En introduktion I kabbala
Yüklə 451,23 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Kapitel 1: Kabbala då och nu Generalplanen
- Vetenskapens vagga
- Andra vägar
6
Detta pluralistiska moment medför harmoni och fred. Varje samhälle som har överlevt har ägt ett sådant. Enbart västerländska och förvästerländskade samhällen har glömt det. I försöken att skapa tekniska och ekonomiska framsteg har de fragmenterat systemets integritet och enighet. Det är hög tid att vi återställer det. Som jag genom bekantskap med dr Laitmans skrifter lärt mig, befordrar kabbala i sin autentiska form inte bara mänsklighetens och universums enighet och integritet, den erbjuder även praktiska åtgärder för att återställa det i tider då det är förlorat. Det är min innerliga rekommendation att noggrant läsa igenom denna bok, då den tillhandahåller mycket mer än allmän kunskap om en gammal visdom. Den ger också en nyckel till att säkra mänsklighetens välbefinnande i dessa kritiska tider; tider då vi möter en utmaning utan motstycke, i form av att välja mellan den devolutionära vägen som leder till globalt sammanbrott, och den evolutionära vägen som kan leda oss till en värld av fred, harmoni, välbefinnande och hållbarhet. Ervin Laszlo
7
Kapitel 1: Kabbala då och nu Generalplanen Det är ingen hemlighet att kabbalan inte uppstod med dagens trendiga Hollywoodhype. Den har i själva verket funnits i tusentals år. När den först dök upp stod människorna mycket närmare naturen än idag. De kände en närhet till naturen och vårdade sin relation till den. På den tiden hade de ingen större anledning att vara avskilda från naturen. De var inte lika egoistiska och alienerade från den naturliga miljön som vi är idag. I själva verket var mänskligheten på den tiden en oskiljaktig del av naturen, som vördade sin närhet med den. Utöver det kände mänskligheten inte till naturen tillräckligt väl för att känna sig trygg; istället var vi rädda för naturkrafter, vilket tvingade oss att relatera till naturen som någonting som har större makt än vi. Då människorna å ena sidan stod nära naturen, å andra sidan var rädda för den, strävade de inte bara efter att lära känna den omgivande världen, utan ännu viktigare, att avgöra vad eller vem som styr den. På den tiden kunde människorna inte gömma sig undan naturens element som vi gör idag; de kunde inte undvika dess prövningar som vi gör i vår ”konstgjorda” värld. Viktigast av allt är att rädslan för naturen, och på samma gång närheten till den, drev på många att söka efter och upptäcka vad naturen planerat för dem, och händelsevis, för oss alla. Dessa banbrytande naturforskare ville veta om naturen verkligen hade ett mål, och i så fall vad mänsklighetens roll skulle kunna vara i denna generalplan. De individer som fick den högsta kunskapsnivån, som nådde generalplansnivån, kallas ”kabbalister”. En mycket speciell människa bland dessa pionjärer var Abraham. När han upptäckte generalplanen utforskade han den inte bara på djupet, utan han lärde först och främst ut den till andra. Han insåg att den enda garantin mot lidande och rädsla var att människor helt skulle förstå naturens plan för dem. Och när han hade insett detta, skydde han ingen möda för att undervisa vem som än ville lära sig. På grund av detta blev Abraham den förste kabbalisten att starta en dynasti av kabbalalärare: De studenter som var mest värdiga blev nästa generations lärare, vilka i sin tur förmedlade kunskapen till nästa generation studenter. Kabbalister kallar generalplanens arkitekt för ”Skaparen”, och själva planen för ”skapelsetanken”. Med andra ord, och detta är viktigt, när kabbalister talar om Naturen eller Naturens lagar talar de om Skaparen. Och vice versa, när de talar om Skaparen talar de om Naturen eller Naturens lagar. Dessa termer är synonyma.
Kabbalans originalspråk är hebreiska, ett språk utvecklat speciellt av och för kabbalister, för att underlätta för dem i kommunikationen sinsemellan om andliga ting. Många kabbalaböcker har skrivits även på andra språk, men de grundläggande termerna är alltid på hebreiska.
8
För en kabbalist betecknar termen ”Skapare” inte en övernaturlig, åtskild entitet, utan den nivå en människa bör nå härnäst när hon söker högre kunskap. ”Skapare” heter Boreh på hebreiska, vilket innehåller två ord: Bo (kom) och Re’eh (se). ”Skapare” är alltså en personlig inbjudan att uppleva den andliga världen. Vetenskapens vagga Kunskapen de första kabbalisterna förvärvade gjorde mer än att hjälpa dem att förstå hur saker och ting fungerar bakom kulisserna. Med hjälp av den kunde de förklara de naturfenomen vi alla möter. Det föll sig helt enkelt naturligt att de blev lärare, och att den kunskap de vidareförmedlat till oss blev grunden för både antika och moderna vetenskaper. Kanske tänker vi oss kabbalisterna som avskilda människor som skriver magiska skrifter och gömmer sig i dunkla kammare med levande ljus. Kabbalan hemlighölls trots allt till slutet av 1900-talet. Detta smygförfarande framkallade talrika historier och legender om dess natur. Fastän de flesta av dessa historier inte är sanna, förbryllar och förvirrar de fortfarande de mest noggranna tänkare.
Men kabbala har inte alltid varit hemligt. De första kabbalisterna var faktiskt väldigt öppna med sin kunskap, och samtidigt väldigt engagerade i sina samhällen. Ofta var kabbalisterna sina nationers ledare. Av alla dessa ledare är kung David antagligen det mest kända exemplet på en framstående kabbalist som även var en stor ledare. Kabbalisternas engagemang i sina samhällen hjälpte deras samtida lärda att utveckla grundvalen till vad vi idag känner som ”västerländsk filosofi”, vilken senare blev grunden för modern vetenskap. Så här skriver Johannes Reuchlin, en klassiskt lärd humanist och expert på antika språk och traditioner, om detta i sin bok De Arte Cabbalistica: ”Min lärare, Pytagoras, filosofins fader, tog sin lära från kabbalister … Han var först med att översätta ordet kabbala, okänt för sina samtida, till det grekiska ordet filosofi … Kabbala låter oss inte leva våra liv i stoftet, utan höjer vårt medvetande till höjden av kunskap”. Andra vägar Men filosofer var inte kabbalister. Eftersom de inte studerade kabbala kunde de inte helt förstå den kabbalistiska kunskapens djup. Därför utvecklades och behandlades kunskap, som borde ha utvecklats och behandlats på ett väldigt specifikt sätt, på ett felaktigt sätt. När kabbalistisk kunskap kom till andra delar av världen, där det vid den tidpunkten inte fanns några kabbalister, fick den också en annan kurs. Yüklə 451,23 Kb. Dostları ilə paylaş:
|