Innehåll
Inledning
5
Birgitta Johansson
På väg mot en avfallsinfarkt?
15
Johan Sundberg
Långt till ett giftfritt kretslopp
27
Gunnar Fredriksson
Rent och orent i sopornas rike
39
Lynn Åkesson
Soporna – det är vi!
49
Johan Hultman
Lönar det sig att sortera?
Ska vi sortera lika mycket överallt?
61
Christer Berglund
Politiker luras om sopornas värde
73
Thomas Sterner
Vilken sophantering är bäst för miljön?
81
Tomas Ekvall, Göran Finnveden och Jan-Olov Sundqvist
Hur vill vi ha det?
Viljan finns – men det ska vara bekvämt
95
Adrienne Sörbom
Varför gör dom inte som vi säger?
107
Gunilla Jarlbro
Sopinsamling nära hushållen – det går att ordna
115
Cecilia Mattsson Petersen
Sopsortering med bumerangeffekt
125
Ola Wetterberg
Kvinnokraft och lokala initiativ – nyckeln i syd
137
Per EO Berg
Så här gör vi
Sopor med producentansvar – vad blir det av dem?
147
Anna Jansson och Cecilia Mattsson Petersen
Tufft mål för matresterna
163
Björn Vinnerås
Myter, misstro och moment 22
173
Per EO Berg och Cecilia Mattsson Petersen
Att bränna eller inte bränna?
185
Jenny Sahlin och Evalena Wikström
Parter i målet
Weine Wiqvist:
Vi borde ha börjat med det farliga
195
Svante Axelsson:
Vi måste ta ansvar för vår konsumtion!
203
Annika Helker Lundström:
Vi måste få ett enklare system utan monopol
211
Ordlista 219
5
Inledning
Är det vettigt att vi sorterar och fraktar våra sopor hit
och dit? Är det verkligen till nytta för miljön – eller är
det mera terapi för vårt dåliga miljösamvete? Vem tjänar
på mitt gratisarbete? Vad är viktigast att sortera om
jag bara orkar lite grann? Har vi börjat i fel ände – med
ofarliga förpackningar – och missat det farliga avfallet?
Ska vi sortera lika mycket överallt? Ska vi sortera och
återvinna allt vi kan – eller ska vi bränna mer än idag?
Källsortering av sopor var något helt normalt i början
av 1900-talet. Sedan kom en femtioårsperiod då vi
kastade blandade sopor i sopnedkast. På 1970-talet
trodde ingen på källsortering. Vi skulle bunta ihop
soporna och sortera dem mekaniskt i stora sorterings-
anläggningar. Nu ska vi källsortera igen.
Det finns många olika uppfattningar om sopor och
avfallshantering. Dagens system kan upplevas som ett
samhällsexperiment i fullskala. Det väcker lätt upprörda
känslor och debatt. I februari 2003 skrev Naturvårds-
verkets förre generaldirektör Valfrid Paulsson i Dagens
Nyheter att det är bättre för miljön att inte sopsortera,
utan bränna bland annat engångsförpackningar och mat-
rester. ”Det gör ont när man ser gamla människor
pliktskyldigast komma släpande i snömodden med sina
rollatorer lastade med förpackningar till återvinnings-
stationerna”, skrev han, och propagerade för att förpack-
6
ningsinsamlingen borde avvecklas och att någon allmän
storskalig biologisk behandling av hushållsavfall inte
borde göras. Hans inlägg fick inte stå oemotsagt; det
besvarades av forskare och av Naturvårdsverket.
Idag har vi ett riksdagsbeslut på att 35 procent av hus-
hållens organiska avfall år 2010 bör behandlas genom
kompostering eller rötning. Det är en av följderna av
regeringens proposition ”Ett samhälle med giftfria och
resurssnåla kretslopp” som lades fram i maj 2003.
Återvinningen av förpackningar och annat avfall är en
bra princip som ska utvecklas, står det i propositionen.
Avfallsmängden ska minska och dess farlighet förebyggas.
Avfallshanteringen ska inte ses bara som en resursfråga
och ett miljöproblem, utan också som infrastruktur.
Fyra avdelningar i boken
Boken tar bara upp fasta sopor, och bara hushållssopor.
Den behandlar exempelvis inte de stora mängder av
gasformiga sopor som vi sprider i atmosfären när vi kör
bil. Arbetsmiljöfrågorna kring sophanteringen upp-
märksammas allt mer, men de berörs bara lite i boken.
Arton forskare och experter skriver egna artiklar, och
tre intressenter blir intervjuade. Boken är indelad i
fyra avdelningar:
• Lönar det sig att sortera? – handlar om ekonomi
och miljö
7
• Hur vill vi ha det? – handlar om människor och
sopinsamling
• Så här gör vi – ger fakta om dagens sophantering
• Parter i målet – där intressenterna kommer till tals
Får vi en avfallsinfarkt?
Vår ekonomiska utveckling bygger till stor del på
produktion och konsumtion av produkter som så
småningom blir sopor. Sopmängden ökar snabbare än
folkmängden och i takt med tillväxten. Är vi på väg mot
en avfallsinfarkt? Den ständiga ökningen av material
som flödar genom samhället är ohållbar i längden, skriver
avfallsforskaren Johan Sundberg i bokens inledande
artikel. Det vet både forskare och politiker. Ändå kämpar
större delen av samhället för att öka flödet ytterligare,
i tillväxtens namn.
Snart har vi nått våra nuvarande mål för hushålls-
soporna. Regler och styrmedel finns på plats. Men vi
är fortfarande långt från ett giftfritt och resurssnålt
kretslopp, skriver Gunnar Fredriksson på Naturvårds-
verket. Det ska vara enkelt för hushållen att sortera och
lämna sina sopor. Det är viktigare att göra det enklare
att sortera de fraktioner som redan samlas in än att
införa nya fraktioner, anser han. Hans kapitel innehåller
bland annat en avfallshierarki som används inom EU.
Dostları ilə paylaş: | 
