En introduktion I kabbala

 

4 

 

Inledning 

Jag är mycket glad och känner mig hedrad över att ha blivit tillfrågad att skriva introduktionen 

till dr Laitmans En introduktion i Kabbala: Din guide till ett mer fridfullt liv. Författaren är inte 

bara en god vän till mig, utan även, i mina ögon, den främste kabbalisten vid liv idag, en äkta 

representant för en visdom som hemlighållits i två millennier. Nu när kabbalans visdom, bland 

andra  inhemska  visdomar, träder fram i  full skala, tror jag inte att någon annan människa är 

bättre lämpad att förklara dess kärna. 

I dagens värld har kabbalans framträdande som en äkta lärdom en unik betydelse. Det kan hjälpa 

oss att återfå medvetandet om den visdom våra förfäder besatt och vi har glömt. 

Inhemska visdomar dyker upp idag just av den anledningen att vår vanliga, mekaniska tankeskola 

har misslyckats med att förse oss med det  välbefinnande och  den  hållbarhet den utlovat.  Ett 

kinesiskt talesätt varnar för att ”om vi inte ändrar kurs, kommer vi sannolikt att hamna precis dit 

vi  är på väg”. När detta tillämpas på den samtida mänskligheten, kan vi skönja katastrofala 

följder.  

Klimatförändringen hotar att förvandla stora ytor på vår planet till livlös mark, obeboelig för 

människor och otillräcklig för matproduktion. 

Dessutom har de flesta av världens ekonomier  blivit mindre självförsörjande.  Detta är 

sammantaget med den globala minskningen av matreserver illavarslande. Tillgängligheten på rent 

dricksvatten är mindre för gott och väl hälften av världens befolkning. I genomsnitt dör 6 000 

barn varje dag av diarré orsakad av förorenat vatten. 

I stora delar av världen har våld och terrorism blivit det föredragna sättet att lösa konflikter. Till 

följd därav fördjupas osäkerheten i såväl fattiga som rika länder. Islamsk fundamentalism breder 

ut sig i den muslimska världen, nynazistiska och andra extremistiska rörelser gror i Europa, och 

religiös fanatism dyker upp över hela världen.  

Därmed är hela vårt gästspel på denna planet ifrågasatt. 

Men globalt sammanbrott är inte nödvändigt. Vi kan få vinden att vända, och även följande 

scenario är fullt möjligt:  

Som den senare delen av denna bok kommer att visa, kan vi förenas och tillsammans eftersträva 

gemensamma mål såsom fred och hållbarhet.  Företagsledare  kommer då att lägga märke till 

förändringsvågen och svara med varor och tjänster som möter omställningen i efterfrågan.  

Global nyhets- och underhållningsmedia kommer att utforska färska perspektiv och nya sociala 

och kulturella innovationer;  en ny självbild och en ny bild av naturen kommer  att  uppstå  på 

internet, på TV, samt i företags och samhällens kommunikationsnätverk.  

I det civila samhället kommer en kultur med alternativ livsstil och ansvarsfulla värderingar  att 

stödja en politik som går ut på social och ekologisk hållbarhet. Åtgärder kommer att vidtas för att 

skydda miljön, skapa effektiva distributionssystem för mat och resurser, samt för att utveckla och 

använda hållbar teknologi inom energi, transport och jordbruk.  

I denna positiva utblick kommer pengar att omdirigeras från militär- och försvarssystemen till att 

tjäna folkets behov.  Stöttade av denna utveckling kommer nationell, internationell, och 

interkulturell misstro, etniska konflikter och raskonflikter, förtryck, ekonomisk ojämlikhet och 

---

 

5 

 

ojämlikhet mellan könen att ge vika för ömsesidig tillit och respekt. Människor och samhällen 

kommer med lätthet att samarbeta och bilda produktiva partnerskap.  

På så vis kommer mänskligheten, istället för att brytas ner i konflikter och krig, att bryta 

igenom—inte endast till en hållbar värld med självständiga och samarbetande samhällen, utan till 

en lycklig framtid med fred, lugn och fullständig tillfredsställelse.  

En fridfull och hållbar värld kan bli vår, men tyvärr är vi för tillfället inte på väg åt det hållet. 

Einstein sade en gång att ”de stora problem vi möter inte kan lösas på samma nivå av tänkande 

på vilka vi skapade dem”. Ändå är det precis det vi försöker göra. Vi försöker bekämpa terrorism, 

fattigdom, kriminalitet, miljöförsämringar, sjukdomar och andra ”civilisationssjukdomar” med 

samma metoder som frambringade dem, det vill säga med tekniska lösningar och tillfälliga 

åtgärder.  Men vi har varken uppbådat viljan till eller visionen av att skapa en bestående och 

fundamental förändring. 

Globalt medvetande 

I ljuset av dagens globala kris har mänskligheten börjat söka efter nya tillvägagångs-  och 

tänkesätt. Sådana tänkesätt är de mycket gamla, om än mycket relevanta, inhemska visdomarna. 

För dem är ett globalt medvetande inte endast en stödidé, utan deras innersta natur.  När vi 

studerar dessa tänkesätt inser vi att det nya globala medvetandet faktiskt är ett gammalt, ständigt 

medvetande som först nu håller på att återupptäckas. 

Visst är det så, att det är hög tid att det globala medvetandet återupptäcktes. Vi brukade tänka att 

människans typiska, ”normala” medvetande är vad vi fångar med våra fem sinnen. Vi höll allt 

annat för fantasi. Den vanliga uppfattningen var att vi slutar där vår hud slutar. Andra åsikter 

klassades som ”new age”, ”mystiska”, eller ”esoteriska”. Idéer om att vi på något sätt hör ihop, att 

det finns en kontext i vilken vi är delar av en  större helhet, har betraktats som undantaget i 

civilisationens historia. 

Men om vi ser till idéhistorien finner vi att sanningen är raka motsatsen. Det reduktionistiska, 

mekanistiska och fragmenterade tänkandet som utvecklades i den västerländska världen under de 

senaste 300 åren är inte normen, utan undantaget. Andra kulturer delar inte detta perspektiv. 

Inte ens väst anslöt sig till det före den mekanistiska världsbildens uppkomst, som det ärvde i 

form av en tillämpning (eller snarare feltillämpning) av Newtons naturfilosofi.  

I andra kulturer, så väl som i väst före modern tid, var det rådande  medvetandet  ett av 

tillhörande, av enighet. De flesta traditionella kulturer håller inte med om att människor inte har 

någonting gemensamt förutom tillfälliga intressen som råkar sammanfalla. 

De klassiska rötterna till alla visdomstraditioner är begrepp om ett ”globalt medvetande”. Denna 

term definierar medvetenheten om vårt delade öde som människor, som invånare på denna 

planet. Om vi ska klara av att uppehålla vår existens, om vi ska se till att våra barn och barnbarn 

går en säker och hållbar framtid till mötes, då måste vi utveckla ett globalt medvetande.  

För att röra oss framåt måste vi odla en attityd som gör det möjligt för oss att bilda en förenad 

mänsklig familj, en global civilisation. Denna civilisation bör emellertid inte vara en monolitisk 

kultur där alla följer samma idéer, och en person eller nation dikterar idéerna till alla andra. Det 

bör snarare vara en pluralistisk civilisation vars element förenas för att underhålla och utveckla 

hela systemet, mänsklighetens globala civilisation. 

---