Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
40 ej”-svar på övriga frågor är låga är det i förhållande till huvudmannen som dessa uppträder. En slutsats av dessa resultat är att rektorernas uppfattning om kraven på det egna yrket är samstämmiga med statens krav och att dessa är hög- re än huvudmännens krav. Ur ett lokalt skolutvecklingsperspektiv är detta bekymmersamt, eftersom i snitt endast en tredjedel av rektorerna upplever tydliga förväntningar från sin huvudman. Vilken betydelse denna bristande förväntan kan ha på rektorernas arbete med att prioritera insatser som gyn- nar elevernas lärande behöver belysas ytterligare. ledamöternas förväntningar Vi har ställt motsvarande frågor, om än något annorlunda, till ledamöterna, se figur 5.3. Vi har till exempel frågat om de anser att rektorerna skapar förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd respektive högpresterande elever. Vi redovisar dessa frågeställningar tillsammans med frågan om hu- ruvida ledamöterna anser att rektor har kapacitet att leda skolutvecklingen på sin egen skola och jämför med rektorernas egna upplevda förväntningar att ha god kapacitet att leda det pedagogiska arbetet vid den egna enheten (jämför figur 5.1).
respektive staten (N = 3 181 st). 10 p Myriad Pro Linjer 0,25 Legend 4x4mm Jag själv Huvudmannen 0 3 6 9 12 15 Implementera reviderade läroplaner Implementera nya skollagen Utvärderar den inre arb.org – högre måluppfyll. Samverka med närsamhället Vetenskaplig grund Stödja elever som lätt når målen
Stödja elever som har svårt att nå målen Leda peda- gogiska arbetet Enhetens budget Staten
41 Denna bild kan sägas verifiera skolledarnas upplevda låga förväntningar från nämnd/styrelse på att ge adekvat stöd till de två elevgrupperna. Notera att ledamöterna här har uttalat sig om vilken kapacitet och kompetens de anser att skolledarna har i dessa frågor, alltså inte förväntningar i sig, även om den kopplingen kanske kan göras. Att rektor har kapacitet att leda skol- utveckling verkar en tredjedel av ledamöterna anse medan 58 procent av dem samlar sina svar kring ett tänkt medelvärde och svarar tre eller fyra på den sexgradiga skalan. Vi har tidigare konstaterat att det tycks finnas en lojalitet med statens krav, vilket visar sig i de krav som skolledarna har på sig själva. De bristande krav och förväntningar som de uttrycker visavi huvudmannen kan speglas mot ledamöternas bristande tilltro till skolledarnas kapacitet och kompe- tens för dessa frågor. Figur 5.3. Ledamöters syn på rektorernas förmåga att skapa förutsättningar för elever i behov av stöd, förutsättningar för elever som lätt når målen att gå vida re i sin kunskapsutveckling samt rektorernas kapacitet att leda skolutveckling (N = 1 598 st). 0 5
15 20 25 30 35 40 Förutsättningar för elever i behov av stöd Förutsättningar för högpresterande elever Kapacitet att leda skolutveckling 1 2 3 4 5 6 42 5.2 Förhållanden som påverkar framgång Rektorerna fick möjlighet att välja mellan ett antal framgångsfaktorer som framgår av tabell 5.1. Utifrån deras svar kan en kategorisering göras till ex- empel i organisations- och ledningsfrågor, elevernas resultat samt behov, personal- och resursfrågor. Om vi endast ser på svarsalternativet ”Instäm- mer helt” framstår organisations- och ledningsfrågor som de mest viktiga. Det handlar om den inre organisationen (52 procent), förekomsten av arbetslag (45 procent) respektive arbetslagsledare i min ledningsgrupp (32 procent) som dock får en lägre andel svar. Elevernas resultat och behov utgör den andra stora gruppen: andelen elever i behov av särskilt stöd (43 procent), de senaste årens resultat (25 pro- cent) och andelen elever som lätt når målen (24 procent). Om upptagnings- område (25 procent), föräldrarnas inställning (34 procent) och skolans rykte (35 procent) tas med i detta kluster blir det klart större än organisations- och ledningsfrågor. Sist kommer antal lärare per elev (19 procent), personalom- sättning (12 procent), andel korttidsvikarier (14 procent) och antal rektors- byten före nuvarande innehavare (14 procent). Att rektorerna tillmäter personalfrågor låg betydelse för framgång anser vi vara oväntat. Om analysen av dessa svar utökas så att vi har både fem och sex som instämmande positiva svar kommer dessa frågor inte upp över 50 procent av instämmanden i något fall: antal rektorsbyten (28 procent), personalomsättning (33 procent), andel korttidsvikarier (32 procent) och till och med antal elever per lärare (48 procent). Det framgår tydligt att orga- nisationsfrågor är viktiga. Här toppar den inre organisationen med 86 pro- cent tätt följd av förekomst av arbetslag (74 procent) medan förekomst av arbetslagsledare i min ledningsgrupp ligger något lägre (56 procent). Detta pekar på arbetslagens betydelse för rektor, dock har många inte utvecklat sina ledningsgrupper till styrande utvecklingsgrupper. Rektorerna framhåller att andelen elever i behov av särskilt stöd påverkar i vilken grad skolan är framgångsrik. Detta betonar hela 73 procent medan andelen elever som lätt når målen inte anses ha samma betydelse (52 pro- cent). Det kan tolkas så att meritvärdesberäkningar inte är speciellt viktiga för rektorerna utan det viktiga är att alla elever ”klarar sig”. Den sista grup- pen gäller de senaste årens elevresultat där 60 procent anser detta vara en stark framgångsfaktor eftersom den påverkar föräldrarnas inställning och skolans rykte som båda anses vara betydelsefulla av cirka 65 procent. Om antalet rektorsbyten i den tidigare frågan inte tillmättes särskilt stor betydelse finner vi här att 36 procent av rektorerna instämmer helt i påstå-
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|