1 Inledning

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om den befintliga teorin inom området fusioner kan appliceras på en svensk-amerikansk fusion. Teorin som idag finns är huvudsakligen grundad på amerikansk forskning. Eftersom amerikanska och svenska organisationer är väldigt olika vill vi undersöka om teorin som idag finns kan tillämpas på en fusion mellan ett svenskt och ett amerikanskt företag.

I uppsatsen ska vi beskriva, analysera och utvärdera Pharmacia före fusionen och Pharmacia och Upjohn under och efter fusionen. Syftet är att undersöka om teorin som finns inom området fusioner är förenlig med de tankegångar Pharmacia och Upjohn hade innan fusionen och de resultat Pharmacia & Upjohn erhöll från fusionen.

1.4 Avgränsning

I uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar vi Pharmacia åren innan fusionen och har då avgränsat oss bort från Upjohn. Anledningen till detta är att vi vill se fusionen ur företaget Pharmacias perspektiv.

Vi har även avgränsat oss bort från skatteeffekterna. Skulle skatterna studeras i uppsatsen krävs en genomgång av både svensk och amerikansk skattelagstiftning. Denna genomgång och analys av fusionens effekter på skatten skulle i sig bli lika omfattande och krävande som en uppsats i sig.
Vi har valt att studera företaget under tiden 1993-1998 och avgränsar oss därför bort från övriga år.

Vi har valt att göra en djup beskrivning och analys av företaget Pharmacia/Pharmacia & Upjohn. I den djupa beskrivningen och analysen har vi tittat på de flesta av företagets aspekter, vilket har stärkt uppsatsens validitet. Denna beskrivning och analys är väldigt omfattande och oöverskådlig för en utomstående läsare. Av den anledningen har vi valt att lägga denna i bilaga och i huvudtexten endast behandlat de för företaget mest betydelsefulla händelserna. Detta har möjliggjort att vi i huvudtexten har kunnat göra en djupare analys av de betydelsefulla händelserna. För att få ökad förståelse för vår analys i huvudtexten kan läsaren gå igenom företagsbeskrivningen och analysen i bilagan.

1.5 Validitet och reliabilitet
De flesta som skriver om detta tema menar att den kvalitativa forskningen ska lägga en annan innebörd i begreppen validitet och reliabilitet, eftersom den utgår från andra antaganden om verkligheten, en annan världsbild och ett annat paradigm. Lincoln & Guba föreslår t ex att man ska använda termen sanningsvärde för inre validitet, överförbarhet för extern validitet och konsistens (eller överensstämmelse) för reliabilitet. I vilket fall som helst förblir den grundläggande frågan densamma: I vilken utsträckning kan forskaren lita på de resultat som en kvalitativ fallundersökning gett?²⁷
Om en undersökning har total inre validitet stämmer ens resultat överens med verkligheten. Då fångar resultaten verkligen det som finns och forskaren studerar eller mäter verkligen det han eller hon tror sig mäta.²⁸ Vi har ökat vår uppsats inre validitet genom att vi har använt oss av flera olika informationskällor. De informationskällor vi har använt oss av är intervjuer, årsredovisningar, fusionsprospektet och tidningsartiklar. Vi är medvetna om att de personer som vi har intervjuat i sina svar kan ha förskönat verkligheten. Intervjuresultaten stämmer då inte överens med verkligheten, vilket minskar uppsatsens inre validitet eller termen sanningsvärde som Lincoln & Guba föreslår. Eftersom vi är medvetna om detta har vi försökt öka den inre validiteten genom att granska våra intervjusvar med försiktighet och noga övervägt sanningshalten och uppriktigheten i svaren.
Att vi har studerat företaget under en längre tidsperiod har även detta ökat den inre validiteten. Ytterligare en förstärkning av den inre validiteten är att vi har studerat företaget från olika aspekter och tittat närmare på många variabler i företaget och för varje år, av de sex år vi studerat, gjort en djup analys och utvärdering.
Yttre validitet innebär den utsträckning i vilken resultaten från en viss undersökning är tillämpliga även i andra situationer än den undersökta, d v s hur pass generaliserbara resultaten är.²⁹ Men fallstudiemetoden väljer man för att man vill gå på djupet med en bestämd situation, person eller händelse, inte för att ta reda på något som gäller generellt för många eller alla undersökningsenheter.³⁰ Att tillämpa ordet generaliserbarhet i traditionell mening är därför inte meningsfullt för att bedöma en kvalitativ fallstudie. Vårt mål med denna undersökning har inte heller varit att hitta generella lagar eller ställa upp heltäckande teorier. Vårt mål var istället att på djupet undersöka ett företag som genomgått en fusion och utifrån undersökningen erhålla kunskap om och förståelse för en företagsanalys och ett företag som genomgått en fusion. Denna kunskap och förståelse vill vi med vår uppsats förmedla vidare till andra som vill bli mer insatta i ämnena fusioner och företagsvärdering. Vi är därför fullt medvetna om att generaliserbarheten i våra resultat är svag.
Ett sätt att betrakta yttre validitet, som passar fallstudieforskningen särskilt bra, är dock att man tänker i termer av läsaren eller den som ska använda sig av undersökningen. Generaliserbarhet beträffande läsaren eller användaren innebär att frågan om i vilken utsträckning resultaten från en viss undersökning är tillämpliga på andra situationer lämnas åt de personer som befinner sig i dem. Det är då läsaren som måste fråga sig vad det är i denna undersökning som är tillämpligt på hans eller hennes situation.³¹ För att förbättra generaliserbarheten i våra resultat har vi därför försökt ge en rikhaltig och ”tät” beskrivning för att var och en som är intresserad av att överföra resultaten ska ha en tillräckligt omfattande informationsbas som grund för sin bedömning. Anser läsaren att han/hon kan tillämpa våra resultat på en annan undersökning stärks generaliserbarheten i vår uppsats. Vi har därför kommit fram till att våra resultats generaliserbarhet beror på vem som läser uppsatsen och i vilket syfte läsaren läser vår uppsats.
Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas. Om en undersökning är reliabel kommer undersökningen ge samma resultat om den upprepas.³² Målet är att vara säker på att, om en senare forskare gör en likadan undersökning på samma sätt som den första forskaren gjort, kommer den senare forskaren dra samma slutsatser som den första.³³ Men eftersom den information som kommer fram vid en kvalitativ fallstudie är en funktion av den person som bidrar med den och av forskarens färdigheter, stämmer reliabilitetskravet enligt Merriam inte in på denna situation. Eftersom tillvägagångssättet under en kvalitativ fallstudie inte kan fastställas i förväg utan utvecklas efterhand, kan inte heller begreppet reliabilitet tillämpas på något meningsfullt sätt. Av dessa skäl kommer alltså en upprepning av en kvalitativ undersökning inte att ge samma resultat. Detta misskrediterar dock inte den första undersökningens resultat. Flera tolkningar av samma information är fullt möjlig, resultaten står sig tills de direkt motsägs av ny information.³⁴ Skulle någon annan undersöka fusionen mellan Pharmacia & Upjohn skulle troligtvis inte samma resultat som vi erhållit erhållas av den anledningen att andra tolkningar, teorier och informationsmaterial skulle användas. Vi har därför konstaterat att reliabiliteten i vår uppsats är svag.
Eftersom termen reliabilitet i traditionell mening inte kan användas på ett meningsfullt sätt vid kvalitativa fallstudier, menar Lincoln & Guba att man i stället ska använda begreppen ”grad av beroende” och ”sammanhang” när det gäller de resultat som vi får från informationen. På detta sätt ska vi i stället för att kräva av utomstående att de ska få samma resultat som vi (om de gjorde på liknande sätt), sträva efter att resultaten har någon mening, att de är konsistenta och beroende.³⁵ För att öka reliabiliteten har vi därför förklarat bakomliggande antaganden och teorier som ligger till grund för undersökningen. Att vi har använt oss av flera olika metoder för insamling av information och beskrivit dessa metoder har även detta ökat reliabiliteten.

