Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

150
Behandlingsanläggningar för avfall. Kartan visar att det är ganska god sprid-
ning på behandlingsanläggningar för förbränning och pappersåtervinning,
medan återvinningsanläggningar för glas, metall och plast till största delen
finns i södra Sverige.

---

151
återvinns vid Obbola pappersbruk i Holmsund där man
tillverkar kraftliner.
Konsumtionen av wellpapp i Sverige ligger på lite över
400 000 ton om året. Drygt 85 procent samlas in och
används som råvara till ny wellpapp. Enligt Svensk
Returwell AB är återvinningsgraden cirka 98 procent
om man räknar in energiåtervinning av osorterad well-
papp som hamnar i säck- och kärlsopor. Målet på 65
procent materialutnyttjande uppfylls alltså med råge.
Det mesta av det insamlade materialet kommer dock
från handel, industri och andra storförbrukare.
Wellpapp från hushållen samlas in tillsammans med
pappersförpackningar och utgör en relativt liten del.
Pappersbruk som gör wellpapp finns i Piteå (Kappa
Kraftliner), Obbola (SCA Packaging Obbola) och
Markaryd (Munksjö Lagamill).
Att insamlingen av returpapper går så mycket bättre än
insamlingen av pappersförpackningar kan bero på att
den pågick redan innan producentansvaret infördes. Vi
är alltså vana att sortera papper. Dessutom är pappers-
förpackningarna ofta kladdiga efter användning vilket
kan göra att de slängs i soporna i stället för att lämnas till
återvinningsstationer. 
Glas blir glasull och nya förpackningar
Glasförpackningar samlas in i regi av Svensk GlasÅter-
vinning (SGÅ) som bildades redan 1986. Återvinnings-

---

152
graden ökade mellan 1987 och 2000 från 17 procent till
86 procent. År 2002 samlades ungefär 145 000 ton in
för återvinning. Allt glas som samlas in transporteras
efter mellanlagring i respektive kommun till SGÅ:s
anläggning i Hammar i södra Närke som är Sveriges
enda upparbetningsanläggning för återglas. Väl där kon-
trolleras glaset och sorteras manuellt och maskinellt.
Därefter krossas eller mals det till olika storlek beroende
på vad det ska användas till.
Efter denna behandling kan glaset användas som råvara
i produktion. Två tredjedelar av det insamlade glaset
används för att tillverka nya förpackningar. Ofärgat glas
går sedan till Limmareds Glasbruk och färgat till Moss
Glasbruk i Norge. I de skandinaviska glasbruken
används 35 procent återglas i tillverkningen av ofärgat
glas och 90 procent för att göra grönt glas. Den reste-
rande tredjedelen av det insamlade glaset används för att
producera glasull som används som isoleringsmaterial.
Tillverkningen sker vid Isover Gullfibers anläggning i
Billesholm. Att använda returglas sparar cirka 20 pro-
cent energi jämfört med tillverkning från nya råvaror.
Kravet på renhet är stort vid glasåtervinning. Både glas
av fel färg och föroreningar som till exempel glödlampor,
porslin och keramik orsakar problem i återvinningspro-
cessen och gör att upp till 10 procent av allt insamlat glas
måste kasseras. Ett växande problem är också privat-
införseln av glasförpackningar som ökar i och med att

---

153
EU-kvoterna för införsel av öl, vin och sprit har höjts.
Tomflaskorna hamnar ofta i glasigloorna och medför
ökade kostnader, men samtidigt förbättras insamlings-
resultaten. 
Nytt sedan 2001 är att returglas som återanvänds, det
vill säga tvättas ur och fylls på nytt, inte räknas med i
återvinningsresultaten. Under 2000 återanvändes nästan
99 procent av returglasen på marknaden.
Metallåtervinning sparar mycket energi
Av de drygt 50 000 ton metallförpackningar som kommer
ut på marknaden varje år är cirka 80 procent gjorda av
stål och resten av aluminium. År 2002 samlades 62 pro-
cent av metallförpackningarna in och gick till material-
återvinning; målet är 70 procent. MetallKretsen sköter
insamling av både stål- och aluminiumförpackningar.
De insamlade förpackningarna transporteras till sorte-
ringsanläggningar i Borlänge, Helsingborg, Göteborg,
Stockholm, Halmstad, Malmö eller Hallstahammar.
Där skiljs stål från aluminium med hjälp av magneter. 
Aluminiumförpackningar transporteras till Älmhults
aluminiumsmältverk i Småland där de bearbetas och
sedan används som gjutaluminium till bilar eller som
råvara till nya förpackningar. Aluminium framställs från
bauxitmalm i en mycket energiintensiv process. Vid
återvinning och omsmältning minskar energiåtgången
med ungefär 95 procent. 

---

154
Förpackningar av stålplåt går till Smedjebackens stålverk
i Dalarna, till SSAB i Luleå eller till Boliden Metall i
Landskrona. Där smälts de ner till stålstänger som
användas för tillverkning av bland annat nya bilmotorer
och kylskåp. En del av stålet går till Tyskland där det
används för att göra nya förpackningar. Att använda
återvunnet stål spar cirka 75 procent av energin jämfört
med att göra stål från malm. För stålförpackningar når
insamlingen idag målen eftersom 70 procent återvinns. 
Sverige världsetta på burkåtervinning
Dryckesförpackningar av aluminium och PET-plast som
samlas in i mot pant räknas inte in i MetallKretsens sta-
tistik. Pantmaskinerna läser av EAN-koden på förpack-
ningen och lämnar bara ut pant för burkar och flaskor
med svensk kod. Denna visar att producenten är ansluten
till AB Svenska Returpack/AB Svenska Returpack-PET
som sköter insamlingen av pantflaskor och burkar.
Kravet är att minst 90 procent av burkar och PET-flaskor
ska återvinnas.
Burkar och PET-flaskor samlas in av bryggerier och leve-
reras till en anläggning på Händelö i Norrköping, där de
sorteras, räknas och balas. Det balade material sänds
vidare till återvinningsföretag som smälter ner dem så att
de kan användas i produktion igen. 2003 samlades 79
procent av alla PET-flaskorna in. Cirka 50 procent av de
insamlade flaskorna används för produktion av nya flaskor.
De tvättas och mals ned innan de smälts till ”granulat”. Av

---