Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Central kompostering ger sämre sortering
- Rötning ger biogas – på gott och ont
- 155 miljoner om året för att uppnå politiskt mål
- Myter, misstro och moment 22
168 mycket liten. Det lilla kväveutsläppet leder snarare till extra gödning av omgivande växtlighet än miljöskada i form av övergödning eller försurning. Central kompostering ger sämre sortering Central kompostering kan antingen ske i reaktorer eller i strängar på en platta. Den främsta avsättningen för den färdiga komposten är jordproduktion där komposten ersätter torv. Komposten innehåller makro- och mikro- näringsämnen som höjer jordens kvalitet. I storskalig behandling samlas det organiska avfallet in, antingen i pappers- eller i plastpåsar. Papperspåsar har flera fördelar; materialet torkar under uppsamlingen och papperet bryts ner under behandlingen. Men främst ger papperspåsarna en pedagogisk effekt eftersom de ger ett miljövänligt intryck vilket ger bättre utsortering. Nackdelen är att påsarna måste tillhandahållas separat. Plastpåsarna har en fördel eftersom de redan finns i hemmen. Nackdelen med plastpåsarna förutom dålig pedagogik är att de måste avlägsnas före behandlingen. Med de avlägsnade påsarna följer det med 25–30 pro- cent av det organiska materialet som måste behandlas på annat sätt. I samband med komposteringen kan det förekomma utsläpp av främst ammoniak, lustgas och metan. Utsläppen av växthusgaserna metan och lustgas är låga från en välskött kompost; den metan som produceras 169 oxideras vanligen vid kompostens yta. Storskalig kom- postering kan också leda till luktproblem. Centralt uppsamlat material för storskalig kompostering eller rötning håller generellt lägre kvalitet än material som komposteras lokalt. Sorteringen i hemmen blir sämre genom att det organiska materialet blandas med andra sopor. Därmed blir det också lägre kvalitet på den färdiga produkten. Rötning ger biogas – på gott och ont Rötning är en mer komplex metod än kompostering. Den görs i slutna reaktorer eftersom behandlingen måste vara syrefri. Förutom organiskt avfall från hushåll, industrier, restauranger och handel kan även gödsel rötas i biogasreaktorn. Nedbrytningen ger koldioxid och metan som slutprodukter. Större delen av den fri- gjorda energin binds i metangasen. Metan kan sedan användas både till drivmedel och till el- och värme- produktion. Metangasen renas från föroreningar; olika mycket rening krävs för olika användningsområden. Fordonsbränsle kräver hög reningsgrad. Gas som inte samlas in under processen släpps ut och påverkar miljön negativt. Främst är det utsläpp av metan (biogas) som har negativ miljöpåverkan, eftersom metan är en mycket stark växthusgas. Om råmaterialet och rötresten lagras under kontrollerade former är det möjligt att samla in huvuddelen av den restgas som 170 produceras utanför själva reaktorn. I annat fall kan upp till 10 procent av gasen gå förlorad som utsläpp från processen. Gödsel och organiskt avfall från hushåll, industrier, handel och restau- ranger kan rötas i rötkammaren i en biogasanläggning. Rötresten kan bli gödsel på odlingsmark om den är tillräckligt ren. Biogasen kan användas som drivmedel eller för att producera el och värme. 171 155 miljoner om året för att uppnå politiskt mål Tekniken för att behandla organiskt avfall finns redan utvecklad. Den biologiska behandlingen i landet kommer enligt Naturvårdsverkets beräkningar att kosta 155 miljoner kronor per år efter det att återvinningsmålet på 35 procent är uppfyllt 2010. Det finns egentligen ingen vetenskaplig grund för återvinningsmålet. Beslutet är baserat på en politisk värdering av vad man anser sig vara beredd att betala för att närma sig ett hållbart samhälle. I dagsläget finns det inte tillräcklig förbrännings- kapacitet i Sverige. Genom att organiskt hushållsavfall enkelt kan behandlas genom kompostering eller rötning bör detta avfall få låg prioritet till förbränning. Troligen kommer kostnaderna för att konstruera förbrännings- anläggningar att vara ännu större än införandet av källsortering och biologisk behandling av organiskt hushållsavfall. Dessutom är den enda vinsten från för- bränningen att vi kan utvinna energi från materialet. Kol och växtnäring går förlorade i förbränningen och måste bli ersatta av ändliga resurser i odlingen. Lokal kompostering är det bästa alternativet för det organiska hushållsavfallet. Då blir komposten ren och kan användas som jordförbättrings- och gödselmedel. Även de som bor i flerfamiljshus kan använda sig av lokal kompost i rabatter i bostadsområdet. Det näst bästa alternativet är central kompostering eller rötning. Det 172 kräver stora behandlingsanläggningar och infrastruktur för att transportera avfallet. Produkterna från den typen av behandling kan sedan användas i jordproduktion. Det sämsta alternativet för det organiska hushållsavfallet är förbränning, förutom deponering som kommer att förbjudas 2005. Lästips Karin Persson, Att Lyckas Med Komposten, Bilda förlag 2001 173 Myter, misstro och moment 22 Vi har alla ansvar för att avfallssystemet fungerar. Det vikti- gaste är att vi lämnar in farligt avfall, som lösningsmedel, färgrester och elektronikskrot, skriver Cecilia Mattsson Petersen och Per EO Berg. Insamlingssystemen måste bli så bekväma att fler väljer att delta och så effektiva att det hela inte blir för dyrt. De har en tumregel för den som inte vill eller kan sortera sitt avfall: Förorena inte det avfall som andra sorterar! Per EO Berg är universitetslektor och pro- gramområdesansvarig på Högskolan Dalarna. Cecilia Mattsson Petersen är teknologie doktor i miljövetenskap och associerad till Högskolan Dalarna. Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|