Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
12 2. Rektors statliga uppdrag När vi studerar rektorernas arbete är det uppenbart att det är ett yrke med stor variation. Även om positionen, det vill säga tjänstens placering och ställ- ning i styrsystemet enligt statliga bestämmelser liksom funktionen, det vill säga vad rektor förväntas göra i enlighet med lag och förordning är desam- ma överallt i landet, är förutsättningarna för att utöva yrket olika. I detta kapitel presenteras en del bestämmelser i skollagen och skolförordningen som reglerar rektors uppdrag. 2.1 En komplex bild Det är en komplex verklighet som rektorer arbetar i och vi kan inte vare sig beskriva eller göra den rättvisa i denna korta rapport. Det finns ett stort antal rektorer i Sverige som leder verksamheter från förskola till vuxenut- bildning, musikskola och kulturskola. De arbetar i verksamheter med kom- munen som huvudman eller hos en enskild huvudman (i form av bolag eller föreningar). De är alla rektorer med ansvar för utbildning. En del är chefer för små enheter med få anställda medan andra är chefer för mångmiljonverksam- heter med flera hundra anställda etc. De arbetar i tillväxtkommuner eller avfolkningsbygder, i studiemotiverade miljöer eller i dess motsatts. Men samtidigt, oavsett verksamhetens omfattning, har de alla samma uppdrag som ska genomföras. 2.2 Samma uppdrag i grunden Några exempel från skollagen (SL) och författningssamlingen SKOLFS 2010:37, får belysa omfattningen av rektorernas grunduppdrag, se avsnitt 2.3. Även om skollagen i dessa paragrafer i första hand riktar sig till huvudman- 13 nen för skolan är det de anställda – företrädesvis rektorer, förskolechefer och alla kategorier av lärare – som ska förverkliga dessa. 2.3 Rektorernas grunduppdrag I skollagen beskrivs skolans syfte och inriktning på följande sätt, vilket har bäring på rektors grunduppdrag. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveck- ling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så lågt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (SL 1 kap. § 4). Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsätt- ningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (SL 3 kap. § 3). Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokra- tiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränk- barhet. Individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättighe- terna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SL 1 kap. § 5). I författningssamlingen, SKOLFS 2010:37, avsnitt 2.8, preciseras rektorernas uppgifter ytterligare i 15 punkter (kursiveringarna är våra):
14 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rek- torn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att, • skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och ut- veckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, • undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får de särskilda stöd och den hjälp de behöver, • kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårig- heter för eleven i skolan, • resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, • undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, • i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområ- den exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och sam- levnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, • samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, • samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, • formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräld- rarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
ledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, • personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, • skolans internationella kontakter utvecklas och • skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|