50
Om ett träd faller i en skog och ingen är där som hör det, låter det ändå?
Denna kända zen-koan (en speciellt sorts zengåta) kan också uttryckas i kabbalistiska
termer: Om det inte finns något kli som lägger märkte till trädets ljud, hur kan vi veta
att det alls lät någonting?
Det finns ingen yttervärld. Det finns begär, kelim som skapar yttervärlden beroende på deras
egna gestalter. Utanför oss finns bara abstrakt form, den opåtagliga, ouppfattbara Skaparen. Vi
gestaltar vår värld genom att gestalta våra egna perceptionsverktyg, våra egna kelim.
På grund av det kommer det inte att hjälpa om vi ber Skaparen att rädda oss eller att förändra
världen runtom oss till det bättre. Världen är varken god eller ond; den är en reflektion av våra
egna kelims tillstånd. När vi korrigerar våra kelim och gör dem vackra, kommer även världen att
bli vacker. Tikkun är inom oss, så även Skaparen. Han är våra korrigerade jag.
Likaså är natten den bästa tiden för en nattuggla i den mörka skogen att se på. För oss är det en
otäck blindhets tid. Vår verklighet är inget mer än en projektion av våra inre kelim. Och det vi
kallar ”den riktiga världen” är inget mer än en reflektion av vår inte korrektion eller korruption.
Vi lever i en inbillad värld.
Om vi ska kunna resa oss över denna inbillade värld till den riktiga världen, till sann perception,
måste vi anpassa oss till de sanna modellerna. När allt kommer omkring kommer vad än vi
upplever att upplevas enligt vår egen inre beskaffenhet, enligt sättet på vilket vi bygger dessa
modeller inom oss. Det finns ingenting att upptäcka utanför oss, ingenting att avslöja förutom
det abstrakta övre Ljus som opererar på oss och avslöjar nya bilder inom oss, beroende på hur
redo vi är.
Allt som nu återstår är att ta reda på var vi kan hitta korrigerade kelim. Finns de inom oss, eller
måste vi bygga dem? Och om vi måste bygga dem, hur gör vi det? Detta kommer att vara ämnet
för de följande avsnitten.
Skapelsetanken
Kelim är själens byggstenar. Begären är byggmaterialet, tegelstenarna och trät; och våra
intentioner är våra verktyg, våra skruvmejslar, borrar, och hammare.
Men som när man bygger ett hus, behöver vi se på ritningen före vi kan påbörja arbetet. Tyvärr
vill Skaparen, eller ritningens Arkitekt, ogärna ge den till oss. Istället vill han att vi själva ska
studera och utföra Generalplanen för våra själar. Enbart på detta sätt kan vi någonsin verkligen
förstå Hans tanke och bli som Honom.
För att vi ska kunna lära oss vem han är måste vi noga studera vad Han gör och lära oss att förstå
Honom genom Hans handlingar. Kabbalister uttrycker det mycket koncist: ”Genom Dina
handlingar känner vi Dig”.
Våra begär, själens råmaterial, finns redan. Han gav dem till oss, och allt vi behöver göra är att
lära oss hur man använder dem på rätt sätt och placera rätt intentioner över dem. Då kommer
våra själar att korrigeras.
51
Men som vi har sagt tidigare är de rätta intentionerna altruistiska intentioner. Med andra ord
behöver vi önska att våra begär ska användas till andras nytta, inte till vår egen. Genom att göra
det kommer vi ändå att gynna oss själva, eftersom vi alla är delar av Adam ha Rishons själ.
Antingen vi gillar det eller inte får vi igen när vi skadar andra, precis som en bumerang
återvänder till den som kastade den, och precis lika kraftfullt.
Låt oss rekapitulera ett ögonblick. Ett korrigerat kli är ett begär som används med altruistiska
intentioner. Omvänt är ett korrumperat kli ett begär som används med egoistiska intentioner.
Genom att använda ett kli altruistiskt använder vi ett begär på samma sätt som Skaparen agerar,
och gör oss därmed likvärdiga med Honom, åtminstone vad gäller det specifika begäret. Det är så
här vi studerar Hans tanke.
Alltså är det enda problemet att förändra intentionerna vi använder våra begär med. Men för att
det ska ske måste vi se minst ett till sätt att använda våra begär på. Vi behöver ett exempel på hur
andra intentioner ser ut eller känns. På så vis kommer vi åtminstone att kunna bestämma oss för
om vi vill göra det eller inte. När vi inte ser något annat sätt att använda våra begär på är vi
fångade i det vi redan har. Hur kan vi hitta andra intentioner i det tillståndet? Är detta en fälla
eller är det någonting vi har missat?
Kabbalister förklarar att vi inte har missat någonting. Detta är en fälla, men det är inte ett
dödläge. Om vi följer vägen våra reshimot utpekar kommer ett exempel på en annan intention att
dyka upp av sig själv. Låt oss nu se vad reshimot är, och hur de kan hjälpa oss ur fällan.
Reshimot
—Tillbaka till framtiden
Reshimot är—i stort sett—minnen, återerinringar av tidigare tillstånd. Varje
reshimo (
reshimot i
singular) som en själ upplever längs sin andliga vandring samlas i en speciell ”databank”.
När vi vill klättra upp för den andliga stegen utgör dessa reshimot vårt spår. De kommer upp till
ytan igen ett efter ett, och vi återupplever dem. Ju fortare vi återupplever varje reshimo, desto
fortare uttömmer vi det och flyttar oss till nästa på tur, vilket alltid befinner sig högre upp på
stegen.
Vi kan inte ändra ordningsföljden på våra
reshimot. Den har redan fastställts på vår väg ner. Men
vi kan och bör bestämma vad vi kommer att göra med varje reshimo. Om vi är passiva och bara
väntar på att de dra förbi kommer det att ta längre tid innan vi upplever dem grundligt, och före
det sker kan de orsaka oss stor smärta. Det är därför det passiva tillvägagångssättet kallas för
”smärtans väg”.
Å andra sidan kan vi skaffa oss ett aktivt förhållningssätt genom att relatera till varje reshimo som
”en till dag i skolan”, och då försöka förstå vad det är Skaparen försöker lära oss. Om vi bara
kommer ihåg att den här världen är ett resultat av andliga händelser, kommer detta att vara nog
för att snabba upp förbipasserandet av våra reshimot väldigt mycket. Detta aktiva förhållningssätt
kallas för ”Ljusets väg”, eftersom våra ansträngningar sammankopplar oss med Skaparen, med
Ljuset, istället för till vårt nuvarande tillstånd som i det passiva förhållningssättet.
Det är faktiskt så att våra ansträngningar inte behöver lyckas; ansträngningen själv är nog.
Genom att öka våra begär efter att vara som Skaparen (altruistiska) fäster vi oss själva vid högre,
mer andliga tillstånd.