Sjöpostförbindelser mellan Sverige och Nordtyskland 1660-talet till 1897 Kort historik och sammanställning över sjöpostförbindelserna med postjakter och postångfartyg mellan Ystad/Malmö och Stralsund/Greifswald från



Yüklə 22,98 Kb.
tarix04.02.2018
ölçüsü22,98 Kb.
#23494

Sjöpostförbindelser mellan Sverige och Nordtyskland 1660-talet till 1897

Kort historik och sammanställning över sjöpostförbindelserna med postjakter och postångfartyg mellan Ystad/Malmö och Stralsund/Greifswald från

1660-talet till 1897



Postjakten Hiorten (1692-1702) t.v. och Postångfartyget Constitutionen (1824-1837) t.h.
INNEHÅLL:

  • Historisk bakgrund

  • Sjöpostförbindelser med postjakter 1683/84 – 1861

  • Sjöpostförbindelser med postångfartyg 1824 – 1869

  • Ångfartyg i privat ägo 1870 – 1896

  • Filatelistiska smakprov

  • Bilagor med kartor och sammanställningar över fartygs- och passagerartrafiken


Ref 1: Der Postschiffsverkehr zwischen Stralsund und Ystad zwischen 1664-

1835. Anke Köppe, Greifswald, 25/9 2006

Ref 2: Über die Ostsee … , del 2. Die Seepostverbindungen von Vorpommern

zum Königreich Schweden. Utgiven 2008 av föreningen ”100 år

kungsleden Trelleborg – Sassnitz”

Sjöpostförbindelser mellan Sverige och Nordtyskland 1660-talet till 1897
Historisk bakgrund

Redan Erik XIV drömde på 1560-talet om ett svenskt stormaktsvälde med total hegemoni i Östersjön. Under första hälften av 1600-talet byggdes ett sådant välde upp genom svenska framgångar i



  • trettioåriga kriget (1618-1648), då Sverige genom Westfaliska freden tillerkändes besittningarna Hinterpommern, Vorpommern, Wismar, Bremen och Verden i Nordtyskland

  • Karl X Gustav:s fälttåg mot Danmark, där Sverige genom frederna i Roskilde 1658 och Köpenhamn 1660 fick Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän.

Sverige var därmed en stormakt i den tidens Europa och besittningarna i Nordtyskland krävde säkra och snabba postförbindelser. Tidigare hade man, även efter Postverkets tillkomst 1636, fått förlita sig till huvudpostvägen från Stockholm via Markaryd genom Danmark till Hamburg, där Sverige redan 1620 inrättat ett postkontor. Postvägen genom Danmark var emellertid både långsam och osäker. När Skåne nu blivit svenskt var naturligtvis den kortaste vägen till kontinenten från Ystad till Wittow utanför Stralsund på Rügen (se bifogade kartbilder, bil 1).


Det skulle dock, på grund av ideliga oroligheter och krigshandlingar i södra Östersjön dröja ända till 1683/84 innan reguljära sjöpostförbindelser kunde inrättas mellan Sverige och Nordtyskland. Sporadiska förbindelser förekom 1664, 1673-75 samt 1677-83, men det handlade då mest om tillfälliga insatser med marina fartyg och företrädesvis för utväxling av regeringspost (se bil 3 om fartygstrafiken).
Sjöpostförbindelser med postjakter 1683/84-1861

För sjöpostförbindelsen mellan Ystad och Wittow/Stralsund byggdes seglande postjakter, som från och med 1683/84 upprätthöll reguljära postturer året om och som dessutom användes av olika passagerargrupper med ärende mellan Sverige och Nordtyskland (se sammanställning över passagerartrafiken, bil 2).


Postjakterna var rymliga, trettio meter långa segelfartyg med god sjövärdighet. Akterut fanns fyra hytter och salong för passagerare och kapten. Midskepps fanns lastutrymmen för sex hästar och vagnar. Förut fanns utrymmen för en besättning på ca 5 man.

