Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
43 endet (svarsalternativ 6) och 84 procent (alternativ 5+6 ) att deras sätt att leda påverkar lärarnas arbete positivt. Skolledarna ser sitt arbete som värde- fullt för att eleverna ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande 57 procent (alt. 6) respektive 93 procent (alt. 5+6) och de trivs med sin roll som skolledare 41 procent (alt. 6) respektive 79 procent (alt. 5+6). Rektorer anser att elever vid deras enheter har stora möjligheter att nå målen i läroplanen (27 procent, alt. 6 samt 71 procent för alt. 5+6), vilket står i skarp kontrast med det faktum att helt nöjda med elevernas resultat är endast 11 procent (alt. 6 respektive alt. 42 procent för alt 5+6). Om eleverna har stora möjligheter att nå målen och skolledarens påverkan på lärarna är betydelsefull för elevernas utveckling kvarstår frågan om varför endast ett mindre antal är helt nöjda med elevernas prestationer. Vi finner att ett mindre antal (färre än 30 procent) av skolledarna anser Tabell 5.1. Vilken betydelse har följande förhållanden vid din enhet för ditt arbete med att genomföra uppdragen i skollagen, läroplaner och kursplaner på ett framgångsrikt sätt? Procent (N = 3 181 st). Instämmer inte alls 2 3 4 5 Instämmer helt Vet ej
Antalet rektorsbyten innan jag fick tjänsten 27 1
14 14 14 14 Personalomsättning 16 15
19 21 12 3 Antal lärare per barn/elev 6 9
23 29 19 1 Andel korttidsvikarier 16 16
17 18 14 5 Förekomst av arbetslag 3 3
12 29 45 2 Förekomst av arbetslagsledare 9 6 7 14 24 32 9 Den inre organisationen 1 1 2 9 34 52 2 De senaste årens elevresultat 3 5
22 35 25 3 Andel elever i behov av särskilt stöd 2 3 6 14 3 43 2 Andel elever som lätt når målen 4 6 1 25 29 24 3 Upptagningsområdets socioekonomiska struktur 6 8 11 21 25 25 4 Föräldrarnas inställning till skolans uppdrag 3 4 7 17 31 34 4 Skolans rykte 3 5 7 18 29 35 3 44 att skolchefen efterfrågar deras erfarenheter i olika frågor, medan något fler (34 procent) upplever att cheferna arbetar för att förutsättningarna för deras yrkesutövande ska vara så bra som möjligt. På samma nivå ligger relationen till de fackliga organisationerna. Endast 33 procent anser sig kunna räkna med stöd från dessa. Hur stämmer detta med att 60 procent anser att de överordnande tar hänsyn till deras värderingar? Hur påverkar dessa värde- ringar förutsättningarna för att eleverna ska vara framgångsrika? Samtidigt som flertalet av rektorerna trivs bra i sin roll som skolledare.
procent (N = 3 181 st). Instämmer inte alls 2 3
5 Instämmer helt Vet ej
Mitt sätt att leda påverkar lärarnas arbete positivt 0 0
14 48 36 1 Skolchefen efterfrågar ofta mina erfarenheter i olika frågor 14 16 15 25 2 9 3 Vi skolledare har stora möjligheter att påverka nämndens/styrelsens beslut 17 24 2 19 12 6 3 Mina närmaste överordnade tar hänsyn till mina värderingar 3 6 11 19 35 24 3 Jag trivs bra i min roll som skolledare 1 2 5 13 38 41 1 Eleverna vid min skola har stora möjligheter att nå målen i läroplanen 0 2 5 21 44 27 1 Jag är nöjd med de resultat som eleverna vid min skola uppnår 4 1 15 29 31 11 0 Mina chefer arbetar för att mina förutsättningar i yrket ska vara de bästa 7 15 17 25 23 11 3 Jag upplever att jag har stöd av de fackliga organisationerna i arbetet med att förbättra enhetens kvalitet 11 12
21 23 1 7 Mitt arbete som rektor är värdefullt för att barnen/eleverna ska nå hög måluppfyllelse i sitt lärande 0 0
5 36 57 1 45 5.3 Skolor som underpresterar Underprestation är ett ord som är lika belastat som resultat. Vi menar dock att det är viktigt att ta upp och benämna dessa frågor. Frågor som kan ställas rör antalet skolor som presterar lägre än beräknat i relation till vad som kan förväntas, vilka åtgärder som behöver vidtas och vem som har huvudansvar. Figur 5.4 visar på en bild som är svår att förklara eftersom det inte finns något tydligt mönster. Möjligen kan vi se en liten övervikt för positiva svar. Men den förhållandevis jämna svarsfördelningen är svårförklarad. Variation från 10 till 18 procent pekar inte enbart på en otydlighet när det gäller vilka åtgärder som bör vidtas utan även kring skolchefens roll och det ansvar som den positionen har i utbildningssystemet. Politikerna fick en motsvarande fråga ställd som en öppen fråga: ”Vilka åtgärder anser du behöver vidtas när en skola under flera år underpresterar i förhållande till förväntade betygsresultat?” Av totalt 1 598 svar från leda- möter i utbildningsnämnder fick vi närmare 500 öppna svar. Två svar avvek något där det ena svaret var ”Vi har inga sådana”, medan en annan skriver ”Ej tillräcklig kunskap ännu för att svara på det”. Resterande öppna svar innehåller bland annat följande kommentarer. Cirka hälften uttrycker på lite olika sätt att först måste en analys gö- ras (genomlysning, kartläggning, hitta orsaker, utreda, kvalitetsuppföljning, granska). Flera anser att detta är förvaltningens uppgift alternativt skolche- Figur 5.4. Rektorernas svar på påståendet: ”Jag anser att skolchefen snabbare än idag bör vidta åtgärder mot skolor som under lång tid underpresterar vad gäller elevresultat” (N = 3 181 st). 1 2 3 4 5 6 Vet ej
0 5 10 15 20
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|