1 Inledning

2.1.3 Effektivitetsvinster från horisontella fusioner

Professor Williams har tagit fram ett begreppsmässigt ramverk som han kallar ”naive tradeoff model”. Denna modell visar att bara en liten vinst i effektivitet är nödvändig för att få en relativt stor vinst i marknadsmakt och sådana fusioner är i allmänhet förmånliga.¹⁰⁴

Teorin kan dock kritiseras. För det första bygger teorin på antaganden om efterfrågad elasticitet och prisökningar. För det andra anser Posner att modellen inte är komplett. Modellen tar inte hänsyn till marknadsmakt före fusionen och inte heller är hänsyn tagen till fördelningen av vinster och förluster.¹⁰⁵

2.1.4 Spekulativa motiv – Gort´s economic disturbance theory of mergers

Gort ifrågasätter om förklaringar till fusioner, som t ex jakten på monopol eller skalfördelar, verkligen förklarar fluktuationer i fusionsaktiviteten. Grunden i denna teori är att skillnader finns mellan aktieägare eftersom alla aktieägare besitter olika information och använder denna på olika sätt. Dessa skillnader uppstår p g a ekonomiska störningar så som snabba förändringar i teknologin och aktiekurser. Kraftiga förändringar i aktiekursen leder till tillfällig ojämnvikt och det tar en stund innan aktieägarnas förväntningar anpassas till marknaden igen. En konsekvens av detta är att när aktiekursen ändras kraftigt, antingen upp eller ner, kommer fusionsaktiviteten att öka.¹⁰⁶

Om Gorts teori ha någon som helst validitet kan man vänta sig en ökad fusionsaktivitet på en marknad med kraftig kursuppgång under stor omsättning som är menad att säkra en avsevärd kapitalvinst för spekulanter. Dessutom kommer finansieringsbanker och andra rådgivare att bli mer aktiva i att främja fusioner för att säkra vinster åt sig själva. I likhet med detta kommer styrelsen i ett företag vilja fullborda en fusion för att säkra kapitalvinster åt dem själva.¹⁰⁷

2.1.5 Andra orsaker

I praktiken finns det många orsaker till sammanslagningar. Steiner summerar motiven för och emot fusioner på detta sätt:¹⁰⁸

1. Ökad vinst i företaget

Uppnå verklig effektivitet

Öka sin marknadskraft

Skatt- och redovisningsförmåner.

2. 
   Man har målet att växa
   
3. 
   Man har generella, externa spekulativa mål
   
4. 
   Interna möjligheter:
   

för aktieägare

för köpande styrelse

för säljande styrelse

för finansiella grupper

2. 
   Avskräckningsmedel:
   

antitrustlagar

trygghetslagar

transaktionskostnader

allmänhetens och myndigheternas åsikter

2.2 Finansiella prestationer och karaktärsdrag hos fusionerade företag – Empiriska bevis

Hypoteser har använts för att pröva fusionerade företags prestationer. Dessa hypoteser har utvecklats från de underliggande motiven till fusioner som nämndes i avsnitt 2.1.

2.2.1 Avvikande vinsthypotesen

Detta är den traditionella hypotesen vid fusionsbeteende och baseras på den neoklassiska vinstmaximeringsteorin, vilken går ut på att företag fortsätter att delta i fusioner så länge aktieägarnas värde ökar. Vinster kan uppnås av t ex skalfördelar, skattefördelar och undervärderade andelar.¹⁰⁹

Datta och Pinches har i en undersökning kommit fram till att de som äger aktier i det företag som agerar säljare vinner på fusionen medan aktieägarna i det köpande företaget inte vinner någonting. Undersökningen ger starka bevis på att aktieägare i det köpande företaget i genomsnitt inte tjänar någon signifikant avkastning på sammanslagningar och förvärv. Författarna ställer sig därför frågan varför företag alls är intresserade av att köpa eller slå sig samman med andra företag.¹¹⁰ Även Asquith och Han Kim kom fram till att endast aktieägarna i det säljande företag vann på fusionen.¹¹¹ Lev och Mandelker fann dock att det köpande företagets aktieägare fick en avkastning som var högre än för aktieägare i jämförbara företag som inte slås samman.¹¹²

2.2.2 Hypotesen om uppköpsmarknaden med perfekt konkurrens (PCAM)
Om konkurrensen jämställer den förväntade avkastningen på tillgångar med likartad risk råder perfekt konkurrens på marknaden. En konsekvens av detta är att om avkastningen är högre än förväntat kommer resurser att flöda in ända tills avkastningen sammanfaller med risken. Är avkastningen lägre än förväntat kommer ett utflöde av resurser uppstå ända tills avkastningen sammanfaller med risken igen. När det gäller fusioner och uppköp kanske inte perfekt konkurrens råder samtidigt för både köpare och säljare. Som ett resultat av detta kan säljaren på en marknad som det inte råder perfekt konkurrens på besitta utmärkande egenskaper med stort värde för en köpare.¹¹³

2.2.3 Synergihypotesen

Om marknaderna inte är perfekta realiseras synergier genom extern istället för intern tillväxt. Haugen och Langetieg anför flera orsaker till synergins existens. Först kan en fusion jämna ut intäkterna över året genom att man kan gå in på nya produktlinjer som kompletterar existerande produkter och därmed tar bort säsongsvariationer i försäljningen och man får en jämn försäljning över hela året. För det andra kan vertikal integration reducera risken för fluktuationer i pris och tillgången på råmaterial. För det tredje kan fusioner reducera risken för insolvens. Om någon av dessa faktorer existerar i en fusion kommer den underliggande fördelningen av avkastningsgraden till aktieägarna förändras.

I stycke 2.1.1.1 om synergier kom vi fram till att det inte alltid är så lätt att uppnå synergier. Man kan inte bara sitta stilla och tro att de ska uppkomma automatiskt utan man måste bearbeta fusionen på rätt sätt för att få sina önskade resultat.