Trafiken utgick på tyska sidan från hamnen Wittow på västra Rügen, där ett värdshus anlades. Från Stralsund, dit befordran skedde direkt med båt eller landvägen över Rügen och överfarten vid Altefähr, anordnades fr.o.m. 1685 en svensk vagnpostlinje med två turer per vecka till Hamburg. Så vitt möjligt skulle trafiken mellan Ystad och Stralsund ske med en tur per vecka i vardera riktningen.


Passagerare var i huvudsak:

  • Militär personal av olika kategorier

  • Kungligheter och högre tjänstemän

  • Handelsmän, hantverkare och företagare

  • Studenter, lärare och vetenskapsmän

  • Konstnärer, musiker och teatersällskap.

Bekvämligheten ombord var nog inte den bästa och det berättas många historier om strapatsrika överfarter. Tid för överfart mellan Ystad och tyska kusten varierade naturligtvis med väder- och vindförhållanden. Vid motvind och svåra isförhållanden kunde det inträffa att vissa turer ställdes in. Vid gynnsamma förhållanden kunde man klara överfarten på ca 12 timmar.


All postbehandling skedde vid de postkontor som fanns i anslutning till de hamnar som postjakterna anlöpte. Post hämtades och lämnades på postkontoren av besättningen på fartygen. På svenska sidan fanns postkontoret i Ystad. Ett särskilt posthus uppfördes redan 1683/84 i Wittow, där också en svensk postiljon inkvarterades. Den svenska posten fick en egen fastighet i Stralsund 1735. Huset var beläget på Mühlenstrasse 42.
Antalet överfarter samt antal passagerare har, liksom olika passagerar-kategorier, i detalj kartlagts i flera avhandlingar om postjakterna. Tidtabeller över genomförda turer samt listor över passagerare finns bevarade i olika arkiv.

Här bifogas (bil 2) en sammanställning som jämför tre elvaårsperioder (1683-1693, 1780-1790 samt 1815/1820-1829).


Ekonomiskt var trafiken över Ystad ingen lysande affär för Postverket. Omkostnaderna, som under tiden 1687-1693 var omkring 2700 daler silvermynt, täcktes av intäkterna från resande och res- och fraktgods. Det noteras dock, att värdet av brevtransporten inte inberäknades och att ”förnäma” resande liksom militär personal fick medfölja kostnadsfritt. Vidare ingick inte kostnader för investeringar och underhåll.
De två första postjakterna hette Posthornet (1684-1696) och Postryttaren (1684-1691). Under kriget 1709-10 ersattes förbindelsen Ystad-Wittow/Stralsund av Karlskrona-Wittow/Stralsund. Under perioden 1827-1841 anlöpte man inte Wittow utan Greifswalds hamn Wieck. Den sist använda postjakten hette Postiljonen (1842-1861), som gjorde sin sista resa i april 1861. En förteckning över postjakterna bifogas (bil 3).
Sjöpostförbindelser med postångfartyg

En del av de svenska besittningarna i Nordtyskland förlorades redan 1679 till Brandenburg (det s.k. Hinterpommern) och 1720 till Preussen (bl.a. Stettin, Usedom och Wollin), medan resterna av svenska Pommern (bl.a. Rügen, Stralsund och Greifswald) förblev svenskt till Kielfreden 1814. Då överlämnades kvarvarande områden till Danmark i utbyte mot Norge. Danmark bytte i sin tur bort området som övertogs av Preussen den 23 oktober 1815.


Det upprättades snabbt en postkonvention mellan Sverige och Preussen, där man kom överens om att gemensamt bekosta en fortsatt reguljär postförbindelse. I återkommande förhandlingar mellan myndigheterna i de båda länderna och i hög grad genom påtryckningar från svensk sida beslöts i olika etapper under tidigt 1820-tal att en ångbåtspostförbindelse skulle inrättas mellan Ystad och Stralsund och den 1 maj 1824 avgick den första turen från Ystad respektive Stralsund. Från svensk sida satte man in postångfartyget ”Constitutionen” och från preussisk sida postångfartyget ”Preussischer Adler”. Båda fartygen var byggda vid Karlskronavarvet i Sverige och utrustade med ångmaskiner från Samuel Owens verkstäder i Stockholm.
Ångfartygen drevs vid denna tid fram med skovelhjul och kunde därför endast ta sig fram genom isfritt vatten. Ångbåtarna ersattes därför med postjakter under vintrarna (november – mars/april). Först 1861 upphörde trafiken med postjakterna, eftersom propellerdrivna och isbrytande ångfartyg då sattes in.
Postförbindelse mellan Ystad och Stettin inrättades under våren 1844 och kom att fungera (med undantag för 1848 då den var inställd) fram till 1852, då den ersattes av linjen Stockholm-Stettin. Denna förbindelse öppnades sommaren 1852 och kom att fungera till november 1863.
Enligt postkonventionen med Preussen 1818 skulle Sverige ha ett postkommissariat i Stralsund och Preussen ett i Ystad. Dessa kom att fungera fram till den 1 maj 1849. Under tiden 1827-april 1841 flyttades det svenska postkommissariatet tillfälligt till Greifswald, eftersom ångfartygens anlöpningshamn under denna tid förlades till Wiek utanför Greifswald.

