Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare



Yüklə 431,55 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə10/20
tarix14.10.2017
ölçüsü431,55 Kb.
#5002
1   ...   6   7   8   9   10   11   12   13   ...   20

30

skolchefen efterfrågar deras erfarenheter i olika frågor och 11 procent till att 

deras chefer arbetar för att rektors förutsättningar i yrket ska vara de bästa. 

På påståendet ”Min huvudman ser till att jag som skolledare får tillräcklig 

kompetensutveckling så att jag kan genomföra nationella reformer” svarar 

rektorerna enligt figur 4.6. Vi parar det påståendet med ”Min bedömning 

är att nationella reformer som genomförts har haft önskad effekt på min 

arbetsplats”. 

Det är endast 11 procent av rektorerna som anser att de får tillräcklig 

kompetensutveckling för att kunna genomföra nationella reformer. De två 

svar som representerar att kompetensutvecklingen kan anses tillräcklig ut-

gör endast 33 procent av de svarande rektorerna. Endast 6 procent uttrycker 

tydligt att reformerna har haft önskad effekt, och slås de två högsta alterna-

tiven ihop är det 30 procent som anser att reformerna har fått önskad effekt 

på den egna skolan. 

Relationen rektor–skolchef har vi även försökt fånga med en öppen fråga 

där rektorerna ombeds ange de tre viktigaste insatser som skolchefen gör för 

att underlätta deras arbete. En kategorisering har gjorts utifrån rektorernas 

svar. Där återfinns stöd inom administrativa områden, personal, arbetsmiljö, 

lokaler, personal och ekonomi. Stöd med svårare elev- och föräldraärenden 

lyfts fram samt information och kompetensutveckling. 

Figur 4.6. Rektors svar på påståenden rörande nationella reformer (N = 3 181 st).

0

5



10

15

20



25

30

Nationella reformer 



önskad effekt

Tillräcklig kompetens-

utveckling

4

5



6


31

Det mest framträdande är följande tre områden:

 

•  Stöd när jag behöver, bollplank, coach, lyssnar, lyhörd, finns tillgänglig, 



feedback etc.

•  Delegerar, tillit, tror på det jag gör, frirum, förtroende etc.

•  Samordnar rektorerna, mötesplatser, organisationsfrågor samt visioner, 

mål och tydliga uppdrag etc.

Det framgår även att skolchefen uppfattas vara länken mellan rektor och 

politiker samt till den högsta ledningen hos huvudmannen. Det gäller i 

båda riktningarna. Skolchefen framträder i dessa svar som en servicefunk-

tion som, när det fungerar som bäst, finns lätt tillgänglig, underlättar och 

ger stöd i arbetet. Orden driva, utveckla är mer sällsynt förekommande. 

utvärdering av arbetet

Vi frågade rektorerna vilka de anser vara de tre viktigaste skälen till att 

deras arbete utvärderas, se figur 4.7. Ett av svarsalternativen var ”att utkräva 

ansvar enligt kända förväntningar”Enligt skolledarna själva är de tre vik-

tigaste skälen till att de utvärderas: att identifiera områden som jag behöver 

utveckla (68 procent), att utforma relevanta mål för mitt arbete (53 procent) 

eller att kunna bidra till min professionella utveckling (40 procent). Vi har 

inte gjort skillnad på utvecklingssamtal eller lönesamtal utan använt termen 

Figur 4.7. De tre viktigaste skälen till att mitt arbete utvärderas, enligt rektor  

(N = 3 181 st). 

0

10

20



30

40

50



60

70

80



Ingen 

utvärderar 

mitt arbete 

Bidra till min

professionella 

utveckling

Kunna sätta lön

Kontrollera att 

policy från 

n/s efterlevs 

Utforma 

relevanta mål 

Identifiera 

styrkor 


Identififiera 

områden att 

utveckla 

Utkräva ansvar 

enligt kända 

förväntningar




32

utvärdering av ”ditt arbete”. Ett alternativ som kommer som fjärde alter-

nativ rör utkrävande av ansvar enligt kända förväntningar och lägst ligger 

kopplingen till lönen (36 procent). Noterbart är att 12 procent uppger att 

deras arbete inte utvärderas.

Fem av skälen till att arbetet utvärderas, enligt rektorerna, rör rektor som 

person, dessa anges mer sällan än de två orsaker som är kopplade till skolan 

som organisation. Att identifiera områden att utveckla når drygt 70 procent 

och att utforma relevanta mål omfattas av cirka 50 procent av rektorerna. 

Deras svar visar tydligt på att utvärderingen av deras arbete inte upplevs 

som viktig och endast 11 procent anger att det har med deras lön att göra.

4.5 Rektors självständighet 

Relationen till nämnd/styrelse har redovisats i ett par sammanhang ovan. 

I figur 4.8 redovisar vi dels rektors syn på sin egen möjlighet att påverka 

nämndens/styrelsens beslut, dels fackens stöd för rektors arbete med att för-

bättra enhetens kvalitet. Som en jämförande parameter har vi lagt in svaret 

på påståendet ”Jag trivs bra i min roll som skolledare”.

Figur 4.8. Några påståenden om ditt arbete som skolledare (N = 3 181 st).

4

5



6

0

5



10

15

20



25

30

35



40

Jag upplever stöd från facklig 

organisation i arbetet med 

att förbättra kvalitet

Jag trivs bra i rollen 

som skolledare

Stora möjligheter att påverka 

nämndens beslut 




33

Som framgår i figur 4.8 trivs nära 80 procent av rektorerna i sin roll trots 

det bristande stöd som redovisats i figurerna 4.3–4.5. I figur 4.8 framkommer 

åter den bristande kommunikationen mellan rektor och huvudmannen/po-

litikerna då knappt 16 procent redovisar att de anser att de kan påverka 

nämndens/styrelsens beslut. En tredjedel av rektorerna upplever sig ha stöd 

från de fackliga organisationerna. Det som vidare behöver studeras är i vil-

ken utsträckning denna låga grad av inflytande påverkar rektors möjligheter 

att påverka sina förutsättningar. Detsamma gäller vilken betydelse de fack-

liga organisationernas stöd har för den enskilda skolans utveckling.

Av figur 4.9 framgår att rektorerna anser att de har en mycket hög grad 

av självständighet (svarsalternativ 6) när det gäller inriktningen av det pe-

dagogiska arbetet (41 procent), den inre organisationen (41 procent) följt av 

beslut som rör barn i behov av särskilt stöd (39 procent). Samtidigt återfinns 

den lägsta graden av självständighet kring beslut om fördelning av tillgäng-

liga medel (25 procent) och beslut om vilken personal som ska arbeta vid 

enheten (24 procent). Det egna arbetets utformning (35 procent) hamnar 

däremellan.

Intressant är att drygt 70 procent uttrycker att de har stor självständighet 

i relation till beslut om sin skolas inre organisation. Några av de så kallade 



Figur 4.9. Skolledarnas syn på graden av självständighet i relation till olika  

arbetsuppgifter (N = 3 181 st).

0

10

20



30

40

50



Beslut om mitt eget 

arbetes utformning 

Åtgärder för elever 

i behov av särskilt stöd

Inriktning på det 

pedagogiska arbetet 

vid min enhet

Vilken personal som 

ska arbeta vid min 

enhet


Fördelning av till-

gängliga ekonomiska 

resurser

Beslut om skolans inre 

organisaton

4

5



6


Yüklə 431,55 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   6   7   8   9   10   11   12   13   ...   20




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə