Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
40 beklagade sig över att deras yrke värderades så lågt, att tjänarinnor brukade beskrivas som löjliga och mindervärdiga, ”nästan som en dummerjöns på cirkus”. 146
att leva upp till alla krav som ställdes på dem. De menade att husmödrarna skulle få rätt till semester, som andra arbetare. En diskussion om huruvida det skulle vara möjligt att kvinnorna lämnade sina hem för några dagar och om det skulle regleras genom lag pågick under hela perioden. 147 I en enkätundersökning som gjordes av Morgonbris 1932 ställdes frågor till kvinnor från arbetarklassen om huruvida de haft någon semester, om de kunde vänta sig någon och om de svarade nej, varför? Resultatet var nedslående. Två tredjedelar av dem som svarade hade sedan barndomen aldrig haft ens ett par dagars sammanhängande frihet och vila. Undersökningen visade också att vila från man och barn var någonting som låg högt på de tillfrågade kvinnornas önskelistor. Fattigdom angavs som en av de främsta orsakerna till bristen på vila, men även att familjens överhuvud inte tillät sin hustru att åka iväg någonstans. 148 Ett annat skäl till att det inte fanns någon möjlighet till vila, var att så många män var arbetslösa. En kvinna skriver till Morgonbris att hon aldrig tidigare haft semester, men att hon nu hoppades att få en stunds vila under sin makes semester. Hon var dock orolig att mannen skulle bli arbetslös, för då skulle hon tvingas ta ett förvärvsarbete. 149
Hennes brev är också ett exempel på att ansvaret för hushållet fortfarande bara var kvinnans, även om mannen var hemma arbetslös och hon arbetade utanför hemmet hela dagarna. Den viktigaste orsaken till att kvinnor inte kunde ta semester, var enligt
annan och för att tanken på husmoderssemester var ovan att tänka:
146
”Två generationer – tjänarinnan och hembiträdet” Morgonbris februari 1932 s 3. 147
Se bland annat: ”Rekord i att vara missgynnade” Morgonbris juli 1932 s 4-8, ”Morgonbrishyddor över hela landet” Morgonbris april 1933 s 10, ”Nutidskrav på hemkvinnorna” Morgonbris april 1935 s 11, ”Semesterhjälp åt trötta husmödrar” Morgonbris mars 1936 s 21, ”Husmors semesterfråga” Morgonbris januari 1937 s 12-13 och 20, ”Semester, vila, avkoppling” Morgonbris februari 1937 s 10, ”En jungfrutalare om semester och vila” Morgonbris juni 1937 s 4 och 20. 148
”Rekord i att vara missgynnade” Morgonbris juni 1932 s 4-8 och ”Husmors semesterfråga” Morgonbris januari 1937. 149 ”Olärd arbetarhustru” Morgonbris juli 1932 s 10-11.
41 Tanken på semester för en husmor måste riktigt arbetas in i medvetandet innan den kan bli riktigt accepterad, och dels är en husmors semester många gånger mycket svår att ordna till hela familjens belåtenhet. /…/ Husmodern har svårt att släppa omtanken om barnen, om bohaget, allt i hemmet. Ingen kan som husmodern själv ha alla trådarna i sin hand, ingen har som hon den rätta aktsamheten om de kära föremålen. Under semesterledigheten går hon så och tänker på alla dessa ting. 150
Som framgår av citatet ovan så förklarades husmoderns obefintliga semester även med att den i hennes medvetande inte var accepterad, och man ger en öppning för förändring. Som när så många andra könsrelaterade orättvisor skulle förklaras, lade man även skulden på kvinnorna själva och på individnivå. Morgonbris hävdade att kvinnorna inte ville lämna det obetalda arbetet till någon annan, eftersom de ansåg sig vara bäst på att sköta det. Samtidigt visade undersökningen att kvinnorna ville vara lediga från män och barn. I ett av inläggen i diskussionen om kvinnors rätt till vila, hävdades att frågan om ledighet var viktig, men att den var underordnad grundproblemet: att öka respekten för kvinnor. Författarinnan Anna Lenah Elgström som började med att tacka Morgonbris för att de lyft diskussionen, skrev att kvinnor måste ges möjlighet att ”få sina behov som en tänkande varelse uppfyllda”. 151 I artikeln uppmanade hon arbetarmännen ”som ju är lediga efter sitt jobb” att någon gång avlasta sina hustrur så att de skulle få möjlighet till ledighet: ”En kvinnas arbete tar ju som bekant aldrig slut”. 152 Hon ansåg vidare att det skilde stort mellan socialdemokraternas teori och praktik, att borgerligheten hade kommit längre när det gällde kvinnors fri- och rättigheter, att kvinnor av socialdemokratin bara sågs som nödvändiga instrument för samhället och familjen. 153
socialdemokratin anklagades för att utnyttja kvinnorna, även om de skulle hålla med om att problemet grundade sig i att kvinnor inte respekterades som tänkande varelser.
150
”Hemmets kvinnor” Morgonbris juni 1932 7-10. 151
”Mannen, kvinnan och hemarbetet” Morgonbris augusti 1932 s 21. 152
Ibid. 153
Anna Lenah Elgström var en betydande författare i samtiden, men är idag bortglömd och finns inte omnämnd i dagens litteraturhistoriska böcker. Enligt Catrin Brödje som skrivit en avhandling om henne, beror Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|