Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

18

3.2 De inkomna svarens tillförlitlighet

Vi har använt ett antal variabler vid analysen av data. Det gäller till exempel 

kommunstorlek, politisk majoritet, politisk stabilitet över tid, kunskapsnivå 

bland anställda på kommunkanslier, skolchefers och skolledares roller (till-

skriven eller påtagen), utrymme för kommunikation mellan och inom oli-

ka grupperingar och inflytandeformer, huvudmän, kön och tid i yrket med 

mera. Vi har kompletterat vårt material med nationella data för vissa frågor 

för att kunna göra jämförelser.

Enkäterna sändes till samtliga kommuner och till fristående huvudmän. 

De fristående huvudmännen är huvudsakligen de som finns tillgängliga via 

Fristående skolors riksförbunds hemsida, men vi har även fått adresser via 

kommunernas egna hemsidor. I enkäten får respondenten uppge i vilken 

kommun de är verksamma. Endast 46 svarande går inte att placera. Sveriges 

Kommuner och Landsting har en klassificering av kommunerna i 10 grup-

per – se Appendix 1 för en beskrivning av dessa

Nedan presenteras de inkomna svaren fördelade efter denna klassifice-

ring. 

Av sammanställningen framgår att alla typer av kommuner är representera-

de i vårt material samt att inkomna svar fördelar sig jämnt mellan de olika 

kommuntyperna. Vårt bortfall finns i huvudsak i pendlingskommunerna 

Kommungrupp

Totala antalet 

kommuner  

i landet

Antalet kommuner 

repr. antalet  

respondenter  

(procent)

1.

Storstad 

3

3  

(11)

2.

Förortskommun till storstad

38

37 

(14,8)

3.

Större stad

31

31 

(31,4)

4.

Förortskommun till större stad

22

22 

(3,8)

5.

Pendlingskommun

51

48 

(8,5)

6.

Turism- och besöksnäringskommun

20

20 

(3,9)

7.

Varuproducerande kommun

54

52 

(9,7)

8.

Glesbygdskommun

20

19 

(2,2)

9.

Kommun i tätbefolkad region

35

35 

(9,1)

10. Kommun i glesbefolkad region

16

16 

(4,1)

Tabell 3.1. De inkomna svaren efter kommuntyp.

---

19

och i varuproducerande kommuner. Dessa är de största kommuntyperna 

och svarsbortfallet på tre respektive två respondenter torde inte påverka 

resultaten. Vi har även valt att använda kommunernas meritvärden i årskurs 

9 för att kontrollera hur dessa värden samvarierar med svaren från våra res-

pondenter, se tabell 3.2. 

Fördelningen mellan de två stora grupperna vänsterstyrda kommuner 

respektive alliansstyrda kommuner överensstämmer väl med riket som 

helhet. Den enda skillnad vi finner är att i vänsterstyrda kommuner verkar 

de rektorer som fått enkäten ha svarat i något högre utsträckning oavsett 

medelvärdesgrupp och utgör därmed en något större andel av samtliga med 

den meritvärdesnivån än vad kommunsiffrorna antyder. Tabellen bekräftar 

det kända förhållandet att det finns ett samband mellan skolornas meritvär-

desnivåer och politisk majoritet. Vår slutsats är att de inkomna svaren från 

rektorerna är tillförlitliga för gruppen rektorer i Sverige. 

Vänsterstyre Alliansstyre

Blocköver­

skridande

Lokalt parti/

hoppande  

majoritet 

Riket låga meritvärden

40 %

22 %

30 %

8 %

Svarande rektorer låga 

meritvärden

46 %

23 %

27 %

4 %

Riket medel meritvärden

38 %

33 %

25 %

4 %

Svarande rektorer medel 

meritvärden

43 %

30 %

23 %

4 %

Riket höga meritvärden

23 %

52 %

17 %

8 %

Svarande rektorer höga 

meritvärden

29 %

55 %

11 %

5 %

Tabell 3.2. Jämförelse mellan riket och enskilda svarande rektorer fördelat på 

meritvärden och politisk majoritet efter valet 2010 (radprocent). Siffrorna för ri­

ket är baserade på 290 kommuner medan svarande rektorer utgörs av de 3 181 

personer som svarat på enkäten.

---

20

3.3 Enkätkonstruktion

I denna rapport använder vi även resultat från ett par andra enkäter till skol-

chefer och politiker i nämnder. De är alla upplagda på likartat sätt och är, 

som framgått ovan, rikstäckande undersökningar. Samtliga enkäter är elek-

troniska och bygger på flervalsfrågor, men även öppna svar och möjlighet att 

kommentera fritt. Flera frågor och påståenden bygger på en sexgradig skala 

och oftast en möjlighet att svara ”vet ej”. Varje grad är inte preciserad utan 

1 kan till exempel betyda ”mycket låga krav” och grad 6 ”mycket höga krav”, 

alternativt ”instämmer inte alls” till ”instämmer helt”, ”mycket låga förvänt-

ningar” till ”mycket höga förväntningar”. Vi redovisar i vissa fall samtliga 

svar, i andra endast de två eller tre lägsta eller de två eller tre högsta. När vi 

i texten kommenterar att de svarande instämmer i ett påstående använder 

vi endast svarsalternativ 5 och 6 som vi menar är ett instämmande i hög 

eller mycket hög grad. Vad gäller det interna bortfallet på enskilda frågor 

kommer det att kommenteras när det överstiger 5 procent. Vi hoppas att 

redovisningen på detta sätt gör det möjligt för läsaren att dra egna slutsatser.

---