Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

24

att den statliga inspektionen intensifierat sitt arbete att granska att lagen 

efterlevs bland annat på dessa punkter. Målsmans rätt att överklaga vissa 

beslut och möjligheten att få skadestånd är två exempel på det ökade kra-

vet på dokumentation – utöver den som ska göras över barns och elevers 

utveckling inom olika områden. Det har skett ett klart förrättsligande av 

skolans verksamhet, det vill säga juridiken har fått ett ökat inflytande. 

Under de senaste 20 åren har lärarutbildningen förändrats ett par gång-

er, en ny rektorsutbildning startat och nya läro- och kursplaner införts och 

reviderats. Flera av dessa förändringar tar tid och kräver förändringar i ar-

betssätt men också i attityder, eftersom förändringarna är en del av den 

ideologiska styrningen, vilket innebär att innehållet i uppdraget har för-

ändrats (SOU 2013:30). Några förändringar får omedelbara konsekvenser, 

till exempel införandet av ett nytt betygssystem eller nya sätt att allokera 

resurser mellan stat och kommun.

Den ekonomiska styrningen är en del av de fyra styrkomponenterna som 

uppmärksammats extra, eftersom det är ett av statens styrverktyg. Det är 

dock kommunen som är huvudansvarig. Förändringen av ekonomistyrning-

en är omfattande sedan slutet av 1980-talet, från en modell då statens eko-

nomiska tilldelning till kommunen skedde på grundval av antalet veckotim-

mar för olika ämnen/stadier enligt timplanen, översattes till lönekostnader 

enligt ett veckotimpris för olika ämnen/stadier för att sedan utbetalas i form 

av olika bidragsformer till kommunen utifrån det aktuella antalet elever per 

årskurs/skola och fram till dagens ”frikopplade” system, där medlen företrä-

desvis fördelas enligt det allmänna skatteutjämningsbidraget.

Samtidigt som detta förändrades infördes möjligheten att välja skola så-

väl inom kommunen som mellan kommunala och fristående skolor eller 

skolor i andra kommuner. Detta parat med ekonomisk åtstramning både 

nationellt och i olika kommuner har bidragit till att budget och resursfrå-

gor ständigt finns på agendan. Huvudmannens interna allokeringssystem 

mellan skolor har också inverkat, eftersom det ofta finns starka ekonomiska 

kopplingar mellan antal elever vid den enskilda enheten och tilldelning av 

resurser. Förändringar i förutsättningar kan därmed förändras direkt om 

ett antal elever flyttar in eller ut från enheten. Antal elever och det faktis-

ka behovet av medel är sällan i balans i utgångsläget. Riksdagens revisorer 

(2001/02:13) påtalade tidigt skillnader mellan kommunernas totalkostnader 

per elev vilka inte kunde förklaras av strukturella faktorer.

De fyra styrverktygen synliggör de förskjutningar som sker mellan till 

exempel juridik och ekonomi och visar samtidigt på den ständigt pågående 

kampen om balansen mellan vem som ska formulera respektive ansvara för 

---

25

genomförandet av utbildningens syfte, mål och innehåll liksom balansen 

mellan ansvar och befogenheter, kopplingen mellan innehåll och ekonomis-

ka och personella resurser.     

4.3 Länkar mellan rektor och huvudmannen/

politiker 

Utifrån det tydliga statliga uppdraget till rektor via lag och förordning har 

vi undersökt om rektor från huvudmannen fått någon form av arbetsbe-

skrivning som preciserar uppdraget i den aktuella kontexten. En minoritet 

av skolledarna, 45 procent, uppger att de har en arbetsbeskrivning, upp-

dragsbeskrivning eller motsvarande utöver det som står i lag och förordning. 

De skolledare som har en arbetsbeskrivning har fått den fastställd av skol-

chefen eller närmaste chef (23 procent), av nämnden/styrelsen (14 procent), 

av kommun- eller koncernchef (3 procent) eller av en person på en annan 

funktion (4 procent). Hela 6 procent svarar ”vet ej” på denna fråga. 

Ett hundratal kommentarer finns till denna fråga där två hänvisar till 

delegationsordningen (där bland annat ansvarsfördelningen mellan huvud-

man och skolledning framgår) och fyra vill understryka att de med staten 

avser Skolverket medan övriga hänvisar till att uppdraget finns i skollagen 

och de olika förordningarna inklusive läroplanerna. Svaren ger oss exempel 

på styrkeförhållandena mellan en statlig länk i förhållande till motsvarande 

länk mellan rektor och huvudman. 

stödfunktioner 

De uppdrag rektor har från stat och kommun ställer krav på kunskap och 

kompetens hos huvudmannen inom de aktuella områdena. Vi ställde därför 

frågor till rektorerna dels om de har tillgång till vissa stödfunktioner, dels 

vilken kompetens de anser att den överordnade organisationen har inom 

vissa områden, se figur 4.2.

Beträffande stödfunktioner är det tydligt att administration i huvudsak 

finns på den enskilda skolan liksom elevhälsa. Budgetplanering, ekonomi-

administration liksom personalfrågor och juridiska frågor finns främst i or-

ganisationen men inte i samma utsträckning vid enheten. Noterbart är att 

10 procent av rektorerna svarar nej vad gäller tillgång till budgetplanering, 

ett område där rektor förväntas ha full kontroll. Att nästan 30 procent av 

rektorerna anser sig sakna juridisk kompetens kan bero på att behovet är 

tämligen nytt, eftersom det ökade med införandet av den senaste skollagen. 

---

26

Figur 4.2. Har du tillgång till stödfunktioner inom följande områden? 

(N = 3 181 st).

Figur 4.3. Påståenden om den överordnade organisationen (N = 3 181 st).

0

20

40

60

80

100

Personalfrågor

Juridik

Elevhälsa

Ekonomiadministration

Budgetplanering

Administration

Ja, vid min egen skola

Ja, vid administrationen

Nej

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Nämnd/styrelse

har kompetens att 

utveckla verksamheten

God insikt i 

utbildningspolitik

Ledarskapsutveckling 

för skolledare

Kompetens inom 

skoljuridiska 

problemställningar

Analysera

kunskapsresultat

Driva lokal 

läroplansutveckling 

1+2+3

4+5+6

Vet ej

---