Magisteruppsats2003. doc

 

 

45 

Att tidningen hade kvinnor som målgrupp är naturligtvis en viktig förklaring till att det fokuserades 

mest på kvinnan. Men det kan inte helt förklara att kraven var färre på män. Männen var arbetare 

och deras främsta ansvar för hem och barn var att stå för försörjningen. Även i de fall där mannen 

i en familj var arbetslös, benämndes han som arbetare och familjeförsörjare, trots att det i 

verkligheten var kvinnan som både försörjde familjen genom förvärvsarbete och samtidigt skötte 

hemmet ensam. 

 

Folkhemmets önskade och oönskade egenskaper         

Analogikedjorna har konstruerats under läsningen av de artiklar som analyserats närmare och är 

en kartläggning av de adjektiv och epitet som artikelförfattarna i  Morgonbris använt i samband 

med beskrivningar av antingen den nya kvinnan, den omoderna kvinnan eller mannen. Flera av 

dem användes många gånger, medan andra epitet endast nämndes en enstaka gång. Tillsammans 

ger orden en bra överblick av hur  Morgonbris ansåg att idealkvinnan och hennes motsats var 

eller skulle vara, vilka egenskaper som var önskvärda hos folkhemmets medborgare. När man 

talade om män, gjorde man ingen tydlig skillnad mellan bra och dåliga egenskaper. Det ingick inte 

i folkhemsprojektet att skapa en ny man, medan kvinnorna skulle uppfostras till en ny modernare 

kvinnotyp. 

      Jag har valt att presentera analogikedjorna i löpande text, eftersom jag anser att dessa val av 

ord i sig, ger en bra bild av de uppfattningar av kvinnligt och manligt som dominerade, och vilka 

förmågor som kopplades till dem.  

 

Den nya kvinnan:  

Husmoder – moder – mamma –  samhällsmoder – hustru –  arbetarkvinna – arbetarhusmoder – 

madonna  – vårdande  – flitig  – vaken  – ansvarstagande  – oegoistisk  – arbetsam  – med  – god 

karaktär – intresserad – tapper – hemmets kvinna – hemmets andliga medelpunkt – ändrarsinne – 

klarögd  – klok  – renlig  – verklighetsbetonad  – glad  – hurtig  – modig  –  omtänksam  – 

uppfostrande – snygg – prydlig – moderlig – släktets vårdare och värnare – osjälvisk – kärleksfull 

– huslig  – andligt och fysiskt frisk  – hälsokälla för familjen  –  dugande  – frilufsvarelse  – 

umgängesvän – yrkeskvinna – medborgare – solidarisk – strålande – vacker – populär – duktig – 

på gott humör  – god  – strävsam  – pliktuppfylld – kökskemist – tjänande sinne – konsument – 

---

 

 

46 

god anpassningsförmåga  – snabb uppfattning  – gått omdöme  – ekonomiskt sinne – männens 

arbetsgivare – produktionens ledare – i folkhygienens tjänst – trevlig – eftertänksam – vaksam – 

välvårdad – frisk – livsbejakande – receptiv  – plastisk – subtil – plikttrogen – offervillig – uthållig 

– frisk framtidstro  – ärlig  – sommarsval  – vardagsfin  – målmedveten  – naturlig  – kunnig  – 

inflytelserik  – mannens kamrat  – socialt intresserad  – djärv  – flinka fingrar  – nätt klädd  – 

hänsynsfull – orädd – porslinsdockögon – vital – självkritisk  

 

Den omoderna eller dåliga kvinnan: 

 Lat  – loj – lyxhustru  –  sentimentalt känslotänkande – daltande –  avundsjuk – bittert illvillig – 

osaklig  – trött  – uppoffrande  – högmodig  – fåfäng  – blåstrumpa  – manhatare  – lyxfru  – 

självupptagen  – likgiltig  – uttröttad  – håglös – förslöad  – husmodersslav  – utpinad – nervös – 

lyxvarelse – salongskvinna – bekväm  – nöjeslysten  – politiskt okunnig – klagande – i armod – 

ytlig – trång och dum varelse 

 

Mannen:  

Husfader – familjeöverhuvud – arbetare – familjeförsörjare – politiskt erfaren – rå brutal – olustig 

