Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare

15

Det som också framgår av dessa citat från skollag och läroplan är att skol-

ledare i sitt eget yrkesutövande – bland annat genom sitt sätt att utforma 

utbildningens ledning, struktur och kultur – ska vara exemplariska såtillvida 

att de ska spegla de grundläggande värden som utbildningen i sig syftar till 

att förmedla och skapa bland barn och elever. 

Generellt kan sägas att rektors ställning i 2010 års skollag har stärkts. I 

den gamla lagen nämndes rektor i färre än 20 paragrafer – att jämföra med 

den nuvarande lagen där rektor omnämns i cirka 100 paragrafer. Detta inne-

bär en förstärkning av positionen rektor och en tydlig fingervisning från 

lagstiftaren att rektorsbefattningen är värdefull för skolans utveckling och 

elevernas rättssäkerhet. Det har blivit tydligt att rektorer beslutar om sin 

enhets inre organisation och i övrigt fattar de beslut och har det ansvar som 

framgår av särskilda föreskrifter enligt skollagens bestämmelser. Skollagen 

ger även rektor möjlighet att uppdra åt anställda eller en uppdragstagare vid 

förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att 

fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i vissa frågor (SL 2 kap. § 

10).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skolledare är ett mångfaset-

terat, komplext och mångsidigt yrke. Det är ett yrke som är kringgärdat av 

men samtidigt understött av en omfattande lagstiftning som täcker många 

– men inte alla – situationer och där beslut ofta behöver fattas i stunden. 

Rektor leder ett stort antal yrkesgrupper med olika utbildning och status, 

medarbetarna är vuxna, barn och ungdomar och de är samlade på en och 

samma arbetsplats där viktiga uppgifter kopplade till ungdomars lärande 

ska utföras. Dessa kan vara utmanande och konfliktfyllda, där rektor hela 

tiden måste värna den enskilda elevens rätt till en god utbildning. Konflik-

terna kan gälla att arbetsmiljön inte alltid är anpassad till uppdraget och 

att budgeten inte räcker till det stöd eleverna behöver och som föreskrivs i 

skollagen. Även samhällsklimatet, och inte minst närsamhällets inställning 

till utbildning, påverkar skolledares förutsättningar att utöva sitt ledarskap. 

---

16

3. Studiens genomförande

I denna rapport koncentrerar vi oss på rektor som är en av flera aktörer 

i styrningskedjan från global nivå ner till den enskilda skolan. Det är en 

position högst upp i en hierarki, som chef för sin enhet, men samtidigt 

lägst i en annan hierarki, den nationellt reglerade och internationellt på-

verkade utbildningssektorn. Vi använder data från olika undersökningar 

och presenterar dessa så att skolledaren sätts in i ett större kontextuellt 

syrningssammanhang som en av flera aktörer.  

När vi använder styrning avser vi processer som skapas när styrsystemets 

olika verktyg används, till exempel juridiska, ideologiska, ekonomiska samt 

uppföljning och kontroll. Styrning har därmed en avsikt, en riktning och 

är ett uttryck för en värdering och finns i ett sammanhang där olika värden 

kommer till uttryck, i visioner såväl som i regler och i kontrollen av hur 

dessa följs. En förutsättning för styrning är att det finns en eller flera mot-

tagare av uppdragen som kan växla över budskapet till ledning. Med ledning 

avses därför de processer genom vilka styrning övergår till genomföran-

deprocesser där ansvar finns för att organisera och påverka verksamheten. 

Detta ger oss flera ”växlingsstationer” och tydliga parallella processer från 

regering och riksdag till huvudmän, vidare till rektorer och lärare – och i 

bästa fall en rörelse i motsatt riktning (Lundgren 1977/1981, 1979; Lindensjö 

och Lundgren 1986, 2000; Johansson och Kallós 1996; Nihlfors 2003).

De senaste decennierna har ett stort antal beslut fattats av riksdagen 

som rör utbildningssektorn. Från 1988/89 fram till idag har närmare 60 

större beslut tagits i riksdagen som alla berör skolledarens i hans/hennes 

yrkesutövning (Nihlfors 2012). Beslut som fattats av riksdag och regering 

tolkas och förstås på de olika ”växlingsstationerna” i styrkedjan. Men även 

olika intressenter (fackliga organisationer, intresseorganisationer, allmänhet 

etc.) gör sina tolkningar av besluten och försöker påverka hur besluten im-

plementeras hos huvudmannen respektive på den enskilda skolan. I denna 

mediering medverkar även olika myndigheter som Skolverket via sina råd 

och allmänna föreskrifter och Skolinspektionen genom sina kontroller av 

---

17

att intentionerna i lagar och förordningar efterlevs. Förändringar av detta 

slag kräver kunskap och kompetens men även vilja och förståelse för att de 

ska kunna implementeras i den dagliga verksamheten. I det arbetet är rektor 

en länk. 

3.1 Studiens genomförande och tillförlitlighet

I denna rapport används företrädesvis data från vår undersökning som ge-

nomfördes 2012/13. I Sverige finns inget personregister över rektorer, bi-

trädande rektorer och förskolechefer. Dessutom finns gymnasiechefer och 

olika former av områdeschefer, varav vissa med tillägget rektor. Enligt Skol-

verket och SCB:s statistik finns cirka 8 000 skolledare; rektorer och biträ-

dande rektorer samt ungefär lika många förskolechefer. Då benämningen 

på denna funktion varierar, liksom ansvarsområden, finns det en viss osäker-

het i klassificeringen. Fördelningen mellan kategorierna förändras ständigt, 

och direkt efter att den nya skollagen trätt i kraft 2010 noterade Skolverket i 

samband med antagningarna till rektorsprogrammet att andelen biträdande 

rektorer ökat trots att denna befattning inte finns framskriven i lagstift-

ningen. 

Varje år beräknas att cirka 1 000 nytillträdda rektorer, förskolechefer och 

biträdande rektorer antas till programmet. I maj 2013 hade omkring 5 700 

rektorer antagits till programmet och cirka 1 900 avslutat detsamma. Av de 

cirka 8 000 skolledare (rektorer och biträdande rektorer) som finns i Sverige 

har cirka 60 procent antingen genomgått eller går nu rektorsprogrammet. 

Motsvarande siffra för förskolechefer är 10 procent (Johansson och Sved-

berg 2013). 

När vi skulle sända ut den aktuella enkäten fanns inga fullständiga 

adresser att tillgå från någon enskild källa. För att finna e-postadresser till 

samtliga skolledare – alla kategorier och i såväl kommunala som friståen-

de skolor – fick ett stort antal personer i forskningsgruppen söka igenom 

huvudmännens hemsidor och även ta direktkontakt med huvudmän. Totalt 

fann vi 8 236 skolledare. Av dem som fick enkäten svarade 4 232, det vill 

säga 52,5 procent. Av dessa fanns 1 039 mottagare i fristående skolor (48,5 

procent svarade) och 7 024 mottagare i kommunala och statliga skolor (53 

procent svarade). Vi har i våra analyser nedan avgränsat materialet till att 

gälla inkomna enkäter från rektorer och biträdande rektorer, vilket omfattar 

3 181 rektorer.

---