Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

8

möjligheter att leda

Rektors möjligheter att agera som ledare bör förstärkas. Rektor har fått en star-

kare men framför allt tydligare profil i den skollag som nu gäller. Det finns 

en konflikt med rektors anställningsförhållanden som kommunal tjänste-

man, underställd de kommunala reglementena, och den position som den 

statliga lagstiftningen ger rektor. För att rektorer ska kunna skapa och ut-

veckla ledningsgrupper och olika former av administrativt stöd måste de ges 

större möjlighet att styra sin egen verksamhet. Rektorers strategiska ana-

lyser och beslutfattande är en grund för den verksamhetsutvecklingen och 

behöver stärkas genom förbättrad kompetens och kapacitet på olika nivåer 

i styrsystemet.

samverkan

Förändringsarbete av olika art kan med fördel bedrivas som samverkans-

projekt med universitet och högskolor. Härigenom kan skolor och/eller hu-

vudmän tillsammans med forskare under ett par år rikta fokus mot olika 

utmaningar inom ledarskapsområdet. Skolorna skulle få hjälp med analyser 

och ”mentorskap” samtidigt som forskarna samlar empiri, vilket på sikt kan 

öka kunskapen om hur förändringsarbete i praktiken går till och hur det ska 

förbättras.

förtroende i styrkedjan

Sist men inte minst måste förtroendet i hela skolorganisationen – politiskt 

och professionellt på olika nivåer – utvecklas. Det är ett långsiktigt arbete 

där flera frågor som rör ansvar och befogenheter behöver klarläggas. Hu-

vudmannens ansvar, inte minst kopplat till ekonomiska och juridiska frågor, 

behöver tydliggöras. Idag finns även oklarhet kring vem som fysiskt bär upp 

huvudmannaskapet: Är det politiska eller professionella organ eller enskilda 

tjänstemän? 

Hur utkrävs ansvar om en revision visar på lägre meritvärden än för-

väntat, låg måluppfyllelse eller administrativa problem? Det politiska och 

professionella ansvaret – inklusive det administrativa – behöver diskuteras 

kopplat till kompetens och kapacitetsfrågor. Fritidspolitikernas möjligheter 

att leda och styra utbildningen behöver ses över också ur ett demokratiskt 

perspektiv: insyn, inflytande, ansvar och befogenheter. Rektorers och skol-

chefers position och funktion i det statliga och kommunala uppdraget kan 

med fördel diskuteras tillsammans med frågor kring verksamhetens resultat 

och måluppfyllelse och ansvarsfördelningen hos huvudmannen.  

I grunden handlar det om att ha ett transparent och rättssäkert sys-

---

9

tem som bygger på förtroende och tillit. Ett tydligt fokus på kunskap och 

grundläggande värden samt med en tydlig kunskapsoptimism finns förut-

sättningar för både den enskildes och samhällets utveckling. 

---

10

1. Inledning

Både svenska och internationella forskningsresultat lyfter fram rektorers 

betydelse som ledare för den pedagogiska verksamheten och dess effekt 

för elevernas resultat. Det handlar till exempel om hur rektor leder arbetet, 

samverkar med lärarna och prioriterar insatserna samt vilken kunskap och 

kompetens rektor har för att skapa engagemang och vilja att lyckas med att 

forma skolan till en framgångsrik studiemiljö. Flera olika internationella 

mätningar över tid har medverkat till ett ökat intresse för elevernas resultat. 

Det gäller både på individ- och gruppnivå. Att lärarnas kompetens, enga-

gemang och kunskap har betydelse för elevernas resultat är idag väl belagt. 

En av rektors uppgifter är att skapa förutsättningar för framgångsrika 

studie- och lärandemiljöer. Det handlar bland annat om att forma struk-

turer, kultur och ledarskap för att nå framgång (Höög och Johansson 2011). 

Värdefrågor är enligt flera forskningsresultat nödvändiga för att nå ett gott 

lärandeklimat. Wayne K. Hoy (2012) uttrycker att ett tydligt värdeperspek-

tiv tillsammans med ett utvecklat kunskapsperspektiv är nödvändigt för att 

nå bra resultat. Med kunskapsperspektiv avses kunskapsfokus, kunskapsop-

timism samt kunskapsutvärdering. Hoy hävdar att om dessa båda perspektiv 

kombineras nås bästa möjliga resultat. Åter blir rektor en viktig person för 

att skapa de strukturer som behövs för att en positiv lärandekultur ska kun-

na utvecklas.

Skolan verkar på flera arenor där strukturer skapas. Det kan vara arenor 

utanför skolan där föräldrar, närsamhälle, fackliga organisationer, interna-

tionella, nationella och kommunala bestämmelser påverkar verksamheten. 

Det kan också gälla skapandet av en intern organisation som fungerar samt 

en struktur som kan ta vara på både externa och interna krafter som resurser 

för arbetet med att skapa en framgångsrik skola. Om rektorer ska lyckas på 

alla dessa arenor krävs att de utvecklar ett långsiktigt och hållbart ledarskap 

för att hantera både motstånd och entusiasm. Att leda vuxna, som har oli-

ka professioner, mot ett gemensamt mål kräver förståelse för olika centra-

la processer, till exempel kompetensutveckling och möjlighet att diskutera 

---

11

tolkningar och ge feedback på olika arbeten och härigenom skapa stödjande 

parallellprocesser.

Till rektors arenor kan även räknas egna professionella nätverk och rela-

tioner till skolchef och politiker i kommunen. Andra arenor kan vara utma-

ningar för rektorer, exempelvis medieringsarenor där olika aktörers sätt att 

tolka regeringens intentioner, kommunens beslut och skolans verkställighet 

ställs mot enskilda skolors sätt att fungera. Vissa strukturella nationella be-

slut har påverkat vardagen för rektorer, såsom det fria skolvalet och före-

komsten av fristående alternativ.

Denna rapport har sin utgångspunkt i data från ett pågående forsk-

ningsprojekt som rör samtliga nivåer i styrsystemet (”När nationell poli-

cy möter kommunala genomförandearenor”, VR projekt 2009–2014). Tack 

vare SNS stöd har vi kunnat fördjupa arbetet kring rektorsnivån, vilket här 

presenteras. Undersökningen bygger på rektorernas egna uppfattningar om 

sina förutsättningar för yrkets utövande och är en viktig källa för att kunna 

förstå och förklara de olikheter som råder och i förlängningen kunna finna 

olika förbättringsåtgärder. De resultat som i övrigt används i rapporten har 

hämtats från nationella och internationella forskningsprojekt som på olika 

sätt studerat position och funktion samt enskilda tjänsteinnehavares arbets-

situation. 

Rapporten inleds med en sammanfattning av rektorernas uppdrag en-

ligt lag och förordning (kapitel 2) därefter ges en kort presentation av hur 

studien genomförts (kapitel 3). De följande kapitlen presenterar, utifrån 

empirin hur de olika länkarna i systemet kommunicerar (kapitel 4), vilka 

framgångsfaktorer som blir synliga (kapitel 5) samt vilka brister som blir 

påtagliga (kapitel 6). Rapporten avslutas med förslag till vidare studier och 

vissa åtgärder (kapitel 7). Det är vår förhoppning att rapporten kan bidra till 

att öka förståelsen för rektorernas olika förutsättningar att kunna genom-

föra uppdraget, utveckla yrket samt direkt och indirekt medverka till att 

förbättra barns och elevers resultat inom utbildningsområdet.

---