– trött – kall – intellektuell – skärskådande – teoretiserande – stor – lång – karl – hemlighetsfull – 

sluten – kamrat – radikal   

 

       Analogikedjorna visar att män benämndes som arbetare, husfäder och familjeförsörjare. När 

de tillskrevs det senare epitetet var det ibland med en förklaring att mannen i praktiken inte ensam 

försörjde familjen, men att de ändå betalades högre löner på grund av uppfattningen av mannen 

som familjens ensamma försörjare. De få negativa epitet som tillskrevs männen var förknippade 

med deras tunga arbete som gjorde dem olustiga och trötta eller om de var sjuka eller arbetslösa 

kunde de bli råa och brutala. Dessa egenskaper liknade dem som tillskrevs de omoderna eller 

dåliga kvinnorna. Skillnaden var att de dåliga kvinnornas egenskaper betraktades som problem 

som behövde lösas, medan männens negativa egenskaper presenterades som fakta och självklart 

godtagbara då det var strukturellt utomliggande orsaker som till exempel arbetslöshet som 

orsakade dem.  

---

 

 

47 

       Kvinnor benämndes nästan genomgående som husmödrar, alternativt hustrur, mödrar, 

arbetarkvinnor, samhällsmödrar eller som hemmets kvinnor. Kedjorna visar att när kvinnorna 

beskrevs lade man också till beskrivningar av ideala egenskaper. Främst var den nya kvinnan 

”vaken”, ”intresserad”, ”oegoistisk”, ”trofast”, ”vårdande” och ”arbetsvillig”.

162

 Dessa egenskaper 

kopplades ihop med kvinnans sinne. En hemsyster som gjorde husmödrarnas arbete vid sjukdom 

eller dödsfall hade en ”god karaktär” och ett ”tjänande sinne” och framtidens kvinnor hade ett 

sinne öppet för förändringar, ett ”ändrarsinne”.

163

 Och de skötte sitt arbete, sitt hem och sina barn 

med ”skicklighet”, ”glädje” och ”ihärdighet”. Den ”moderna” husmodern utförde sina sysslor utan 

”jämmer” eller ”klagan”, även om hon levde under slavliknande förhållanden.

164

 I exemplen nedan 

har jag kursiverat de ord som ringar in vad en husmoder var/förväntades vara. 

 

Arbetarhemmets  vakna husmor av idag vet att hon får större betydelse om hon kan hävda 

att endast det bästa är gott nog åt hemmet och familjen. /…/ Den  vakna 

socialdemokratiskt inställda husmodern begär idag kunskap. Hemmets kvinnor åligger en 

fostrargärning av stora mått. Den kräver  förståelse av och  solidaritet  med det bästa 

mänskliga i tiden.

165

 

 

Det är inte sant att den  politiskt intresserade husmodern försummar sitt arbete. Tvärtom är 

hon ofta mycket  dugande i sitt fack. Se på vår ordförande Anna Lindgren! Hon  sköter 

ensam hushållet för man och son, far, bror och svärfar. Och  hinner, märk väl, även sy och 

väva.

166

 

 

Den  nya husmodern måste få tid att leva livet. Städning och annat måste bli en bisyssla. Hon 

ska vara med, vara vaken och intresserad. Hålla sig fysiskt och andligt spänstig.

167

 

                                                 

162

 Se till exempel: ”Arbetarhemmets vakna husmor” Morgonbris april 1935 s 5-6, ”Den svenska husmodern 

bör bli lite mer lättsinnig” Morgonbris extra bilaga Den nya familjen september 1935 s 6.  

163

 ”Telefonisten blir hemsyster” Morgonbris januari 1933 s 25 och ”Morgondagens kvinnor har ändrarsinne” 

Morgonbris januari – februari 1936 9-11. 

164

 Se till exempel ”Männens hustrur” Morgonbris december 1932 s 14 

165

 ”Arbetarhemmets vakna husmor” Morgonbris april 1935 s 5-6. 

166

 ”Politiserade husmödrar” Morgonbris augusti 1935 s 24-25. 

167

 ”Den svenska husmodern bör bli lite mer lättsinnig” Morgonbris extra bilaga  Den nya familjen september 

1935 s 6. 

---