Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Paradoxerna – den nya kvinnan och nygamla familjeideal
- Folkhemmets ideala människotyper
- Källförteckning
62 sådant som passade väl med det genuskontrakt som gav folkhemmets vårdare ansvaret för det som ansågs vara laddat med kvinnligt genus. Morgonbris publicerade dock kritik mot genusarbetsdelningen, men påpekade att artikelförfattarinnan var att betrakta som djärv och de klargjorde tydligt att redaktionen inte kunde ta ställning för hennes inlägg. Trots allt visar inlägget att dessa åsikter fanns bland de socialdemokratiska kvinnorna, och att SKF publicerade artikeln visar att de ansåg att det var värt att uppmärksamma. Som historikern Gunnel Karlsson visar, upplevde kvinnoförbundet en hård press när det gällde krav på lojalitet från de manliga socialdemokraterna, vilket sannolikt är en förklaring till strategin att uppvärdera kvinnors sysslor, istället för att ställa krav på jämställdhet. Den stämde dock väl överens med den heteronormativa diskursen och den komplementära synen på könens förmågor.
männens arbetsgivare, men i praktiken var det och skulle vara män som hade makten över såväl industrin som politiken. Detta är ett av flera exempel på när teori och praktik krockade i SKFs retorik. I stället för att söka förändra hierarkierna, formulerade socialdemokraterna alltså om maktförhållandena i teorin. En av de tydligaste paradoxerna framträdde i diskussionen om husmoderns rätt till semester. Som ett led i kvinnoförbundets försök att uppvärdera kvinnors sysslor, argumenterade de för att hemarbetet skulle ses som ett yrke. I min undersökning har jag dock inte hittat några krav på att hemarbetet skulle avlönas, men däremot reste de socialdemokratiska kvinnorna krav på att husmödrarna skulle ha rätt till semester. Det visade sig att detta var ett mycket kontroversiellt förslag och de argument som fördes fram mot att kvinnor skulle kunna få några dagars vila, visade husmoderskontraktets snäva gränser. Enligt den enkät som Morgonbris presenterade i frågan, var det många kvinnors högsta önskan att få några dagars vila från man och barn. Något som många kvinnor aldrig någonsin fått möjlighet till. Att det var svårt att genomföra berodde enligt Morgonbris bland annat på fattigdomen, männens arbetslöshet eller att mannen i familjen inte tillät sin fru att lämna hemmet. Skulden lades emellertid också på kvinnorna själva, då man hävdade att de inte ville lämna ifrån sig ansvaret för hushållet till någon annan, eftersom de ansåg sig vara bäst på att sköta det.
63 Denna typ av resonemang är paradoxalt. Det ingick i uppfostringsprojektet att övertyga kvinnorna om att husmodersyrket var viktigt och skulle skötas professionellt, men ändå var en uppgift för den gifta kvinnan, för modern och makan. Att samtidigt hävda att någon annan hur som helst skulle kunna ta över hennes uppgifter (en av dem var ju dessutom att ansvara för harmonin i familjen) var motsägelsefullt. Hur skulle det som egentligen handlade om SKFs krav på arbetarkvinnorna att acceptera en ideologi som samtidigt förespråkade ett omförhandlat gammalt hemmafruideal och en professionell hållning till hemarbete lösas? Morgonbris valde att lägga förklaringen till problemen på de enskilda kvinnorna, snarare än att diskutera det motsägelsefulla. Istället för att ta strid, formulerades argument om att hushållssemester inte skulle fungera i praktiken, eftersom kvinnorna varken kunde eller ville lämna ifrån sig sitt arbete till någon annan. Här spelade sannolikt kvinnoförbundets lojalitet med moderpartiet in, då de inte fick något betydande gehör för detta krav bland de socialdemokratiska männen. Gunnel Karlsson har visat och det har också framkommit av denna studie, att kvinnoförbundet inte var redo att ta några strider mot moderpartiet under 1930-talet. Funktionalismen gav människor tydliga levnadsregler på alla områden i livet. Premissen om den heterosexuella kärnfamiljen med barn som den ideala familjestrukturen ifrågasattes inte nämnvärt. Andra familjekonstellationer diskuterades inte, utom som problem. Det var ju inom äktenskapet barn skulle komma att sättas till världen, så utan familjer skulle problemet med avfolkningen av Sverige aldrig kunna lösas. Att arbeta för att fler barn skulle födas, innebar i praktiken att arbeta för fler äktenskap/familjer. Det förekom många paroller om hur viktigt det var att bevara familjen i det nya samhället, men i ny form. Men någon entydig bild av vad som menades med den nya familjen gavs inte. Det fanns inte någon färdig prototyp motsvarande den som konstruerats för den nya kvinnotypen. Å ena sidan var familjen att anse som samhällets urcell, något heligt som skulle bevaras och å andra sidan krävde den nya tiden familjer byggda på ett kamratäktenskap där kvinnan var ekonomiskt oberoende av mannen. Det går dock att dra några slutsatser om familjens tänkta funktion: Familjen ansågs vara en viktig institution som kunde bidra till att lösa det stora övergripande samhällsproblemet med hotet om avfolkning. Att skaffa barn var därför att anse som en samhällsplikt. Det fanns en uppfattning om att en bra familj var en garanti mot att barnen blev kriminella. Det var mödrarnas uppgift att uppfostra barnen till friska, samhällsdugliga medborgare och det var bara möjligt inom
64 kärnfamiljen. Familjens uppgifter och struktur var egentligen inte alls särskilt nya, men en ny kvinnotyp och ett nytt genuskontrakt i form av husmoderskontraktet, förändrade förutsättningarna för den. Den nya kamratfamiljen med ekonomiskt oberoende för kvinnor fanns i teorin, men husmodersplikterna, motståndet mot gift kvinnas rätt till arbete och de låga kvinnolönerna gjorde att de flesta kvinnor var såväl socialt som ekonomiskt beroende av sina män. En lösning blev att även idealisera idén om det kristna äktenskapet. Komplexiteten när det gällde synen på familjen framgick tydligt av de resonemang som fördes i Morgonbris om familjens nya form, då man å ena sidan ville beskriva en radikal jämlik kamratfamilj och samtidigt motivera att den byggde på konservativa idéer om äktenskapet. Människor uppmanades att bevara det väsensbetingade innehållet för familjen och radikalisera dess uppgifter. Sigrid Gillners resonemang visar att kvinnoförbundet brottades med motsättningarna. Hon sade bland annat att människor var tvungna att gå nya vägar för att ordna familjelivets bestånd, men påpekade att de nya vägarna skulle beträdas under aktning och tillämpning av de gamla principerna för mänsklig samlevnad. Helt ny fick familjen inte bli.
Vilka egenskaper som ansågs önskvärda hos folkhemmets medborgare, framgår tydligt av de analogikedjor som konstruerats utifrån texterna. Åtminstone när det gällde kvinnor. Studien visar att männen tilläts vara komplexa personligheter, medan kvinnorna delades upp i bra och dåliga eller moderna och omoderna kvinnotyper. När det talades om män var det inte lika vanligt att epitet lades till, medan detta var regel när det talades om en kvinna. De negativa egenskaperna användes för att betona hur dåtidens kvinna inte skulle vara. Och allt laddades med genus: beskrivningar av kvinnor kopplades antingen till individuella egenskaper som sinnet eller till utseendet, medan beskrivningar av män gick att koppla till yttre strukturella faktorer som till exempel arbete, arbetslöshet, alkoholism eller politiska uppdrag. En kvinna skulle vara vaken, intresserad, trofast, arbetsvillig, vårdande, oegoistisk och hon utförde sitt arbete med glädje utan jämmer och klagan. Hon fick inte vara trött och håglös. Att män kände sig trötta eller olustiga var förvisso beklagligt, men det ingick inte i lösningen att fostra männen till nya personlighetstyper. Istället skulle den nya kvinnan fungera helande för hela familjen, hon skulle vara familjens hälsokälla. Ett talande exempel på denna uppfattning är artikeln om att Asea skänkt pengar till
65 Morgonbris vilohem för husmödrar när företagets direktör insett att ett hem med en uttröttad, håglös och förslöad husmor varken gav hans arbetare vila hemma eller gynnade honom i arbetet. När det talades om män, förekom inte heller några anklagelser om att de skulle bete sig som medelklassens män, något som Morgonbris däremot använde i sitt uppfostringsprojekt av arbetarkvinnorna. Arbetarklassens kvinnor skulle inte ta efter medelklassens vanor och bete sig som lata lyxhustrur. Fattiga, hårt arbetande kvinnor med upp till tio barn beskrevs som glada, hurtiga och modiga, som hjältinnor i folkhemmet.
Syftet med den här studien har varit att söka svara på vilka föreställningar om män och kvinnor och deras uppgifter i det stora och det lilla hemmet, som dominerade bland de socialdemokratiska kvinnorna under 1930-talet. Den har visat de värderingar som dominerade inom det socialdemokratiska kvinnoförbundet och vilka ideal som förmedlades genom dess tidning Morgonbris. Texterna har visat att det ställdes höga krav på arbetarklassens kvinnor för att tillägna sig de egenskaper som ansågs mer önskvärda än andra i folkhemmet. Av texterna framgår att vissa sätt att leva lyftes fram som mer värda än andra. Trots att statistik visade att människor levde i en mängd andra familjekonstellationer än mamma, pappa, barn med äktenskapet som grund, uttrycktes tydliga förväntningar på att det var just den familjestruktur som medborgarna förväntades anamma. Det gjordes motsägelsefulla antaganden om familjen, dess uppgifter och dess samhälleliga betydelse. Familjen skulle vara radikal till ytan och konservativ i form. Men det råder ingen tvekan att den skulle utgöra beståndsdelarna i det nya folkhemmet. Studien har också visat ett komplementärt tänkande när det gäller de egenskaper som tillskrevs kvinnor och män och de antaganden som gjordes om respektive köns förmågor och uppgifter. Människor skulle från det att de var barn uppfostras mot målet att genom barn och äktenskap förenas som man och kvinna i en familj. Det fanns således krockar mellan teori och praktik. En viktig orsak till dessa krockar var naturligtvis de strukturförhållanden som de socialdemokratiska kvinnorna verkade i. Det var trots allt patriarkerna inom det socialdemokratiska partiet som planerade, byggde och organiserade folkhemmet. Kvinnornas uppgift var att fylla det med värme, att inreda det och fostra dess medborgare.
66 Källförteckning Arkiv:
Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek, Stockholm: Socialdemokratiska kvinnoförbundet 1920-1935
Elektroniska källor: AIX arkitekter: Markelius kollektivhus. Tillgänglig: http://www.arksam.se/arksam/html/mark.html [2003-08-31]
Arkitekturmuseet. Hemsida. Tillgänglig: http://arkitekturmuseet.se [2003-03-05]
Fredrika Bremerförbundet i Stockholm. Hemsida. Tillgänglig: http://www.fbf.stockholm.se [2003-08-12]
Theory.org.uk: Webbsida med bland annat information om Queerteori. Av David Gauntlett vid the Media School, University of Bournemouth. Tillgänglig: http:// www.theory.org.uk [2003-08-31]
KTH School of Architecture. Hemsida. Tillgänglig: http:// www.arch.kth.se [2003-03-05] Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Hemsida. Tillgänglig: http:// www.homo.se [2003-08-31]
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL): Principprogram. Hemsida. Tillgänglig: http:// www.rfsl.se [2003-08-12]
Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP). Hemsida. Tillgänglig: http:// www.sap.se [2003-08-30]
Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Hemsida. Tillgänglig: http:// www.s-kvinnor.se [2003-08- 30]
67 Sveriges Television: Kristna demonstrerade i Västerås (2002-01-12). svt.se nyheter. Tillgänglig: http://www.svt.se/nyheter/2002/020112/115.html [2003-08-31]
Tryckta källor: Ambjörnsson, Ronny (1988): Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle. Stockholm: Carlsson
Bekkengen, Lisbeth (1999): ”Män som pappor och kvinnor som föräldrar” i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1999:1
Bergman, Helena och Johansson Peter (red) (2002): Familjeangelägenheter. Eslöv : B. Östlings bokförlag
Bergström, Göran och Boréus Kristina (2000): Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur
Brödje, Catrin (1998): Ett annat tiotal: En studie i Anna Lenah Elgströms tiotalsprosa. Ste- hag : Gondolin
Butler, Judith (1990): Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity. New York: Routledge
Davidhoff, Leonore & Hall, Cathrine (1987): Family fortunes: Men and Women of the English Middle class 1780-1850. London: Routledge Familj, makt och jämställdhet SOU 1997:138
Frangeur, Renée (1998): Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten förgifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Lund: Arkiv
Harding, Sandra (1987): Feminism and Methodology. Bloomington : Indiana Univ. Press Hemmet, barnen och makten SOU 1997:139
Hirdman, Yvonne (1989): Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik. Stockholm: Carlsson
Hirdman, Yvonne (1990): ”Genussystemet” i Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport SOU 1990:44. Stockholm
Hirdman, Yvonne (1992): ”Den socialistiska hemmafrun” i Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier. Stockholm: Carlsson
68 Hirdman, Yvonne (2001): Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber
Jagose, Annamarie (1996): Queer Theory: An Introduction. New York: New York Univ. Press Jeffreys, Sheila (1990): Anticlimax: a feminist perspective on the sexual revolution. London: Women´s Press
Karlsson, Gunnel (1990): Manssamhället till behag? Stockholm: Tiden Karlsson, Gunnel (1996): Från broderskap till systerskap: Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt I SAP. Lund: Arkiv
Kulick, Don (1996): "Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för?" i Lamda Nordica nr 3-4, volym 2
Magnusson, Lars (1997): Sveriges ekonomiska historia. Stockholm: Prisma Micheletti, Michele (1994): Det civila samhället och staten: medborgarsammanslutningarnas roll i svensk politik. Stockholm: Fritzes
Morgonbris 1932-1939. Socialdemokratiska kvinnoförbundets tidskrift Myrdal, Alva och Gunnar (1934): Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Bonnier På tal om kvinnor och män. Statistiska Centralbyrån. Stockholm 2000
Nilsson, Maths (2000): ”Låga barnafödandet är vårt största samhällsproblem” i Aftonbladet 2000-11-09
Nordberg, Karin (1990): ”De skötsamma fruarna i Holmsund” i Häften för kritiska studier 1990:2
Olsson, Lena (2001): ”Gråt gärna, men forska också!” i Genus nr 2 2001 Radon, Vidka (1996): "Absolut Queer. Samtal med Dan Kulick" i Känguru nr 5 1996.
Robertson, Alexa och Daniel Helldén (1995): A users Guide to the Media Archives: A practi- cal Handbook for political science students. Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen Stockholms Universitet
Riley, Denise (1988):” Am I That Name?” Feminism and the category of Women in History. Basingstoke : Macmillan
Ruwaida, Yvonne (m fl) (1998): ”Diskrimineringsskydd för homo- och bisexuella i regeringsformen”. Motion till Riksdagen 1998/99:K201
69 Schyman, Gudrun (2002): ”Kärnfamiljen: en källa till mycket ont” i Aftonbladet 2002-08-07 Svenska Akademins Ordlista (1998). Stockholm: Norstedt
Schön, Lennart (2000): En modern svensk ekonomisk historia: Tillväxt och omvandling under två sekel. Stockholm: SNS förlag
Warner, Michael (red) (1993): Fear of a queer planet. Minneapolis: Univ. of Minnesota Press Wendt Höjer, Maria och Cecilia Åse (1996): Politikens paradoxer: En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia adacta
Wikander, Ulla (red) (1994): Det evigt kvinnliga: en historia om förändring. Lund: Studentlitteratur
Wikander, Ulla (1991): Delat arbete, delad makt: om kvinnors underordning i och genom arbetet: en historisk essä. Uppsala: Department of Economic History
Wikander, Ulla (1999): Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: genus, makt och arbetsdelning. Stockholm: Atlas
Wohlfeil, Joakim (2002): ”Homoadoption utlöser panik” i Svenska Dagbladet 2002-06-05 Åmark, Klas och Klaus Misgeld, Karl Molin, Villy Bergström (red.) (1989): Socialdemokratins samhälle: SAP och Sverige under 100 år: 16 forskare om socialdemokratins poltik och samhälle. Stockholm: Tiden
Åmark, Klas och Korpi Walter (2000): ”Välfärdsstat i brytningstid. Genus och klass. Ojämlikhet och arbetslöshet” i Häften för Kritiska studier nummer 2 2000
Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|