Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
37 petens vara tillfredsställande i motsats till kompetensen i den överordnade organisationen och i synnerhet hos ledamöterna. Rektors självständighet visar sig även i deras sätt att uttrycka vad som är skolchefens viktigaste upp- gift i förhållande till dem: stöd när det behövs, bollplank, samordning etc. Undersökningen är gjord i en tid då en mängd reformer/stora föränd- ringar beslutats på nationell nivå. De svar vi får på med vilken frekvens olika frågor tas upp på rektorsmöten och hur mycket tid som satsats för kom- petensutveckling för att realisera reformer ger inte en bild av en reformtät situation utan följer ett mönster vi sett i tidigare undersökningar (Nihlfors 2003). I ett system där såväl politiska som professionella aktörer möts på fle- ra nivåer är kommunikationen, dialogen betydelsefull i kombination med förtroende. Reformerna som genomförts är den del av den statliga styrning som möter en process som bygger på förmåga, förväntan och förtroende hos huvudmannen och i den enskilda enheten. Vi finner att möten mellan rek- torer och politiker uppenbarligen inte har byggt upp ett förtroende mellan dessa nivåer. Rektorernas inflytande är svagt i förhållande till nämnden/sty- relsen. Vilken roll skolchefen spelar som länk mellan rektor och nämnd är inte helt klar. Flera rektorer är till exempel okunniga om hur skolchefen för- medlar den aktuella situationen på respektive enhet till nämnden/styrelsen. Då vi vet att behovet av återkoppling är stort på alla nivåer i systemet kan svaren på frågorna kring utvärdering av det egna arbetet även jämföras med rektorernas syn på betydelsen av Skolinspektionens besök och rap- porter. En slutsats är att huvudmannens styrning av rektorernas arbete är bristfällig och/eller otydlig och att skolledarna ser den statliga styrningen av funktionen via lag och förordning samt via Skolinspektionen som sina riktningsgivare. 38 5. Framgångsfaktorer I detta kapitel ska vi ytterligare fördjupa oss i den spänning som vi funnit mellan stat, huvudman och enskild skola genom att belysa de förväntningar som rektor har på stat respektive huvudman. Därefter lyfter vi fram ett antal framgångsfaktorer som rektorerna finner viktiga i sitt arbete liksom deras syn på rektors roll i framtiden i relation till huvudmannen och staten. 5.1 Förväntningar Vi ställde frågan till rektorerna om hur höga krav de upplever att staten har på dem som ledare inom ett antal olika områden. En förändring i skollagen är bestämmelsen om att barn/elever som lätt uppnår godkänt ska ges led- ning och stimulans för att komma vidare. Även bestämmelsen om att verk- samheten och lärarens arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att förvaltningslagen ska tillämpas är nytt i skollagen. En stor majoritet av rektorerna upplever mycket höga krav på att imple- mentera lagar och förordningar. När vi ställer frågor om innehållet i skol- lagen om barns/elevers rätt till stöd när de har svårt att nå målen respektive har möjlighet att nå längre är skillnaderna stora mellan dem som uppger att de känner mycket höga krav i båda fallen. När vi tar samma frågor men ber skolledarna även ange hur höga krav de upplever från sina huvudmän/ nämnder respektive vilka krav de själva ställer på dessa uppgifter blir bilden följande. Det första som framkommer av figur 5.1 är att samstämmigheten mellan statens krav och skolledarnas egna krav är klart större än när det gäller de krav som rektorer upplever från huvudmännen. Att ge stöd till elever i behov av särskilt stöd har hög prioritet både vad gäller det egna valet och kraven från staten men kommer på fjärde plats för huvudmannen. Att ge stöd till de barn/elever som har lätt att nå målen prioriteras däremot mindre, men kraven från staten och skolledarnas egna krav ligger på samma nivå.
39 Rektorer verkar inte uppleva krav från huvudmännen på de arbetsuppgifter som är relaterade till nya skollagen, till exempel stöd till elever som lätt når målen och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Där är de upp- levda kravnivåerna från staten generellt närmare de egna kraven, så även i detta fall. Läroplanerna och skollagen betonar att rektor som ledare både är chef över personalen och pedagogisk ledare. Denna dualism har vi valt att mäta genom att fokusera på det pedagogiska arbetet med följande påstående: ”Jag har god förmåga att leda det pedagogiska arbetet vid min enhet.” Vi utgår från att det torde vara den uppgift alla skolledare ser som en av sina vikti- gaste. Svarsmönstret visar på detta också: nästan 90 procent av rektorerna anser att de har god förmåga att leda det pedagogiska arbetet vid enheten. Men här är förväntningarna från rektorerna själva större än de förväntning- ar som de upplever från staten och framför allt mycket större än de från huvudmannen. Även ”vet ej”-svaren ger oss en bild av bristande kunskap eller vetskap om vad som förväntas från de olika aktörerna, se figur 5.2. Den enda frå- ga där huvudmannens förväntan är tydlig gäller kravet att hålla enhetens budget, det vill säga den del av styrningen av skolan där huvudmannen är ensam ansvarig. Huruvida staten över huvud taget är intresserad av ekono- min finner ett stort antal av rektorerna vara oklart. Även om andelen ”vet Figur 5.1. Skolledarens upplevda förväntningar på sig själv, från huvudman nen respektive staten (svarsalternativ 5+6), (N = 3 181 st). 10 p Myriad Pro Linjer 0,25 Legend 4x4mm Jag själv Huvudmannen 0 20 40 60 80 100 Implementera reviderade läroplaner Implementera nya skollagen Utvärderar den inre arb.org – högre måluppfyll. Samverka med närsamhället Vetenskaplig grund Stödja elever som lätt når målen
Stödja elever som har svårt att nå målen Leda peda- gogiska arbetet Enhetens budget Staten
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|