1 Inledning

Förklaringar till olika motiv till fusioner kan klassificeras i olika teorier, nämligen effektivitets-, ineffektivitets-, strategiska och monopolteorier. Effektivitet antas uppstå när aktieägarnas värde ökar. Synergi, förvärv att tillgångar till underkurs och förvärv av marknadsandelar kan alla kategoriseras under effektivitetsteorin. Förvärv av marknadsandelar kan även kategoriseras under strategiska teorin eller ett teorin för att skapa monopol. Den strategiska teorin inkluderar motiven att förvärva tillväxt, att reducera kapacitet och att hitta möjligheter att manipulera redovisningen. Den ineffektiva teorin inkluderar styrelsens motiv. Styrelsen brukar sätta sina egna mål i centrum hellre än aktieägarnas, vilket är ineffektivt.¹³²

Utifrån de sju fusionsmotiven har fem fusionshypoteser bildats, nämligen den avvikande vinsthypotesen, hypotesen om uppköpsmarknaden med perfekt konkurrens, synergihypotesen, den effektiva kapitalmarknadshypotesen och tillväxtmaximeringshypotesen.¹³³ Då hypoteserna är förknippade med de sju fusionsmotiven kan teorin om hypoteserna få samma kritik som teorin om motiven d v s att de förväntade resultaten med fusionen oftast inte erhålls.
Övervägande del av forskarna har kommit fram till att fusioner är olönsamma. Fusioner kan t o m i lönsamhetsavseende var ofördelaktiga. Ur Cooks forskningsresultat kan man utläsa att fusioner över tiden inte har varit eller är lönsamma.¹³⁴

2.6 Fyrkantsmodellen

Ett sätt att enkelt beskriva ett företag på, över viss tid, är att formulera en ekonomisk modell. En enkel och översiktlig sådan modell är den så kallade fyrkantsmodellen som ger en bild av förhållandet mellan ett företags resultat- och balansräkning. Modellen kan sägas visa gränserna mot företagets omgivning.¹³⁵ Modellen visar hur företagets intäkter och kostnader förhåller sig till balansräkningens aktiv- och passivsida. Modellens största fördel är att den på ett mycket överskådligt sätt visar företagets utveckling över tiden. Med denna grafiska presentation kan jämförelser mellan åren göras med hjälp av proportionerna i figuren.¹³⁶ Fyrkanten måste ritas skalenligt.

Fyrkanten består i sin enklaste form av en kvadrat, där de vågräta sidorna utgör företagets resultaträkning, med intäkter överst och kostnader underst. De lodräta sidorna är en sammanställning av företagets balansräkning. Den vänstra sidan är debetsidan med omsättnings- och anläggningstillgångar och den högra sidan är kreditsidan med skulder och eget kapital.

I

Finans

Drift

I = intäkter

OT KS OT = omsättningstillgångar

AT = anläggningstillgångar

LS KS = kortfristiga skulder

LS = långfristiga skulder

EK = eget kapital

AT EK K = kostnader

K Vinst

Figur 2.1 Fyrkantsmodellen¹³⁷
Fyrkantsmodellen avser att visa samspelet mellan det finansiella och driften i ett företag. Drift och finans avser olika aspekter av vad som händer i ett företag. De belyser dess verksamhet från olika utgångspunkter. Driftsidan ger en bild av de aktiviteter som pågår inom företaget, medan finanssidan fokuserar på vad som pågår i företagets omvärld.¹³⁸ Verksamheten som sådan äger rum i drifthörnet. Där samverkar människor och de resurser som företaget har till sitt förfogande. Finansiering fokuserar på varifrån företagets pengar kommer och hur de används för att driva företaget vidare. Drift och finans förhåller sig till vad som händer på olika sätt. Vilken utgångspunkt man väljer avgör vad man tar för givet och vad man undersöker vidare. Vissa gånger är det självklara perspektivet företagets finans, medan det andra gånger är driften som är det viktiga.¹³⁹
Ett sätt att belysa samspelet mellan driften och finansen är att dra en skiljelinje mellan det man anser tillhöra det finansiella och det som tillhör driften i företaget. Var gränsen läggs bestäms från fall till fall och beror på vad man vill lägga i de bägge uttrycken.¹⁴⁰ Vi har valt att dra denna linje så att anläggningstillgångarna och samtliga kostnader hamnar på den sida som speglar driften i företaget. Övriga poster hamnar på den finansiella sidan. Att vi placerar det egna kapitalet på finanssidan beror på att vi betraktar ägarnas intresse som en extern faktor, ett åtagande som företaget har. Ägarna anger sina önskemål om avkastning och tillväxt i ett perspektiv utifrån. Deras önskemål beror nämligen på hur hög avkastning man får från andra investeringsmöjligheter på marknaden. För att hålla sig på god fot med aktieägarna är företaget tvungna att ge dem en viss avkastning varje år. Detta kan ske genom att företaget delar ut en del av vinsten eller genom att det investerar denna på ett klokt sätt så att aktiekursen ökar. Att detta krav finns på företaget är anledningen till att vi även inkluderar vinsten i företagets finansiella sida.
Den andra linjen vi lagt in i modellen visar relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Vi kan kalla linjen för balanslikviditetslinjen. Ett företag anses ha en tillfredsställande balanslikviditet när omsättningstillgångarna är dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna, vilket i princip innebär att företaget kan använda sina omsättningstillgångar till att betala sina kortfristiga skulder, utan att behöva sälja varulagret.
Fyrkantsmodellen visar mycket snabbt om det analyserade företaget är kapitalintensivt eller icke-kapitalintensivt. När det rör sig om ett kapitalintensivt företag är de lodräta sidorna i fyrkanten längre än de vågräta, d v s företagets balansräkning är större än intäkterna. Resultatet blir att fyrkanten blir till en stående rektangel. För ett icke-kapitalintensivt företag råder det omvända förhållandet, d v s rektangeln ligger då ned. Tillverkningsföretag är kapitalintensiva, medan tjänsteföretag oftast är icke-kapitalintensiva.

Figur 2.2 Kapitalintensivt företag Icke-kapitalintensivt företag

Relationen mellan fyrkantens sidor visar också om företaget har en hög eller låg kapital-omsättningshastighet. Detta mått visar hur mycket omsättning varje krona i balansräkningen genererar. En stor balansräkning i förhållande till omsättningen ger därför en låg kapitalomsättningshastighet.