antal olika inriktningar. 

För att visa på denna variation presenteras här nedan några exempel från de 

öppna svaren i enkäten på frågan om ansvarsområde. Presentationen sker i 

alfabetisk ordning och säger inget om frekvensen med vilken svaren före-

kommer: 

ADHD, Administration, Aspbergerklass, Arbetsmarknadsenhet, Asylverk-

samhet, Autismskola, Bemanningspool, Bibliotek, Dagbarnvårdare, Döv-

blinda, Elevhälsa, Familjecentral, Familjedaghem, Folkhögskola, Fritidsgård, 

Fritidshem, Förberedelseklass, Företagsutbildning, Hörselklass, Internat, 

Korttidsverksamhet enligt LSS, Kök, Lokalvård/Städ, Lägerskola, Lärlings-

utbildning, Modersmålsundervisning, Nattomsorg, Pedagogisk omsorg, Re-

surscentrum/resursskola, Rörelsehindrade med multipla diagnoser, Sfi, Sim-/

idrottshall, Sjukhusskola, Skolmåltid, Skolsköterska, Syo, Tekniker, Ungdoms-

konsulenter, Uppdragsutbildning, Uppföljningsansvar, Vaktmästeri, Yrkeshög-

skola, Öppen förskola (några uppgifter från skolledarenkäten 2012).

Antal barn/elever per rektor varierar från ett fåtal upp till 4 000. Flerta-

let (cirka 85 procent) har 101–600 elever medan 9 procent har färre (upp 

till 100) och 5 procent fler (601–1 000). Ett fåtal har över 1 000 elever. Av 

detta följer att antalet anställda varierar både vad avser undervisande och 

icke undervisande personal. Om vi summerar de båda personalgrupperna 

är variationen i antalet anställda från en handfull till maximalt nära 400, se 

Appendix 2.

4.2 

Länkar mellan rektor och staten

Uppdraget från staten, i skollag och läroplaner, riktar sig i stor utsträck-

ning direkt till rektor och lärare och är detsamma oavsett hur de lokala 

förhållandena ser ut. De senaste decenniernas reformer från regering och 

riksdag kan kategoriseras utifrån de fyra komponenterna i det statliga styr-

systemet som vi berört ovan: juridik, ideologi, ekonomi och kontroll. Inom 

det juridiska området har den nya skollagen inneburit en ökad tyngd i den 

juridiska styrningen av skolan. Rätten att välja skola, få undervisning och 

inte bli utsatt för kränkande behandling etc. är bestämmelser som innebär 

en starkare statlig styrning, inte enbart via lagstiftningen utan också genom 

---