1.6 Disposition

Uppsatsen består av fyra kapitel och en omfattande bilaga. Kapitel ett utgör en inledning till uppsatsämnet. I detta kapitel presenterar vi bland annat den metod som ligger till grund för vårt uppsatsarbete. Även problemet har i detta kapitel utvecklats. I kapitel två behandlar vi den teori som är relevant för vår uppsats, nämligen motiven till fusioner, forskning om fusioners lönsamhet och fyrkantsmodellen. I kapitel tre presenterar vi en företagsanalys av Pharmacia/Pharmacia & Upjohn åren 1993 till 1998. Uppsatsen avslutas med kapitel fyra där vi presenterar en analys av fusionen mellan Pharmacia och Upjohn. Kapitlet innehåller även de slutsatser vi har dragit och en avslutande diskussion.

1.7 Metod

Den undersökningsmetod en forskare väljer kan ytterst härledas från hennes tankar om världen och människan. Undersökningsmetod väljs inte som man ”väljer ett vykort” utan är snarare en konsekvens av en mognadsprocess.³⁶ Valet av undersökningsmetod kan sägas ha sin grund i en mognadsprocess som tar sin början i bildandet av en världsbild.

En världsbild kan sägas motsvara forskarens övergripande syn på ett undersökt område. Världsbilderna omvandlas till generella teorier inom t ex fysikområdet. De generella teorierna är uttryckta i ett matematiskt språk. Vår världsbild har ej naturvetenskaplig grund och därför har vår uppsats ingen naturvetenskaplig karaktär. Vårt intresse för aktörer och deras handlingar anknyter till ett samhällsvetenskapligt område, vilket präglar våran uppsats. Vi anser, liksom Törnebohm, att man inte kan låna en naturvetenskaplig världsbild när man forskar inom det samhällsvetenskapliga området. Sociala företeelser är alltför olika företeelser i den icke-levande naturen för att sådana lån skulle kunna krönas med framgång.³⁷ Vi anser att den mänskliga variationsrikedomen av tankar och handlingar gör att allmängiltiga regler och lagar är svåra att utarbeta. Vårt syfte med denna uppsats är heller inte att utarbeta några allmängiltiga regler eller lagar. Svårigheter föreligger att skapa standardvillkor under vilka individer agerar. Ideala situationer som gör regler och lagar testbara är sällsynta i sociala sammanhang.
I vår världsbild är en individ både producent och produkt. En individ producerar sin egen historia samtidigt som han eller hon är en del av den. Man kan säga att ett växelspel mellan det subjektiva och objektiva föreligger. Nedan förklarar vi detta växelspel närmare utifrån Arbnor och Bjerkes resonemang.³⁸
Det subjektiva avser våra egna upplevelser. Vi skapar våra egna upplevelser genom en process som kallas subjektivering. Våra subjektiva upplevelser kan förmedlas till andra genom en externaliseringsprocess. Den omgivande verkligheten skapas genom denna process. Samhället blir då en mänsklig produkt. Externaliseringen accepteras av andra och detta innebär en objektiveringsprocess.
Den omgivande verkligheten har socialt konstruerats genom en objektiveringsprocess och existerar inte oberoende av oss. Objektiviteten är skapad av individen och verkligheten kan sägas vara objektiverad. Innebörden i den objektiverade verkligheten påverkar och förändrar oss. Individ och verklighet kan betraktas i en samtidighet.
En internaliseringsprocess gäller övertagandet av den värld som andra lever i. I objektiveringsprocessen är samhället en objektiverad verklighet och det är denna verklighet vi blir delaktiga i genom socialisering. Jag föds ej som medlem av samhället. Jag blir en samhällsmedlem via internalisering. Socialisering kan ses som olika faser av internalisering.
En världsbild är knuten till forskningsinriktning och uppfattning om en forskarroll, m a o kan ens världsbild vara utgångspunkt för en paradigmdiskussion. Ett paradigm kan sägas vara ett överordnat styr- och kontrollsystem för forskning inom olika områden. Olika utvecklingsstadier beträffande paradigm kan anges. De första ansatserna till vetenskaplig forskning är förparadigmatiska för att följas av det normala och det efterparadigmatiska.³⁹
Vi har valt en icke-experimentell metod, även kallad deskriptiv forskning, eftersom vi strävar efter beskrivning snarare än förutsägelser som baseras på orsak och verkan. Vi kan inte heller manipulera de variabler som är av intresse, d v s ha kontroll över stora delar av situationen, vilket en experimentell metod kräver. Målet med denna typ av forskning är att studera skeenden och företeelser.⁴⁰
Den filosofiska utgångspunkten som vi har, och som är vanlig vid forskning med hjälp av fallstudier, är att verkligheten inte är något objektivt fenomen utan att vi omger oss med olika tolkningar av verkligheten.⁴¹ Med anledning av detta har vi använt aktörssynsättet som utgångspunkt för val av undersökningsmetod. Detta synsätt bygger på antaganden om en socialt konstruerad verklighet. I vår världsbild inkluderas en samtidighet mellan det subjektiva och det objektiva som formare av den sociala verklighet som påverkar och påverkas av individen. Enligt aktörssynsättet existerar helheter som strukturer av socialt konstruerade innebörder.⁴²
Eftersom vi i vår undersökning endast studerar en företeelse, fusionen mellan företagen Pharmacia och Upjohn, på djupet har vi valt att använda oss av en fallstudie. En fallstudie passar bra i detta fall eftersom sådana inriktas på många eller till och med alla variabler som är för handen i den företeelse eller det skeende man studerar.⁴³ På detta sätt passar en fallstudie bra när man vill förstå komplicerade sociala fenomen.⁴⁴
