Svensk och internationell forskning visar på rektorers betydelse som ledare
Yüklə 431,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
56 till enskilda tjänstemäns förmåga att nå resultat eller tilltron till politikers kunskaper inom området, det vill säga effektiviteten är lägre. Tilltro och support är avgörande för att kunna utveckla en verksamhet. Tonen som sätts i organisationen – inte enbart från skolledningens sida utan även från huvudmannen, skolchefen etc. – är också av stor betydelse. Det gäller speciellt i klassrummet, där det mest avgörande mötet sker mel- lan lärare och elev. Även själva medieringen, det vill säga hur samtalet om skolan tolkas i föräldragrupper, i närsamhället, i medierna och inte minst hur den nationella politiska retoriken ser ut, påverkar möjligheten att nå goda resultat. Det är en väl fungerande helhet som ger resultat; alla länkar måste ha kontakt. De data vi redovisar behöver kompletteras med lärares, föräldrars och ungas förväntan och motivation till lärande och utbildning för att fånga helheten. Den ”nöjdhet” vi finner i resultaten och som förstärks i intervjuer behöver ställas mot olika förklaringsmodeller. Med ”nöjdhet” avser vi att de är tillfreds över de resultat barn/elever uppnår i förhållande till meritvärden alternativt måluppfyllelse. Vi ser i en första analys utifrån de utsagor vi har att det både handlar om kunskap om lärande bland tjänstemän/lärare och attityder inom skolan liksom utanför bland annat till frågor som rör vilken ”nytta” en utbildning/examen har. En hypotes som uppkommit i samband med vårt analysarbete är att skälen till att rektorer är tillfreds med elevernas resultat kan bero på att kva- lificerade analyser av situationen på en enskild enhet inte genomförs, alter- nativt att analysens resultat inte kommuniceras i klartext, vilket omöjliggör adekvata åtgärder. Vi ser också att högre meritvärden återfinns i borgerligt styrda, större kommuner medan lägre resultat finns i mindre, vänsterstyrda kommuner. Detta indikerar troligen de olika förutsättningar som finns i olika kommuners socioekonomiska förutsättningar liksom i grunden motivation för studier. Här behöver ytterligare analyser genomföras. 6.5 Slutsatser Rektorer trivs med sitt yrke och flertalet har förutsättningar att kunna leda arbetet såsom de önskar, till exempel gäller det att regelbundet besöka lärare i deras yrkesutövning. Det finns självfallet flera tänkbara skäl till att regelbundna besök inte är regel. Det kan handla om administrativa, organisatoriska frågor men även om klimatet på arbetsplatsen som underlättar eller försvårar ”klassrumsbesök”. Varje organisation har sin anda
57 eller kultur, medveten eller omedveten. Det är en av ledningens utmaningar att skapa och gestalta ett värdesystem som gör det möjligt att öppet och frimodigt byta och bryta perspektiv i sin yrkesutövning. Jay Hall (1988) uttrycker att det är detta etos, detta ledningens värdesy- stem som bildar den kulturella bakgrunden för samverkan som kan med- verka till en produktiv inställning för kompetensutveckling. Den tillfreds- ställelse som arbetet ger, känslan av att ha ett personligt ansvar för att göra ett bra jobb, av tillhörighet och frihet från hinder bildar tillsammans med stoltheten den grundläggande inställningen som kan kallas produktiv: Människor som har friheten att påverka de beslut som rör deras arbete – vad som ska göras, hur det ska utföras etc. – redovisar genomgående större arbets- tillfredsställelse, ansvarskänsla, engagemang, lägre besvikelse i arbetet och stör- re stolthet över resultaten än personer som har få möjligheter till samverkan (a.a., s. 62). Syftet med rektorers mer aktiva deltagande i medarbetarnas yrkesutövande är att kunna föra samtal kring deras professionella utveckling i förhållande till arbetsuppgifter och uppnådda resultat inom olika områden. Att leda vuxnas lärande och kompetensutveckling kräver annan kunskap än när man undervisar barn och ungdomar, även om likheter finns. Det handlar i hög grad även om att få legitimitet som rektor för ett kritiskt förhållningssätt till undervisningen, vilket i sin tur kräver gedigen kunskap inom olika områden. Våra resultat pekar mot att det finns en stor utvecklingspotential på alla nivåer i styrsystemet när det gäller arbetsförhållanden. Det som driver många och delvis gör att de trivs i yrket går att härleda till arbetsinnehåll och den motivation som uppdraget ger (jämför Åteg 2004, Sandén 2007). Våra resultat lyfter fram behovet av att tydliggöra ansvar och befogenheter i hela styrkedjan: mellan lärare och rektorer, mellan rektorer och huvudman samt mellan huvudman och staten – som grund för att skapa och bygga förtroende. Dessa resultat styrker behovet av kvalificerad kommunikation, dialog och återkoppling såväl vertikalt som horisontellt. Utbildningssystemet be- skrivs ofta som ett löst kopplat system (jämför Weick 1976), vilket också framgått av denna rapport. En förklaring kan finnas i det faktum att styr- systemet behöver involvera många aktörer för att fungera. Förtroende och tillit kan vara det kitt som håller samman systemet, trots dess lösa koppling. Parat med en tydlighet i ansvar och befogenheter på olika nivåer kan rektors handlingsutrymme stärkas. 58 7. Förslag till vidare studier och vissa åtgärder 7.1 Vidare studier I denna rapport har vi återkommit till behovet av forskning. En nyligen publicerad forskningsöversikt visar att forskning om rektor är ett rela- tivt nytt område och då inte enbart i Sverige utan i stora delar av Europa (Johansson 2011). Bland de nordiska länderna ligger Sverige väl till, men jämfört med de anglosaxiska länderna är antalet aktiva forskare, även när hänsyn tas till ländernas storlek, betydligt lägre. Rekommendationerna i forskningsöversikten är omfattande vad gäller behovet av forskning, bland annat om rektor och dennes roll som ledare av den pedagogiska verksam- heten och som del i den politiska styrningen av skolan. I forskningsöversikten lyfts följande tolv områden fram: • Forskning om viktiga pedagogiska utmaningar i syfte att informera besluts-
uppdrag från regeringar och myndigheter på olika nivåer men även som särskilda satsningar kring viktiga policyfrågor. Detta kan övervägas för att snabbare bygga upp en forskningsbas för framtiden. • Realiseringsprocessen i förhållande till nationell skolpolitik och lokala styr-
beslutsfattande och skolan och dess ledning. Vad händer på vägen, och vad karaktäriserar den lokala styrandestruktur som skapar goda realise- ringsresultat på skolnivå med förbättrade studieresultat? • Hur påverkar nationell policy förändringsprocessen i den lokala skolan? Hur påverkar beslut på nationell nivå det praktiska arbetet inom skolan, och hur lång tid tar det innan man kan mäta eventuella förändringar i elev- ernas prestationer? • Påverkan av internationella mätningar på elevprestationer. Många politi-
Yüklə 431,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|