Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Sopförbränning klarar växthusprovet
- Sopförbränning står sig miljömässigt bra
- Weine Wiqvist: Vi borde ha börjat med det farliga
- För många styrmedel
192 Upp till 25 procent av avfallet blir kvar som bottenslagg och flygaska efter förbränningen. Slaggen är oftast ofarlig och används därför ibland som fyllnadsmassa vid vägbyggen. Flygaskan däremot är en restprodukt från rökgasreningsanläggningen, och den kan innehålla höga halter av giftiga ämnen som dioxiner och tungmetaller. Den deponeras och hanteras därför som farligt avfall. Studier har visat att de giftiga ämnena är bundna mycket hårt till flygaskan och att miljöstörning i form av läckage vid deponering därför bedöms som mycket liten. Så här har utsläppen från sopförbränning i Sverige minskat mellan 1985 och 2002. Exempelvis har kvicksilver, bly och dioxiner minskat med 99 procent. (HCl=väteklorid/saltsyra, SOx=svaveloxider, NOx=kväveoxider, Hg=kvicksilver, Cd=kadmium, Pb=bly) 193 Sopförbränning klarar växthusprovet Genom internationella avtal och överenskommelser har en del miljöskadliga effekter från energianvänd- ning reducerats de senaste åren. Men det svåraste åter- står, nämligen att stoppa den ökade växthuseffekten som förändrar jordens klimat. Ett sätt att minska kol- dioxidutsläppen och människans påverkan på klimatet är att använda mindre fossila bränslen och mer förny- bar energi. Hushållsavfall består till allra största delen (85 procent) av förnybart material, det vill säga mate- rial som har sitt ursprung i den levande naturen, så kallat biobränsle. När biobränsle eldas bildas det vis- serligen koldioxid som bidrar till växthuseffekten, men koldioxid tas samtidigt upp av växterna. Det blir ett kretslopp av koldioxid, och därför bidrar biobränslen Om man tar hänsyn till att energiproduktionen från sopförbränning har fördubblats sedan 1980-talet och räknar utsläpp per terawattimme så ser bilden ut så här. Utsläppsminskningarna är 100 procent för flera av ämnena. 194 bara marginellt till en ökning av växthuseffekten när de förbränns. Men det är inte bara koldioxid som är en växthusgas. Metan är en annan, och den har 20 gånger kraftigare växthuseffekt än koldioxid. Effekten av växthusgaser från olika avfallsbehandlingsmetoder har studerats i en rapport från Svenska renhållningsverksföreningen (RVF). Där visar man att avfallsförbränning skulle minska användningen av biologiska metoder och där- med ge minskade utsläpp av metan som frigörs från både kompostering och rötning. Detta skulle ha stor betydelse för bromsning av växthuseffekten eftersom metans växthuseffekt är så stor. Sopförbränning står sig miljömässigt bra Det finns både fördelar och nackdelar med avfallsför- bränning. Nackdelarna är att det bildas giftiga ämnen, även om halterna idag är mycket lägre än förut. Dessa utsläpp måste sättas i relation till miljöstörande utsläpp från andra behandlingsmetoder, till exempel växthusgaser. Fördelarna är att en betydande mängd energi produceras vid avfallsförbränning, energi som i stället skulle behöva produceras på något annat sätt som kan ha ännu mer negativa miljöeffekter. Med alla för- och nackdelar sammantagna anser vi att sopför- bränning är en avfallsbehandlingsmetod som miljö- mässigt står sig bra jämfört med andra metoder som står till buds idag. 195 Weine Wiqvist: Vi borde ha börjat med det farliga I Sverige ha vi en bra avfallshantering jämfört med andra länder. Nu gäller det att förfina det som är beslutat. Tyvärr har vi börjat i fel ände med de harm- lösa förpackningarna. Det är först nu vi på allvar tar tag i det farliga avfallet. Samtidigt ställs det högre krav på insamling av biologiskt avfall. Det finns ett fysiskt och mentalt källsorteringsutrymme som snart är intecknat, säger Weine Wiqvist. Weine Wiqvist är vd för Renhållnings- verksföreningen, RVF. 196 venska Renhållningsverksföreningen (RVF) har ungefär 400 medlemmar. Två tredjedelar är kom- muner och kommunala bolag; resten är privata kon- sulter, leverantörer och entreprenörer. RVF:s vd Weine Wiqvist arbetar alltså åt en branschorganisation där många av aktörerna i avfallsbranschen är med. Han deltar också aktivt i branschorgan inom EU. Weine tycker att forskarna ibland är för teoretiska och missar en del i sina resonemang. De har lite svårt att se vad som är praktiskt genomförbart. – Avfallshantering tar mycket plats och kräver en hel del transporter. Det kan lätt bli så att en teoretiskt framräknad och miljöanpassad återvinningspotential faller på att det är praktiskt svårt att genomföra. Samhället kan sätta upp politiska mål, men den åter- vinning som föreslås måste vara praktiskt genomförbar och accepterad. Det finns en gräns för vad man kan kräva. För många styrmedel Weine Wiqvist har två paraduttryck. Han pratar för det första om det fysiska och mentala källsorterings- utrymmet, för det andra om källsorteringens paradox. – Det fysiska och mentala källsorteringsutrymmet hänger ihop med engagemanget i samhällskroppen, och det dalar nu. Källsorteringens paradox innebär att S 197 i takt med att vi sorterar mer blir sophanteringen allt dyrare. Det beror på att vi får allt fler hanteringsled i form av källsortering, transporter, omlastning och olika former av återvinning. Däremot ökar inte värdet på det återvunna materialet i samma takt. Konsu- menten får sällan någon egen direkt behållning av att sortera sopor; det är bara samhället som har något till- baka i form av miljönytta. Vem är det då som tjänar pengar på det sorterings- arbete som hushållen gör? Det har blivit en rad nya yrken och uppgifter som inte fanns förut, till exempel att ta hand om elektronikavfall; det är en helt ny bransch, säger Weine. Men återvinningsindustrin då – visst får de billiga råvaror? – Nej, i själva verket inte. Marknaden är pressad av hård konkurrens från jungfruliga råvaror. Men retur- papper betalar sig eftersom det finns ett värde på pro- dukterna. I övrigt skulle återvinningen, strikt företags- ekonomiskt, vara en underskottsverksamhet om inte producentavgifter bar upp systemet. I själva verket är Weine Wiqvist rätt nöjd med den lagstiftning vi har idag. Men det finns för många styr- medel, säger han. Det är förbud, skatter, producent- ansvar och återvinningsmål. Det är svårt att överblicka vilket styrmedel som styr vart när man använder hela verktygslådan. Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|