Vi är inte intresserade av att plocka isär den företeelse vi studerar för att närmare studera dess komponenter, vilket man gör i kvantitativ forskning. Därför passar en kvalitativ metod oss bättre eftersom man med en sådan strävar efter att förstå hur alla delarna samverkar för att bilda en enhet.⁴⁵ Vad vi strävar efter med vår undersökning är att förstå hur företagets olika delar påverkas av fusionen och hur de samverkar för att bilda en enhet. Företagets resultat är beroende av företagets delar, vilka påverkas av fusionen, och utfallet av fusionen. Merriam skriver att beskrivningen i fallstudier vanligtvis är kvalitativ, d v s istället för att rapportera resultaten med hjälp av siffror används i fallstudier prosa och litterära tekniker för att beskriva, skapa associationer och analysera situationer.⁴⁶
Vår undersökning fokuserar på hur fusionen mellan Pharmacia och Upjohn har påverkat företaget och hur företaget har utvecklats över tiden. Enligt Yin passar fallstudier bäst vid undersökningar som frågar sig ”hur” och ”varför”.⁴⁷
För att samla in information har vi för det första använt oss av tre stycken djupintervjuer med tre olika personer som arbetar på Pharmacia & Upjohn. Utöver detta har vi studerat företagets årsredovisningar, fusionsprospektet och en mängd tidningsartiklar. Till skillnad från olika utformningar av experiment, surveyundersökningar och historisk forskning har fallstudier inte inmutat några speciella metoder för insamling eller analys av information. Alla metoder för att samla in vetenskaplig information från test till intervju, kan användas i en fallstudieundersökning även om vissa metoder förstås är vanligare än andra.⁴⁸ Yin nämner att material till fallstudier kan komma från sex huvudsakliga källor: dokument, arkiv, intervjuer, direkt observation, deltagarobservation och fysiska artefakter. Han skriver dock att listan kan göras lång om alla möjliga källor ska nämnas.⁴⁹ Förutom att ha läst en stor mängd artiklar om företaget Pharmacia & Upjohn och om fusionen, har vi även läst många vetenskapliga artiklar om fusioner. Detta har gett oss en god överblick över vilka teorier som finns om fusioner. Humphrey & Scapens menar att man inte bör förlita sig på endast en teori, utan att man bör titta på många olika för att se skeendet från många olika perspektiv.⁵⁰
I denna uppsats fokuserar vår undersökning på fusionen av Pharmacia & Upjohn. För att kunna se hur fusionen har påverkat företaget har vi varit tvungna att studera företaget under en längre tidsperiod (6 år). Fusionen mellan Pharmacia & Upjohn är en specifik företeelse och därför ett avgränsat system. Merriam påpekar att en avgörande faktor för att avgöra om en fallstudie verkligen är det som passar bäst för att undersöka något av intresse är att man kan identifiera ett avgränsat system som fokus för undersökningen.⁵¹
I vår undersökning har vi undersökt Pharmacia & Upjohn utifrån tre olika aspekter, under en tidsperiod av sex år. De tre aspekterna är: finansaspekten, objektaspekten och subjektaspekten. Utifrån dessa aspekter har vi tittat närmare på ett antal olika variabler. Subjektaspekten behandlar framförallt de människor som finns inom bolaget som t ex personalen, ledningen, konkurrenterna och även organisationen. Objektaspekten är istället inriktad på företagets produkter samt forskning och utveckling. Både subjekt- och objektaspekten är kopplade till driften i företaget. Finansaspekten däremot behandlar företagets finansiella ställning utifrån fyrkantsmodellen och en nyckeltalsanalys. Vi tycker att dessa tre aspekter utgör viktiga delar för att få ett helhetsperspektiv av företaget. Även på det sättet att vi tittat på många variabler passar det med en fallstudie som undersökningsmetod i vårt fall. Merriam anser att en fallstudie ska innefatta så många variabler som möjligt, ofta över en längre tidsperiod.⁵² Att vi har undersökt Pharmacia & Upjohn från dessa tre perspektiv kan ha påverkat den kunskap som har utvecklats genom vår fallstudie. Humphrey & Scapens påpekar att den kunskap som utvecklas genom fallstudier är beroende av det sätt på vilket fallen konstrueras.⁵³
För att beskriva och tolka fusionen mellan Pharmacia och Upjohn och dess påverkan på företagen, har vi först varit tvungna att göra oss bekanta med dessa. Detta har vi gjort genom att studera årsredovisningar för den tidsperiod under vilken vi studerat företagen, fusionsprospektet, information på internet och en mängd tidningsartiklar. Förutom detta har vi även fått information från intervjuer med olika personer på Pharmacia & Upjohn. Enligt Merriam krävs vid de flesta undersökningar (t ex fallstudier) som ska beskriva och tolka en social enhet eller ett socialt skeende, att man gör sig bekant med den företeelse som ska studeras.⁵⁴
För att kunna se hur fusionen påverkat företaget har vi studerat företagets utveckling under en tidsperiod av sex år. Vi har studerat företaget från 1993 till 1998. Att vi har studerat företaget två år före fusionen, som skedde 1995, har möjliggjort att vi har kunnat jämföra företagets utveckling efter fusionen med dess utveckling före fusionen. Att vi följt företaget tre år efter fusionen beror på att vi då kunnat se hur fusionen påverkat företaget. Att bara studera ett företag det år fusionen sker är inte tillräckligt eftersom fusionen detta år medför stora kostnader för företagen, för t ex integrering och omstrukturering av de två företagen. Tittar man bara på detta år kan man därför få en felaktig uppfattning om fusionen. För att företaget ska känna av de fördelar en fusion kan medföra kan det ta några år. För varje, av dessa sex, år har vi beskrivit vad som har förändrats från föregående och även vad som har varit oförändrat. Det faktum att vi studerat företaget under en längre tid gör att vår undersökning stämmer överens med Bogdan & Biklens beskrivning av en historisk fallstudie. De nämner att en historisk fallstudies syfte är att studera en företeelse i fråga under en längre tid. Dessa studier inriktar sig på en speciell organisation och skisserar dess utveckling.⁵⁵
Vår undersökning fokuserar på en enda enhet, d v s företaget Pharmacia & Upjohn. Detta gör att vi kan gå på djupet i just detta fall och studera företagets olika delar i detalj. Dessutom kan vi studera det från många olika vinklar, vilket ger en mer rättvisande slutsats. Ett företag består av många olika delar och för att förstå helheten krävs det att man studerar de olika delarna och inte bara ser på företaget som en enda helhet. Genom att vi har använt oss av fallstudien som metod har vi fått fram många detaljer som har kunnat användas för att analysera företaget och fusionen. Att fallstudier typiskt fokuserar på en enda enhet inom vilket det kan finnas många individer, händelser och situationer kan enligt Merriam exemplifieras av otaliga fallstudier.⁵⁶
I Pharmacia & Upjohns fall är det många olika faktorer i dess omgivning som har påverkat företaget, förutom fusionen. Det är svårt att skilja fusionens påverkan på företaget från de andra faktorerna i omgivningen som även dessa påverkat företaget i olika riktningar. P g a detta tycker vi att en fallstudie passar bra som undersökningsmetod för att undersöka fusionen mellan Pharmacia & Upjohn. Detta stämmer överens med vad Yin noterar. Han noterar att fallstudier är en forskningsdesign som i första hand passar i situationer där det inte går att skilja variablerna (som rör företeelsen) från kontexten eller den omgivande situationen.⁵⁷ Wilson definierar begreppet fallundersökning på ett sätt som stämmer väl överens med denna beskrivning. Han uppfattar en fallstudie som en process där man strävar efter att beskriva och analysera en viss enhet i kvalitativa, komplexa och helhetsinriktade termer, ofta kontinuerligt under en viss tidsperiod.⁵⁸
Den fallstudie vi gjort har vi bland annat använt för att pröva olika teorier. Fallstudien kan utnyttjas för att pröva en teori, men en kvalitativ fallstudie används enligt Merriam vanligen för att konstruera en teori.⁵⁹ Då vi har prövat teorierna har vi redogjort för de olika teorierna vi har velat pröva och sedan hänvisat till dessa teorier i det fortsatta arbetet. På detta sätt har vi på deduktiv väg prövat om teorierna om fusioner kan appliceras på ett svenskt företag som har fusionerats. En fallstudie som prövar en teori utgår från en hänvisning till den teori varifrån deduktionerna gjorts. Forskaren sluter sig alltså på deduktiv väg till att teorin är giltig så ska också en viss händelse äga rum eller ett visst beteende uppvisas.⁶⁰
Under den process som lett till den slutliga uppsatsen har vi gjort en grundlig litteraturgranskning för att ta del av tidigare forskning på området fusioner. På detta sätt har vi kunnat identifiera teorier som varit intressanta att pröva och fått insikt i vilken information om företaget som har varit nödvändig att ta reda på. Enligt Merriam bör all forskning utgå från eller ta hänsyn till tidigare arbeten som utförts inom forskningsområdet. En undersökare som förblir okunnig om tidigare forskning och teorier riskerar att studera ett trivialt problem, producera en kopia av en tidigare undersökning eller upprepa andras misstag. Målet för forskningen – att bidra till att vidga kunskapsbasen inom det aktuella området – kommer då kanske inte att bli uppfyllt.⁶¹ Humphrey & Scapens håller med om att ett teoretiskt ramverk är en nödvändig utgångspunkt för varje fallstudie.⁶² Även Yin påpekar att fallstudier drar nytta av att använda tidigare utvecklade teoretiska påståenden som utgångspunkt för datainsamling och analys.⁶³
De intervjuer som vi gjort har varit öppna och endast svagt strukturerade. Vi har låtit de intervjuade personerna fritt beskriva fusionen och företagets utveckling över tiden. På detta sätt har vi velat komma åt de olika personernas syn på dessa områden. Enligt Merriam är de flesta intervjuer som görs inom ramen av en fallstudie öppna och ej starkt strukturerade. Detta slaget av intervjuer utgår från att individuella respondenter definierar sin verklighet på olika sätt. Syftet med intervjun är således inte att tvinga respondenterna till att anamma exempelvis forskarens kategorisering av världen – man vill snarare komma åt intervjupersonernas sätt att se på saker och ting.⁶⁴
Intervjuerna vi har gjort har varit delvis strukturerade på det sättet att vi har velat få viss information från alla respondenter. Vi har haft ett par bestämda frågeställningar som vi ville utforska, men varken ordalydelsen eller ordningsföljden har bestämts i förväg. På detta sätt har det varit möjligt för oss att svara an på situationen som den utvecklats, på respondenternas bild av världen och på nya idéer som dykt upp. Denna beskrivning stämmer överens med Merriams beskrivning av en delvis strukturerad intervju.⁶⁵
För att registrera intervjuinformationen har vi gjort ljudbandsinspelningar av intervjuerna. Alla våra respondenter har glädjande nog varit oväntat positiva till detta förfarande. Efter intervjuerna har vi satt oss ner och gjort en ordagrann utskrift av de inspelade intervjuerna. Enligt Merriam är detta senaste förfarande den bästa grunden för en analys.⁶⁶

