Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

8
Soporna och vi
Biologiska sopor är orena, ruttnande och stinkande,
skriver etnologen Lynn Åkesson. Rena och smutsiga
sopor ska hållas isär. Hon skriver om maffiafasoner i
sopornas gråzon, om sopspioner på återvinningsstationen
och om bevismaterial på soptippen. Vi sorterar våra
sopor för att det känns moraliskt riktigt. De moraliska
övertonerna finns med överallt i sopornas rike. 
Har soporna dolda kvaliteter och en outnyttjad poten-
tial? Kulturgeografen Johan Hultman diskuterar hur
sopornas roll kan förändras och hur de kan bli menings-
fulla på nya sätt, till exempel som turistattraktioner och
kunskapskällor. I stället för att se sopor som illaluktande,
kladdiga och meningslösa – kan vi se dem som symboler
för kärlek, omtanke, trygghet och vänskap? Är det dags
för en synvända när det gäller äppelskrotten och blöjan?
Skrotten startade som äppelblomma i maj, och blöjan
är ett tecken på att det finns en baby i närheten. 
Lönar det sig att sortera?
Återvinning är inte gratis. Den kräver resurser, både
naturresurser och medborgarnas tid. Och vår tid är inte
gratis. Dessutom är förutsättningarna olika i olika
delar av landet. Dagens ineffektiva avfallspolitik behöver
ändras, skriver nationalekonomen Christer Berglund.
Insamlingen bör styras till tätbefolkade områden och
minska kraftigt där människor bor glest. Han tar well-
papp som exempel. 

---

9
Politikerna lurar allmänheten att tro att de sorterade
soporna är värdefulla och att sortering leder till lägre
taxor. Sopsortering är viktig, men bara för att få bort
farliga ämnen från miljön, skriver miljöekonomen
Thomas Sterner. Vi borde lägga ner betydligt mera
krut på att sortera ut farligt avfall. Det avfallet tar mark-
naden inte hand om; här har politikerna en uppgift. 
Avfallsforskarna Tomas Ekvall, Göran Finnveden och
Jan-Olov Sundqvist har tillsammans skrivit kapitlet
”Vilken sophantering är bäst för miljön?”. De har
arbetat med livscykelanalyser av sophantering för att
försöka få fram vilka metoder som är bäst för miljön.
Deras slutsats är att sopsortering är till nytta för miljön
både på kort och på lång sikt. Ändå har de gjort en
egen avfallshierarki som avviker något från den vanliga.
I slutet av kapitlet ger de tips för hemmet. Källsortera
farligt avfall – det är självklart. Källsortera även annat
avfall, men utan att överanstränga dig. Om vi käll-
sorterar oss trötta så orkar vi kanske inte göra annat
som är minst lika viktigt för miljön.
Hur vill vi ha det?
Människor vill källsortera, men det ska vara lätt.
Bekvämligheten är lika viktig som ekonomin, och vik-
tigare än både värderingar och information, skriver
sociologen Adrienne Sörbom. Varför inte låta människor i
hyreshus återigen kasta sina sopor i sopnedkast? Fast nu

---

10
skulle det gå att sortera soporna direkt i sopnedkastet.
Det är bara med den här typen av hyperlätta lösningar
som det går att utöka källsorteringen. Det får inte vara
för krångligt. 
Allt går inte att ”sälja med mördande reklam”, varken
konserverad gröt eller sopsortering, skriver kommuni-
kationsforskaren Gunilla Jarlbro. Hur genomtänkt
informationen än är så har den nästan ingen effekt alls
om inte de fysiska systemen fungerar. Anläggningarna
ska ligga nära hushållen och vara rena, luktfria och till-
talande. De måste fungera för människor i deras vardag
för att det överhuvudtaget ska vara någon idé att fundera
på information. 
Sopinsamling nära hushållen – det går att ordna, enligt
avfallsforskaren Cecilia Petersen. Ett antal goda exempel
visar att problemen går att lösa och att man kan skapa
modeller där alla vinner. Drivkrafterna ser bara lite olika
ut. Hon skriver om färgsättning i Karlstad, marknads-
krafter i Örebro och samverkan i Olofström. Lokala
förhållanden avgör. 
Bebyggelsehistorikern Ola Wetterberg skriver om hur
sopsorteringen växte fram, försvann och kom tillbaka.
Sopsortering ifrågasattes redan på 1910-talet, precis som
idag. Lönar det sig att sortera? Kan vi kräva att människor
sorterar gratis? Hur mycket av vår bekvämlighet vill 
vi offra? Vi måste lära oss att se de samhälleliga miljö-

---

11
riskerna i ett långsiktigt perspektiv, och sätta dem före
mer kortsiktiga hänsyn till ekonomi och bekvämlighet,
anser Ola Wetterberg. 
Sophantering är en klassfråga, både i nord och i syd. I
tredje världen tvingas fattiga människor till soptipparna
när de inte har vanliga jobb att försörja sig på. I USA
saknas det bra renhållning i de fattiga stadsdelarna i
många storstäder, skriver avfallsforskaren Per EO
Berg. Kvinnokraft och lokala initiativ är nyckeln till
utveckling i syd, även på sopornas område. 
Så här gör vi
Ungefär 160 kronor om året betalar hushållen för för-
packningar som ska samlas in för återvinning. Avfalls-
forskaren Cecilia Petersen och materialforskaren Anna
Jansson tycker att det är väl använda pengar. Vi borde
dessutom bli bättre på att sortera ut mjukplast och 
aluminiumförpackningar som inte är dryckesburkar,
skriver de. Förpackningarna måste också bli bättre
märkta, och de ska inte tillverkas av blandade material.
De tar oss med på en sopmaterialresa genom Sverige. 
Matrester är en sopfraktion som vi som bor i städerna kan
ha svårt att hantera. Det är ett tufft mål för matresterna
som riksdagen har satt upp, att 35 procent av matavfallet
ska behandlas biologiskt år 2010. Lokal kompostering
är det bästa alternativet, skriver miljöteknikforskaren
Björn Vinnerås. Det näst bästa är central kompostering

---