Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
46 fens eller rektorns men ser gärna att nämnden blir involverad och inte minst informerad. Ibland bör analysen göras av externa krafter, oväldiga kanske av inspektionen om problemet funnits länge. När analysen är gjord tar några ledamöter upp tänkbara åtgärder, där de flesta rör lärare och skolledare. Det kan handla om lärares undervisning, kompetens och utveckling av denna, arbetssätt, pedagogisk inriktning med mera. Skolledarens kompetens och ledarskap återkommer ofta. Byte av per- sonal, omflyttning av lärare, rektorer, skolledning inklusive skolchef kom- mer som nästa steg. Resurser i någon form kan bli aktuellt, omfördelning av resurser etc. Sanktioner och nedläggning är det väldigt få som nämner. Enstaka svar rör attitydförändringar i inställningen till uppdraget och till elevernas förmågor. Flera anser att extra stöd ska ges tidigt medan nå- gon menar att elevunderlaget eller sammansättningen av elevgrupperna kan behöva ses över, föräldrars medverkan och inställning bör beaktas, elevernas inflytande öka, fungerande elevhälsa samt bra mat. Ytterst få tar upp orga- nisationen, kulturen, arbetsmiljön, lokalerna eller strukturerna. Men när vi frågar skolledarna om olika framgångsfaktorer kommer, som vi redovisat ovan, organisationsfrågor upp som oerhört viktiga. 5.4 Rektors ställning i framtiden Skollagen har tydligt formulerat rektors uppdrag. Lagens bestämmelser har ytterligare konkretiserats för rektor i skolförordning och läroplaner. Vi ställ- de frågan till rektorerna hur de tror att förhållandena kommer att förändras i framtiden med avseende på förhållandena stat–kommun–skolledning, se figur 5.5. Svaren visar tydligt att rektorer anser att den politiska styrningen av ut- bildningen kommer att bestå och att staten och skolledarna är de länkar i kedjan vilkas ställning kommer att förstärkas. Vad det innebär att skolche- fens position förblir densamma när kommunernas ställning försvagas kvar- står att besvara, liksom vilken koppling rektorerna själva gör mellan statlig styrning och implementering av statliga styrinstrument och deras egen för- stärkta ställning. Flera av de statligt reglerade uppdragen har rektorer idag inte alltid redskap för att genomföra, vilket vi redovisat tidigare. Även här kan det vara intressant att jämföra skolledarnas uppfattning med ledamöternas svar på likalydande frågor: Än en gång bekräftas att skollagens tydliga bestämmelser om skolledarnas och i synnerhet rektorernas ställning även återspeglas i ledamöternas svar på
47 vilken länk som kommer att förstärkas framöver, se figur 5.6. Ledamöterna verkar göra bedömningen att kommunen även i framtiden kommer att ha ett ansvar. Relationen mellan nämnd och skolchef förväntas inte förändras nämnvärt men däremot relationen mellan rektor och skolchef. Vad inne- bär ett ökat handlingsutrymme för rektor i förhållande till skolchef när det kommer till relationen mellan rektor och ledamöter i nämnder och styrel- ser?
5.5 Slutsatser Detta kapitel har med ytterligare exempel pekat på en dissonans mellan de tre styrnivåerna: stat, huvudman och skola. Flera frågor har lyft fram kommunen som huvudman, som är den största arbetsgivaren och där det finns politiska nämnder för utbildningsområdet. En funktion som allokerar resurser både till kommunala och fristående skolor. Svaren, inklusive ”vet ej” och de som inte svarat på vissa frågor ger oss en bild av otydliga roller och en oklar gränsdragning eller uppdelning mellan det politiska och det pro- fessionella. Vi har inte funnit några generella signifikanta skillnader när vi ställt svaren på enskilda frågor mot kommunstorlek och politisk majoritet. Figur 5.5. Hur tror du att förhållandena kommer att förändras de kommande fem åren? (N = 3 181 st). 0 10
30 40 50 60 70 80 Kommunens ställning Statens inflytande Skolchefens position Min ställning Försvagas Förbli desamma Förstärkas Vet ej
48 Det är inte helt tydligt vilket stöd skolledarna anser sig behöva på olika områden. En stor grad av självständighet inom ett antal områden innebär inte med nödvändighet att rektor är tillfreds med det materiella innehållet eftersom vi inte ställer frågor om detta. Vi tycker oss dock finna att rekto- rer är till freds med vad de anser sig kunna åstadkomma men samtidigt en otillfredsställelse med de faktiska resultaten, vilket reser nya frågor kring rektors roll och uppdrag. Figur 5.6. Ledamöternas uppfattning om hur förhållandena kommer att för ändras de kommande fem åren. 0 10
30 40 50 60 70 80 Utbildningsnämndens inflytande Skolchefs handlings- utrymme i förhållande till rektor Rektors handlingsutrymme i förhållande till skolchef Skolchefens ansvar Rektors ansvar Försvagas Förbli detsamma Förstärkas Vet ej
49 6. Med uppdrag att skapa bra resultat Rektorer trivs med sin roll som skolledare och anser att deras sätt att leda påverkar lärarnas arbete positivt. De ser sitt arbete som värdefullt för att eleverna ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande. Mycket nöjda med elever- nas resultat är ett fåtal men en majoritet av de svarande är nöjda till en viss grad.
Våra studier saknar data som rör länken och relationen mellan rektor och lärare, vilken är av betydelse för elevernas resultat. Vi har därför valt att här lyfta fram resultat från ett par andra studier som rör denna relation och inkluderar även en rapport från Statens skolinspektion. Vi återkommer se- dan till betydelsen av förtroende i hela styrkedjan vertikalt och horisontellt. 6.1 Rektors betydelse för elevernas resultat Att rektorer har betydelse för barn- och ungdomars lärande, direkt eller in- direkt, har framkommit i flera forskningsrapporter och policydokument (se t.ex. Hallinger och Heck 1996, 1998; Leithwood m.fl. 2004; Day m.fl. 2007; OECD 2008; Seashore Louis m.fl. 2010; Böhlmark m.fl. 2012). Rektorernas svar i vår undersökning bekräftar denna bild, eftersom de anser att deras sätt att leda i mycket stor utsträckning påverkar lärarnas arbete positivt, att barnen/eleverna vid skolan har stora möjligheter att nå målen i läroplanen och att deras arbete är värdefullt för att barnen/eleverna ska nå hög målupp- fyllelse i sitt lärande. Från tidigare studier kan vi konstatera att framgångskriterier för en skola gäller både kunskapsmålen och de sociala målen, det vill säga hela läro- plansuppdraget. De skolor som lyckas i båda dessa avseenden kännetecknas av att det finns ett ledarskap som förenar struktur, kultur och ledarskap (Höög, Johansson och Olofsson 2011). De värderingar som finns avspeglas i sättet att leda genom organisation, schema, tjänstefördelning med mera och genom ett öppet och resonerande klimat på arbetsplatsen (Ärlestig 2011). Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|