Anledningen var att leden mellan Wittow och Stralsund skulle muddras så att ett tillräckligt djup kunde garanteras för ångfartygen. Trafiken upprätthölls i stort sett oförändrat fram till 1865, då Malmö ersatte Ystad som anlöpshamn på den svenska sidan. Orsaken till detta var öppnandet av Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. Sedan Ystad också anslutits till järnvägsnätet på den svenska sidan blev Ystad under åren 1866-1867 återigen ändpunkt på svenska sidan. 1868 flyttades trafiken tillbaka till Malmö.


Ångfartyg i privat ägo 1869 - 1896.

Från och med 1869 deltog inte längre det svenska postverket med egna fartyg i posttransporterna. I stället användes nu privata ångfartyg, som exempelvis Oskar (1865-96) och Sten Sture (1881-96). Från 1897 flyttades trafiken över till linjen Trelleborg-Sassnitz. I samband med detta inrättades ångbåtspostexpedi-tioner på dessa fartyg. På sträckan Trelleborg – Sassnitz blev det Sjöpostexpedi-tion nr 141 och på sträckan Sassnitz – Trelleborg Sjöpostexpedition nr 142.


Exempel på stämplar och brev från ångfartygsperioden.

Under perioden 1824 – 1848, då svenska och preussiska postkommissariat var inrättade i Ystad samt Stralsund/Greifswald användes speciella stämplar utöver de ordinarie poststämplarna på respektive ort. Stämplarna, som är av tre typer, (fyrkantstämplar, rakstämplar och frankostämplar) avbildas nedan.





KSNPC = Königlich Schwedisches und Norwegisches Post Comptior. Frankostämplarna anger att portot betalats till orten i fråga.


1824 var första året för postångfartygs- trafik mellan Ystad och Stralsund. Ång-fartyg som detta år trafikerade linjen var CONSTITUTIONEN och PREUSSISCHER ADLER.

Brev från Lübeck 18 Aug 1824 (första året) via Stralsund, Ystad, Stockholm, Grisslehamn och Ålands hav till Åbo i Finland.

Anteckning ”fr Stralsund” anger att porto var betalt mellan Lübeck och Stralsund. Resten av portot fick adressaten betala.

År 1838 trafikerades linjen Ystad – Greifswald med ångfartygen MOTALA och SVENSKA LEJONET.

Brev från Stockholm 10/7 1838 via Ystad, Greifswald och Hamburg till London. Portot betalt till Greifswald (stämpel ”frco Greifswald”).




År 1845 gick MOTALA och KÖNIGIN ELISABETH i trafik mellan Ystad och Stralsund.

Brev från Stockholm 3/10 1845 via Ystad - Stralsund till Gräfenberg i Österrikiska Schlesien. Porto betalt till Ystad.



Den 1 maj 1865 öppnades sträckan Malmö-Stralsund för trafik med postångfartygen OSCAR och POMMERANIA. Malmö var då anslutet till Södra stambanan och ersatte Ystad som ändpunkt för postångarna på den svenska sidan.

Brev från Hamburg första året via Stralsund, Malmö och Södra stambanan till Söderhamn. Portot betalt (stämpel FRANCO inom ram).




Bilaga 1




Bilaga 2



Bilaga 3







Yüklə 22,98 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə