Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
51 mer kultiverad smak som kommer sätta spår i de kommande hemmen, när flickorna gifter sig” och artikeln avslutades med att påpeka att ”en stor del av flickorna gifter sig ju förr eller senare. Att de då blir ovanligt kunniga husmödrar, faller av sig självt”. 178
Det var ett ständigt återkommande fenomen under perioden att flickor uppmanades till utbildning, men att den borde vara av sådan art att kunskaperna kunde komma till användning även när hon bildade familj. Här är ytterligare två exempel:
Sedan är det en annan sak, ni mödrar som har uppväxande döttrar, varför utbilda dem i sådan massa till kontors- och butiksbiträden. Varför inte lika gärna utbilda dem för hemarbete. Dessa kunskaper hindrar mig inte från att sköta ett yrke, men frånvaron av dem kan spoliera även ett under de lyckligaste förutsättningar påbörjat äktenskap. Därtill att de flesta unga kvinnor normalt äro intresserade av dessa ting och att arbetstillfällena äro flera på just de områdena. 179
Barnmorskeföreningens ordförande skrev: Skulle det sedan hända, att barnsköterskan slutar att arbeta för andra och gifter sig och får egen familj, så är inte hennes utbildning bortkastad. Ty hon kan då inte bara sköta sitt hem, utan hon är även skolad för att klokt dana det nya släkte, som väl aldrig varit så högt värderat och varmt omhuldat som just i vår tid. 180
Dessa citat visar en lösning på två problem. Dels handlar det om att motivera att flickor skall få rätt till utbildning, men det får inte ske på bekostnad av äktenskapet och familjen. Lösningen är att kvinnor får utbildning i sådant som både ger möjlighet till yrkesarbete och för arbetet i hemmet. Med alla de egenskaper som tillskrevs husmödrarna skulle hon klara av detta. Eller som de själva kanske hade formulerat det, att denna utmaning krävde en ny modern, vaken kvinna. Att bilda familj var ändå målet för varje människa och det var kvinnans uppgift att hålla ihop den, även om hon behövde yrkesarbeta liksom sin man. Det var ju kvinnornas uppgift att hålla hemmen
178
Ibid och ”Husmödrar – framtidens kemister” Morgonbris mars 1933 s 34. 179
”Medan mor arbetar borta” Morgonbris mars 1936 s 25-26.
52 samman, utan att klaga. Familjen var att anse som den största lyckan. En fyrabarnsmamma som fick möjligheten att uttala sig i Morgonbris kan exemplifiera tankegången. Hon hoppades att hennes söner skulle välja affärsbanan och att flickorna först och främst skulle lära sig matlagning och annat som förekommer i ett hem grundligt. Hon önskade också att en av dem utbildade sig till sjuksköterska, men påpekade att det inte skulle vara för all framtid, utan hon hoppades att de ”en gång skall gifta sig och få man och barn för det är ju i alla fall den största lyckan”. 181
beroende på om de var flickor eller pojkar. Hon kritiserade att böcker och leksaker till flickor och pojkar var så annorlunda och skrev bland annat:
Vi uppfostrar barnen till två kön som står oförstående, nästan hatiska mot varandra /…/ Vi använder tusen små detaljer i vardagslivet för att hamra fast i dem: det här skall du göra för du är väl karl! 182
Kritiken var radikal, men när man läser vidare i artikeln förstår man att den inte betydde att flickor och pojkar hade samma förutsättningar. Hon avslutade med att påpeka att flickor och pojkar var lika begåvade men att ”tjejer har lite bättre minne och språklig uttrycksförmåga. Pojkarna har visat överlägsenhet i mekaniska anlag och de har en större praktisk kunskap”. 183 Detta skulle man ha kommit fram till genom moderna intelligenstest. Vetenskapens uppfattning om kvinnor och män som födda med olika förutsättningar var inte fokus för Myrdals kritik, utan hon ville lyfta fram att flickor värderades lägre än pojkar trots sina positiva egenskaper. Alva Myrdals argumentation visar en uppfattning om könen som komplementära, snarare än jämlika. Jag menar ändå att Alva Myrdals artikel och uppmaning till diskussion, resulterade i att en viktig fråga lyftes fram. I en insändare hävdades att många ansåg att det var mödrarnas fel att flickor värderades lägre än pojkar, eftersom de gav flickorna mindervärdighetskomplex när de användes som passoppor. En
180 ”Barnsköterskans kall och utbildning” Morgonbris mars 1936 s 26 och 28. 181 ”Tappra kvinnor håller hemmen samman” Morgonbris januari – februari 1936 s 26-27. 182 ”Föräldrar emellan: Pojkar och flickor” Morgonbris mars 1937 s 19. 183 Ibid.
53 annan skribent berättade att hon vuxit upp med tio syskon och att hennes bröder setts som ”bättre varelser”. 184
och kvinnors möjligheter till val i livet. Morgonbris frågade ett antal män och kvinnor om hur de trodde att deras liv skulle sett ut om de fötts till det motsatta könet. Generaldirektör Sigfrid Hansson sade att det var svårt att tänka sig in i en kvinnas skepnad, att tanken svindlade. Om han hade varit kvinna skulle han eventuellt ha sysslat med journalistik och politik såsom nu var fallet, men tillade att han hade ”kunnat finna trivsel och tillfredsställelse i ett aktningsvärt kvinnoyrke som husmoderns”. 185 Riksdagsledamoten Olivia Nordengren svarade att om hon hade varit man skulle hon varit journalist och som man skulle hon garanterat ha uträttat större saker inom politiken. Hon motiverade sitt resonemang med att hävda att männen hade bra självförtroende och kunde se saker stort. Hon menade att det låg i kvinnors natur att ägna sig mer åt detaljer och skrev: ”Kanske är det just denna olikhet som gör det önskvärt satt samhällsarbetet utföres gemensamt av män och kvinnor”. 186
Svaren visar inte bara uppfattningen att kvinnor och män inte hade samma förutsättningar, utan även att de inte nödvändigtvis skulle ha det. Generaldirektören visade sin aktning för husmodersyrket och menade att om han bara fötts som kvinna, skulle han med stolthet ägnat sig åt det obetalda hemarbetet.
De beskrivningar av män och kvinnor som fanns under perioden, visade att den dominerande uppfattningen var att de hade olika funktioner såväl i de små hemmen som i det stora folkhemmet, att de egenskaper som tillskrevs män respektive kvinnor var olika och komplementära. Som studien tidigare visat sattes likhetstecken mellan kvinna, husmoder och hustru, liksom mellan man och familjeförsörjare, även om den ”nya” kvinnan samtidigt skulle vara yrkesarbetande och helst politiskt engagerad. Tanken var att könen skulle enas i en familj. Det var för familjer med en kvinna, en man och ett eller flera barn, som folkhemmet skulle inredas. Problem och lösningar
184
Ibid och ”Vad är orsaken till att pojkar och flickor blir så olika när de födas så lika”? Morgonbris april 1937 s 13.
185 ”Vad skulle jag ha blivit som kvinna? Om jag varit född till man, hur skulle tillvaron då gestaltat sig?” Morgonbris november 1937 s 21-22 och 30. 186
Ibid.
Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|