1.7.1 Kritik mot metoden
Fallstudier kan kritiseras för att de kan förleda läsaren att tro att de är en redogörelse för helheten av en situation eller företeelse. Fallstudien tenderar att vara maskerad till en helhet när den i själva verket blott utgör en del.⁶⁷ Under den undersökningsprocess som vi har genomfört har vi upptäckt att det finns aspekter av företaget som vi som utomstående till företaget inte har haft möjlighet att komma åt. Detta beror främst på att företaget inte ger ut vilken information som helst med tanke på att om den skulle hamna i medias eller konkurrenternas händer, skulle den kunna missbrukas. För att inte förleda läsaren vill vi redan här påpeka det faktum att det finns information om företaget som har varit hemlig för oss.
När man använder fallstudier som undersökningsmetod är forskaren själv det främsta instrumentet när det gäller insamling och analys av information. Trots att detta har sina klara fördelar är tekniken inte helt lättillgänglig.⁶⁸ Förra året skrev vi en annan uppsats tillsammans som innehöll ett antal intervjuer. Genom detta arbete och genom att vi både till denna och till vår förra uppsats studerade litteratur om intervjuteknik har vi lärt oss att tillämpa tekniken på ett bättre sätt. Under själva intervjuerna kompletterar vi även varandra på ett bra sätt.
Vi är medvetna om, och har tagit hänsyn till, att all information som ges under en intervju genomgått en medveten eller omedveten urvalsprocess och att vad man får under en intervju helt enkelt är informantens uppfattningar. Men det måste påpekas att detta personliga perspektiv är just det man är ute efter vid kvalitativa undersökningar. Det finns dock risk för att informationen är förvrängd, överdriven eller rent av falsk.⁶⁹ Detta har vi försökt motverka genom att först ta ställning till informanternas trovärdighet och rimligheten i det de har sagt. Sedan har vi jämfört vad en viss informant sagt med det som de andra informanterna har påstått. Detta har varit möjligt eftersom de har fått svara på ungefär samma frågeställningar och eftersom de arbetar på samma företag och därför har beskrivit samma fenomen.
Det bör dessutom påpekas att ingen fallstudieforskare kan påstå sig förmedla en objektiv beskrivning av händelser. Alla fallstudier representerar tolkningar av forskaren och en fallstudie är därför en subjektiv beskrivning av det speciella sociala system som studeras.⁷⁰

