Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

17
uppfylla, och många kommuner har därför fått tillfälliga
dispenser. Kraven skärps dessutom ytterligare år 2005
då allt organiskt avfall också omfattas av deponiförbudet.
Hushållsavfallet ökar stadigt
Att avfallsmängden ökar är överraskande för många.
Det finns en allmän tro att den ökade återvinningen
också inneburit att avfallsmängderna har minskat.
Detta är tyvärr inte fallet när det gäller hushållsavfall och
troligen inte heller när det gäller övriga avfallstyper. 
Hushållsavfallet i Göteborg har ökat stadigt från 1885 och framåt. 
Idag genererar göteborgarna 200 000 ton hushållsavfall om året.

---

18
Ökningen av hushållsavfallet är relativt stadig och vi
kan se denna ökning både under en lång period tillbaka
(under större delen av 1900-talet) och under en kortare
period, till exempel de senaste 10 åren. I figuren på sidan
17 illustreras hur de totala hushållsavfallsmängderna i
Göteborg har utvecklats under perioden 1885–2000. 
Den årliga ökningstakten på 2–3 procent är ett medel-
värde och under kortare perioder, till exempel under
hög- respektive lågkonjunktur, kan ökningen vara
snabbare eller långsammare. Man bör observera att
ökningen gäller för den totala mängden hushållsavfall.
Den mängd som behöver deponeras, behandlas bio-
logiskt eller förbrännas har genom kraftiga insatser för
Sedan 1985 har den totala mängden hushållsavfall i Sverige ökat från 2,6
miljoner ton om året till närmare 4 miljoner ton idag. Figuren visar hur
avfallet behandlas efter insamlingen. Deponeringen har minskat, medan
övriga behandlingsmetoder har ökat.

---

19
ökad materialåtervinning varit konstant de senaste tio
åren. Utan nya åtgärder för ökad materialåtervinning i
framtiden kommer därför behovet av deponering, bio-
logisk behandling och förbränning att öka i takt med
att avfallsmängderna ökar. Idag kan vi inte se att det
kommer några nya kraftfulla åtgärder som kan minska
behandlingsbehovet, av den typ som det tidigare införda
producentansvaret var ett exempel på. I figuren på
sidan 18 illustreras uppkomst och behandling av hus-
hållsavfall i Sverige under perioden 1985–2000.
Vi konsumerar allt mer
Figuren på nästa sida visar hur mängden hushållsavfall
utvecklas jämfört med folkmängden och hushållens
konsumtion. Avfallet ökar mest av de tre. Det innebär
att varje person skapar mer avfall för varje spenderad
krona idag än för ett antal år sedan. En orsak är de
kostnadseffektiviseringar som ständigt sker inom de
producerande företagen och inom råvaruindustrin.
Effektiviseringarna ger oss allt lägre priser i förhållande
till vår köpkraft, det vill säga realpriserna sjunker. Det
här gör att vi kan konsumera mera produkter, och det
gör vi också. 
Om inget dramatiskt inträffar i vårt beteende och i det
ekonomiska systemet kommer ökad internationell kon-
kurrens och fortsatt teknisk utveckling att ytterligare
effektivisera produktionen och därmed sänka kostna-
derna framöver. Figuren visar också att folkmängden i

---

20
Sverige totalt har ökat i genomsnitt 0,4 procent per år
för perioden 1985–1999. Detta är ytterligare en för-
klaring till de ökade avfallsmängderna. Avfallsökningen
per person är cirka 2 procent per år. De kraftiga ökningar
man kan observera i storstadsregionerna beror till stor
del på att folkmängden där ökar mer än i övriga Sverige,
men också på grund av att köpkraften är större där.
Mängden hushållsavfall i förhållande till befolkningsmängden och kon-
sumtionen i Sverige under perioden 1985–1999. Värdena i diagrammet
visar förändringen jämfört med år 1985. Prognosen för ökningen i fram-
tiden är baserad på olika bedömningar om hushållens konsumtion. 

---

21
Koppling till BNP
Man kan konstatera att ökande avfallsmängder inte är
ett specifikt problem för Sverige. I de övriga nordiska
länderna beräknas de totala avfallsmängderna öka
10–25 procent fram till 2005–2010 jämfört med senare
hälften av 1990-talet. Tittar man på en rad länder i
Europa kan man iaktta en stark koppling mellan
utvecklingen av hushållsavfallsmängder och BNP på
samma sätt som vi har i Sverige. I figuren kan vi se att
om samhällets prognoser för den framtida tillväxten
stämmer så kommer den årliga mängden hushålls-
avfall som vi producerade år 1985 att ha fördubblats
fram till cirka år 2014. 
En antydan om hur mycket avfallsmängderna kan öka
får vi om vi tittar på USA. I Sverige uppstod år 1999
cirka 420 kg hushållsavfall per invånare. Motsvarande
siffra för USA var 730 kg per invånare. USA inkluderar
förvisso något fler avfallstyper i sin definition av hus-
hållsavfall, men samtidigt ökar avfallsmängderna även
där. Den uppkomna mängden hushållsavfall i USA
(före materialåtervinning) ökade från 450 kg per person
år 1960 till 730 kg per person år 1999. Liknande siffror
hittar vi även i andra länder som har anammat en liknade
livsstil som USA, till exempel Australien och Kanada.
Finns det åtgärder som kan bromsa ökningen?
I Sverige har vi mycket sällan studerat och lyft fram
fakta kring avfallsökningen och vi har inte heller någon

---

22
statistisk uppföljning av hur mängderna förändras över
tiden, som till exempel våra nordiska grannländer har.
Delvis på grund av informationsbristen finns det en
allmänt spridd uppfattning att alla insatser som gjorts
för att förändra avfallshanteringen, med exempelvis
producentansvar för återvinning av förpackningar och
deponiförbud för brännbart och övrigt organiskt avfall,
också har lett till att mängden uppkommet avfall har
minskat. Att de uppkomna avfallsmängderna bör minska
genom användningen av dessa åtgärder brukar dessutom
ofta lyftas fram som ett av de övergripande målen för
själva åtgärden. Målet med minskade avfallsmängder
hittar man i utredningar inom EU och för de direktiv
som tagits fram där, på nationell nivå i alla utredningar
kring skatter och producentansvar, och på kommunal
nivå i till exempel avfallsplaner. Men det är tveksamt
om åtgärderna har haft någon effekt på den totala mäng-
den uppkommet avfall. Avfallsmängderna fortsätter
att stadigt öka i samma takt som tidigare. Däremot kan
vi konstatera att mängderna till deponering och för-
bränning har stabiliserats under de senaste 5–10 åren.
Avfallspolitik i EU:s miljöhandlingsprogram
Ett politiskt mål om att minska avfallsmängderna har
tagits fram av miljökommissionär Margot Wallström och
hennes kollegor. I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram
(2001–2010) sätter man upp följande kvalitativa mål:
”Att bryta sambandet mellan avfallsproduktion och
ekonomisk tillväxt, och kraftigt minska de totala avfalls-

---