Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
5 Sammanfattning Syftet med denna rapport Flera olika internationella mätningar över tid har medverkat till ett ökat intresse för elevernas resultat. Det gäller både på individ- och grupp- nivå. Att lärarnas kompetens, engagemang och kunskap har betydelse för elevernas resultat är idag väl belagt. Både svenska och internationella forskningsresultat visar på rektorers (med rektor avses i denna rapport såväl rektor som biträdande rektor) betydelse som ledare för den pedagogiska verksamheten och dess effekt på elevernas resultat. Det handlar till exempel om hur rektorer leder arbetet, samverkar med lärare och prioriterar insatser samt vilken kunskap och kompetens rektor har för att skapa engagemang och vilja att lyckas med att forma skolan till en framgångsrik lärandemiljö. Hur upplever rektorer sitt uppdrag och sina möjligheter att bedriva ett bra arbete? Vilka frihetsgrader har rektorer? Vilket stöd har de från huvudman- nen och vilket förtroende finns mellan dessa nivåer i skolans styrsystem? Dessa och närliggande frågeställningar har vi sökt svar på i en unik under- sökning bland landets alla rektorer. Rapportens slutsatser Vårt datamaterial har gett oss intressanta inblickar i hur rektorer upplever sin funktion och roll. Några utmärkande resultat följer här. • Rektorer trivs med sin roll och anser att deras sätt att leda påverkar lä- rarnas arbete positivt. De ser sitt arbete som värdefullt för att eleverna ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande. Vidare är en majoritet av de svarande endast delvis nöjd med elevernas resultat. • Endast ett fåtal rektorer anser att de har stora möjligheter att påverka 6 nämndens/styrelsens beslutsfattande, något som överensstämmer med ledamöternas syn på rektorernas möjligheter att påverka deras beslut. Samtidigt bedömer ledamöterna att rektorernas ansvar kommer att öka i framtiden. • Rektorerna upplever låga krav från nämnden/huvudmannen och detta avspeglar sig i ledamöternas bristande tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens kring skolutveckling. Huruvida det finns en reell brist vad gäller kunskaper på olika nivåer kring att leda utveckling, analysera datamaterial etc. kan vi inte belägga. • Rektorer visar en stor lojalitet mot statens uppdrag och krav. När rekto- rerna uttrycker vilka förväntningar de tror att staten har på dem över- ensstämmer det med den egna synen på vad de själva anser vara de vik- tigaste arbetsuppgifterna. Dessa förväntningar tillskrivs däremot inte nämnden/huvudmannen. Sammantaget kan vi konstatera att det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna. Det förekommer till exempel att nämnd- politiker anser att resultaten i kommunens skolor har förbättrats när de i själva verket har försämrats de senaste åren. Vi menar att om styrning och ledning ska kunna fungera mellan nivåerna behöver kommunikation och transparens öka, bland annat vad gäller uppnådda mål och resultat – och då inte enbart för kommunen/koncernen som helhet utan även för varje enskild enhet. Om nämnder och styrelser ska kunna sätta upp rimliga mål och förväntningar på vad som behöver göras och åstadkommas på skolnivå krävs denna kommunikation och transparens. Den ger även möjligheter att öka kunskapen om situationen på olika enheter och de typer av stöd som krävs, vilket i sin tur är en grund för att bygga förtroende mellan länkarna i styrsystemet. Våra resultat visar att det finns en stor utvecklingspotential på alla nivåer i styrsystemet för att förbättra arbetsförhållandena för rektorer. Våra resultat lyfter särskilt fram behovet av att tydliggöra ansvar och befogenheter i hela styrkedjan från lärare till skolledare och vidare till skolchef, nämnd, huvud- man och stat, i syfte att skapa och bygga förtroende mellan alla aktörer i styrkedjan. 7 Rapportens rekommendationer rekrytering och urval Sverige saknar idag en rikstäckande och obligatorisk rekryteringsutbildning för blivande rektorer. En nationell rekryteringsutbildning skulle rikta sig till personer intresserade av framtida ledaruppdrag på olika nivåer inom utbildningssektorn. Utbildningens syfte, utöver att främja rekryteringen av skolledare, skulle vara att ge värdefull kompetensutveckling för personer som har eller kommer att ha ledaruppgifter inom skolan, exempelvis arbetslagsledare. Det skulle även betyda att rektorer har större förståelse för jobbet när de tillträder sin första tjänst som rektor.
rektorernas förmåga att leda skolutveckling vid sina skolenheter. Idag är framför allt skolpolitiker tveksamma till rektorernas förmåga att leda för- ändringsarbete. För detta behövs en samverkan mellan stat, kommun och andra huvudmän för att arrangera en rektorsutbildning som inkluderar alla delar i styrningen. En tydlig förväntan att rektorer ska vidareutbilda sig genom studier på till exempel masters- och doktorsutbildning i utbildningsled-
blir en naturlig utbildningsväg för rektorer skulle deras kompetens inom utbildningsledning öka väsentligt. En sådan ordning skulle också kunna ses som en parallellprocess till den reform som nu genomförs för att förstärka lärares karriärvägar. Rektorers roll i rekrytering och urval av lärare behöver utvecklas och för- stärkas. Idag sker anställningarna ofta enbart utifrån betyg och tidigare an- ställningsmeriter. Olika former för reell prövning av lärarnas kompetens skulle kunna utvecklas inom skolan, där rektorer kunde ha en mer central roll än idag. Detta förutsätter att rektorernas egna kunskaper inom området utvecklas. kompetensutveckling Rektors förmåga och kompetens att styra sin egen och sin personals kompe-
i andra länder system där exempelvis fortbildning är ett villkor för fortsatt anställning och löneutveckling. En individuell kompetensutveckling som rektorer och lärare tar eget ansvar för kan redan idag kopplas till lönekri- terier för både lärare och rektorer och skulle troligen, om det skedde på ett systematiskt sätt, höja professionens kompetens inom skolområdet. Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|