En introduktion I kabbala

 

29 

 

 

Figur 3: Masachen är linjen som skiljer mellan Ljuset som den skapade kan ta emot med avsikt att 

skänka till Skaparen, inre Ljus, och Ljuset den inte kan ta emot med denna avsikt—omgivande 

Ljus. 

Vid slutet av denna korrektionsprocess kommer detta vårt kli att ta emot Skaparens hela Ljus och 

förenas med Honom. Detta är meningen med skapelsen. När vi når det tillståndet kommer vi att 

känna det både som individer och som ett enda förenat samhälle, för om sanningen ska fram 

består ett komplett kli inte av en persons begär, utan av hela mänsklighetens begär. Och när vi 

slutför denna sista korrektion kommer vi att bli identiska med Skaparen, fas fyra kommer att 

förverkligas, och skapelsen  kommer att vara fullständig från vårt perspektiv precis som den är 

fullständig från Hans. 

Vägen 

För att utföra uppgiften att bli identisk med Skaparen, är rätt miljö för att utvecklas och bli lik 

Skaparen det första den skapade måste få tag i. Denna miljö kallas ”världar”. 

I den fjärde fasen delades den skapade upp i två delar: övre och nedre. Den övre utgör världarna, 

och den nedre utgör den skapade, vilken är allt inom dessa världar. I stort sett är världarna gjorda 

av begär där masachen tillät Ljuset att komma in i fas fyra, och den skapade kommer att göras av 

begär där masachen inte tillät Ljuset att komma in i den. 

Vi sa tidigare i detta kapitel att fyrfasmönstret är grunden för allt som finns. Därmed utvecklas 

världarna efter samma modell som fungerade i skapandet av faserna. Den vänstra sidan av Figur 4 

är en titt in i fas fyras innehåll, som visar dess uppdelning i övre och nedre delar, samt att den 

övre delen innehåller världarna och den nedre delen innehåller den skapade. 

 

---

 

30 

 

 

Figur 4: Den vänstra delen av ritningen fokuserar på Malchuts inre struktur, och visar att den är 

källan till alla de andliga världarna såväl som till den materiella världen. 

Övre och nedre: 

Vi vet redan att skapelsen bara består av en enda sak: en vilja att ta emot glädje och 

njutning. Därför syftar inte övre och nedre på platser, utan på begär vilka vi relaterar till 

som övre och nedre. Med andra ord är högre begär sådana som vi uppskattar mer än de 

begär vi anser vara lägre. I den fjärde fasens fall hör varje begär som kan användas till 

att skänka till Skaparen till den övre delen, och varje begär som inte kan användas på 

detta sätt hör till den nedre delen. 

Då det finns fem begärsnivåer—stilla, vegetativ, levande, talande och andlig—analyseras 

varje nivå. De brukbara nivåerna skapar världar, och de (än så länge) obrukbara skapar 

den skapade. 

 

Nu ska vi se lite mer på fas fyra och hur det fungerar med masachen. Fas fyra är trots allt vi, så om 

vi förstår hur den fungerar kanske vi lär oss någonting om oss själva. 

Fas fyra, Malchut,  dök inte bara  upp ifrån ingenstans. Den utvecklades från fas tre, som 

utvecklades från fas två och så vidare. På liknande sätt dök inte Abraham Lincoln helt plötsligt 

upp som president. Han växte från bebis-Abe, blev barn, blev ungdom, blev vuxen och till slut 

även president. Men de preliminära faserna försvinner inte. Utan dem skulle president Lincoln 

inte ha blivit president Lincoln.  Anledningen till att vi inte kan se dem är för att den mest 

utvecklade nivån alltid dominerar och  överskuggar de mindre utvecklade. Men den sista och 

högsta nivån känner inte bara deras existens inom sig, utan jobbar även med dessa andra nivåer. 

---

 

31 

 

Detta är skälet till att det finns stunder då vi alla känner oss som barn, särskilt när vi berörs på 

områden där vi inte har mognat. Det är helt enkelt så att dessa områden inte har täckts av ett 

vuxenlager, och att dessa svaga punkter gör att vi känner oss lika försvarslösa som barn. 

Denna struktur med flera lager möjliggör det för oss att till slut bli föräldrar. När vi uppfostrar 

barn kombinerar vi våra nuvarande och tidigare faser: vi förstår situationerna våra barn upplever 

eftersom vi har haft liknande upplevelser. Vi relaterar till de situationerna med den kunskap och 

den erfarenhet vi samlat på oss genom åren. 

Orsaken till att vi är byggda på detta sätt är att Malchut (för att använda dess vanligaste namn) är 

byggd på precis samma sätt. Alla Malchuts tidigare faser finns inom den och hjälper till med att 

upprätthålla dess struktur.  

För att bli så lik Skaparen som möjligt analyserar Malchut varje begärsnivå inom sig, och delar 

upp begären i brukbara och obrukbara inom varje nivå. Men de brukbara begären kommer inte 

bara att användas till att ta emot för att skänka till Skaparen. De kommer även att ”hjälpa” 

Skaparen att fullborda sin uppgift att göra Malchut identisk med Honom. 

För några sidor sedan sa vi att för att kunna utföra uppgiften att bli  identisk med Skaparen, 

måste  den  skapade  skapa rätt miljö för att utvecklas och bli lik Skaparen. Det är just vad 

världarna—de brukbara begären—gör. De ”visar” de obrukbara begären hur de ska ta emot för 

att skänka till Skaparen, och genom att göra det hjälper de de obrukbara begären att korrigera sig 

själva. 

Vi kan föreställa oss förhållandet mellan världarna och den skapade som en grupp byggarbetare 

där en av arbetarna inte vet vad han ska göra. Världarna lär den skapade genom att demonstrera 

hur varje uppgift bör utföras: hur man borrar, hur man använder en hammare, ett vattenpass, 

och så vidare. När det gäller det andliga visar världarna den skapade vad Skaparen har gett dem 

och hur de jobbar med det på rätt sätt. Bit för bit kan den skapade börja använda sina begär även 

på detta sätt, vilket är anledningen till att begär dyker upp gradvis i vår värld, från de svagaste till 

de mest intensiva. 

 

Utifrån allt vi lärt oss hittills vet vi fortfarande inte vilken av de fem världarna vi talade 

om som är vår värld. Faktiskt är det ingen av dem. Lägg på minnet att det inte finns 

några ”platser” i det andliga, bara tillstånd. Ju högre världen är, desto mer altruistiskt är 

tillståndet det representerar. Orsaken till att vår värld inte nämns någonstans är för att 

de andliga världarna är altruistiska och vår värld, precis som vi, är egoistisk. Eftersom 

egoism är motsatt altruism är vår värld avskild från de andliga världarnas system. Detta 

är skälet till att kabbalister inte nämnde den i den struktur de skildrade. 

Dessutom finns världarna egentligen inte om vi inte skapar dem genom att bli lika 

Skaparen. Anledningen till att man talar om dem som i förfluten tid är för att 

kabbalister som har klättrat från vår värld till de andliga världarna berättar det de har 

upptäckt. Om vi också vill hitta de andliga världarna måste vi återskapa dessa världar 

inom oss genom att bli altruistiska.  

 

---