1.8 Genomförande
När vi hade valt att studera området fusioner letade vi upp vetenskapliga artiklar som behandlade detta ämne. Dessa artiklar har sedermera fått ligga till grund för den teori vi använt oss av. Efter kontakt med Industriförbundet beslöt vi oss för att studera fusionen mellan Pharmacia & Upjohn. För att få inblick i detta företag sammanställde vi information från Pharmacia/Pharmacia & Upjohns årsredovisningar. Då vi inte ansåg att denna information räckte till letade vi upp artiklar som behandlade information om företaget mellan åren 1993 till 1998 och om fusionen som skedde år 1995. Under detta arbete letade vi även nya vetenskapliga artiklar. Ett urval av dessa och av de vi tidigare hittat utgör den slutgiltiga teorin i vår uppsats som vi sedermera kopplat till vår undersökning. Efter att vi hade bildat oss en uppfattning om företaget och om den teori som var relevant genomförde vi tre intervjuer med personer som arbetar på Pharmacia & Upjohn för att få ytterligare information till vår analys. Slutligen, då vi hade samlat in all denna information, analyserade vi denna och drog slutsatser.

1.9 Urval
De resultat man eftersträvar av fusionen uppstår vanligtvis efter 4-5 år.⁷¹ Av den anledningen ville vi undersöka en fusion som skedde för 4-5 år sedan. Vi undersökte vilka fusioner som skedde i detta tidsintervall och fastnade då för fusionen mellan Pharmacia & Upjohn. Anledningen till detta val är att vi finner läkemedelsbranschen intressant eftersom företagen verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad där staten har starkt inflytande och framgångar i forskning och utveckling är avgörande för företagens överlevnad. En bidragande orsak till valet av företag var även att vi av Industriförbundet blev rekommenderade detta företag då vi frågade dem om råd. På detta sätt passar urvalet in på det som Merriam kallar ”urval baserat på personlig kännedom”. Vid ett sådant urval väljer man fall utifrån rekommendationer från ”erfarna experter” på ett visst område.⁷²
Vi valde att intervjua tre personer på Pharmacia & Upjohn. För att få en mer allmän information om företaget från 1993 till idag och om fusionen valde vi att intervjua Sören Densjö som är informationschef på Pharmacia & Upjohn. Därefter intervjuade vi Stefan Edström, chef för affärsområdet ögon, och Mikael Brönnergård, chef för affärsområdet GBM Peptide hormones. Stefan Edström arbetade på Pharmacia innan och under fusionen. Mikael Brönnergård däremot började arbeta på Pharmacia & Upjohn under 1998. Anledningen till att vi valde att intervjua en person som var anställd under fusionen och en som anställdes efter fusionen var att de p g a detta kunde ge olika perspektiv på fusionen.

