Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
54 formulerades utifrån premissen att det var människors vilja att välja denna form av familjestruktur, även om vissa behövde upplysas om det för att komma till den insikten. Men det nya kontraktet, med den nya kvinnotypen, förutsatte även förändringar av familjen. Medan prototypen av folkhemmets ideala kvinna var klar, var modellen för den nya familjen under konstruktion. Det fanns inte någon entydig definition av vad en familj hade för funktion i folkhemmet, men att socialdemokraterna ansåg att familjen var nödvändig och viktig, rådde det inget tvivel om. Till exempel kunde man läsa på omslaget till majnumret av Morgonbris 1934: ”Den fria familjen vill skapa en ny familjeform, ett nytt familjeliv med fria, självständiga friska människor. Det nya samhället bygges av familjen”. 187
I september 1935 gav Morgonbris i samarbete med försäkringsbolaget Folket ut en extra bilaga som hade titeln ”Den nya familjen” med elva artiklar om äktenskapet, familjen och barnen. Tidningen trycktes i över 120 000 exemplar och fick uppmärksamhet i Stockholmspressen. 188
extratidningen skulle ses som en del av en kampanj där husmödrarna skulle konfronteras med sitt ansvar och få klart för sig vad de hade försummat. 189 Första artikeln hade rubriken ”Världen styres av miljoner mödrars likgiltighet” och var en utskällning av alla kvinnor som skyllde eländet i samhället på att det var en mansstyrd värld. Morgonbris menade att det inte var så, utan hävdade att världen styrdes av mödrar eftersom de uppfostrat männen, hade rösträtt och satt med i styrelser och tillsynsmyndigheter. 190
menade berodde på att människor envisades med att blanda ihop sexualitet och ekonomi. Andén pläderade för något hon kallade äktenskap nummer 3. Nr 1 var de äktenskap som ingåtts före 1921, där kvinnan i princip fortfarande var omyndig gentemot mannen. Nr 2 var samtidens äktenskap, där det ekonomiska beroendet lättat, men där mannen fortfarande hade försörjningsplikt. Äktenskap nummer 3 tänkte Andén sig som enkel registrering av trohetslöften, men med absolut enskild ekonomisk självständighet. Hon ansåg det också viktigt att kvinnan skulle få möjlighet att behålla sitt namn, eftersom namnbyte visade kvinnans underordning; att hon
187 Morgonbris maj 1934 omslaget. 188 ”Morgonbris extra tidning” Morgonbris augusti 1935. 189 ”Mödrauppbåd i september” Morgonbris augusti 1935 s 22-23 Se även ”Husmodern måste fråga varför” Morgonbris september 1935 s 10-12.
55 betraktades som ett bihang. 191
I extraupplagan fanns också en appell från kvinnorna i befolkningskommissionen där de argumenterade för att samhället skulle främja barnafödande för att undvika att befolkningen minskade drastiskt. De pekade också på vikten av att kvinnorna födde friska barn, med förutsättning att bli friska vuxna. Annars skulle de inte vara till någon glädje ur samhällssynpunkt. 192
I Morgonbris talades det mycket om ”den nya familjen” och idéer om ”kamratäktenskap” och olika sorters modernisering av förhållandena på olika vis fördes fram, men något ifrågasättande av det heterosexuella äktenskapet med barn som grund för familjen fanns inte. Eller som Clara Wigforss uttryckte det 1935:
En man och en kvinna fullbordas sällan som manligt och kvinnligt väsende förrän genom barnen. Detta är så naturligt att man faktiskt inte riktigt kan förklara det. Det naturliga och enkla är ofta svårt att förklara. 193
Kvinnor och män skulle fullbordas som kvinnor och män först genom barnen, vilket också förutsatte ett heterosexuellt äktenskap, eftersom det var där barn skulle komma till. Av hennes resonemang framgick också att det egentligen inte behövdes några rationella argument för denna konstellation, eftersom denna fullbordan var något naturligt. Det var en vanlig uppfattning att familjen var en viktig samhällsinstitution. Till exempel skrev Läkarsällskapets kommitté i en artikel om alkohol att dess förråande inflytande på andan inom hemmet och äktenskapet, var dess största nackdel eftersom ”familjen är /…/ cellen i samhällskroppen, det är funktionerna i dess liv, som äro avgörande för samhället”. 194 I en artikel som skrivits två år tidigare ville Morgonbris sätta ett frågetecken framför påståendet att familjen var att betrakta som samhällets urcell och menade istället att familjen var ett samhällsfenomen i förändring. Artikeln förklarade att förutsättningarna för familjen hade förändrats, att den inte längre utgjorde en ekonomisk institution såsom den gjort i bondesamhället. Dessutom ansåg man att skyddsaspekten nu var borta och
190
Morgonbris extraupplaga Den nya familjen september 1935 s 1 och 4. 191
”Skevt och vrångt inom äktenskapet” Morgonbris extraupplaga Den nya familjen september 1935 s 2. 192
”Vi måste ha bakom oss en upplyst opinion av kvinnor” Morgonbris extraupplaga Den nya familjen september 1935 s 3. 193 ”Vad man talar om 2” Morgonbris juni 1935 s 11-12. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|