1.10 Källkritik
Den information man får från årsredovisningar är formad av företaget självt och ofta görs beskrivningar för att spegla företaget på ett bra sätt. Använder man endast denna källa för att få information om företaget kan man få en för positiv bild av företagets utveckling eftersom det kan hända att företaget försöker undvika att nämna negativa saker om företaget. Detta motverkas dock av att årsredovisningarna är kontrollerade av oberoende revisorer, vilka skulle agera om en alltför positiv bild gavs. De intervjuer vi gjort kan kritiseras på samma sätt, d v s det kan hända att personerna har försökt undanhålla negativa sidor hos företaget för att spegla det på ett bättre sätt. Detta har vi motverkat genom att vi även har studerat en stor mängd tidningsartiklar. Eftersom tidningsartiklarna har skrivits av personer som inte är knutna till företaget beskriver dessa även företagets negativa sidor. Vi har även motverkat detta genom att vi har gjort flera djupa intervjuer. Genom att vi har gjort detta är det större chans att vi har fått veta sanningen än om vi bara hade gjort en enstaka och mer översiktlig intervju.
Vissa av de vetenskapliga artiklar vi har använt skulle kunna kritiseras för att vara gamla. Denna kritik möter vi dock med att det är viktigt att gå tillbaka i tiden för att få en helhetsförståelse av det fenomen man studerar. Det är viktigt att titta på forskningens utveckling över tiden eftersom man då får en djupare förståelse för dagens forskning. Vi har även motverkat detta genom att vi har använt många nya artiklar från senare år.
För att få publiceras i tidsskrifter av hög vetenskaplig rang ställs höga krav beträffande artikelns vetenskapliga innehåll. Detta stärker artiklarnas tillförlitlighet och visar på betydelsefull information. Eftersom vi har använt oss av många vetenskapliga artiklar som belyser samma fenomen kan vi lita på informationen från dem.
Tidningar som Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten kan kritiseras för att de som skriver i dessa inte är specialiserade att studera och analysera företag och därför kan misstolka företags olika situationer. Detta har vi motverkat genom att använda oss mycket av tidningar som Veckans affärer och Affärsvärlden, som är specialiserade på att analysera företag, och jämfört de olika tidningarna för att se att det som skrivs i de olika stämmer överens med varandra.
I vår analys har vi använt oss av många böcker och artiklar som behandlar de områden vi studerar. Detta stärker tillförlitligheten i den information vi har härlett från litteraturen. Eftersom tillförlitligheten i informationen stärks, stärks även uppsatsens validitet.

2 Teori