Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?

76
Värdet på nytt papper eller andra nya produkter räknat
i arbetstimmar har alltså sjunkit. Dessutom har värdet
av använt returpapper fallit i relation till priset på nytt
papper och bägge dessa faktorer gör att den ekonomiska
meningen med att återvinna papper har minskat.
Diskussionen och räkneexemplet visar, tvärtemot vad
en del hävdar, att värdet av avfall, till och med sorterat
använt material som papper eller järnskrot, mycket väl
kan falla snarare än öka över tiden. Samma faktorer
förklarar också varför avfallsproblematiken ser helt
annorlunda ut i fattiga länder. I dessa länder är fort-
farande lönerna så förfärligt låga att det finns tusentals
människor som lever av att rent kommersiellt sortera
avfall och sälja material, utan bidrag från stat eller
kommun för sitt renhållningsarbete. 
Ekonomiskt vansinne?
En slutsats som ibland dras av det här resonemanget är att
det inte är någon idé med en ambitiös avfallshantering
som satsar mycket resurser på att separera avfallet i olika
fraktioner och ta det tillvara. Kritikerna mot en ambitiös
avfallspolitik brukar anföra att det är ekonomiskt van-
sinne att exempelvis satsa stora resurser på att tvätta mjölk-
kartonger och sedan köra dem långa vägar i speciella
bilar till speciella anläggningar där det ändå bara kan
tillverkas tämligen lågvärdiga material. En annan kritik
som ofta hörs är att politiker lovar sänkta avfallstaxor
om bara folk sopsorterar, och sedan slutar det med att
taxorna höjs i alla fall. 

---

77
Jag instämmer delvis i båda de här kritiska synpunk-
terna, men ändå anser jag att det är väldigt viktigt med
en miljöriktig sophantering. Jag ska försöka förklara
hur dessa ståndpunkter går ihop och något om hur jag
anser att sophanteringen bör utvecklas. Som Christer
Berglund diskuterar i sitt kapitel på sidan 61 brukar
det mycket väl löna sig att samla in papper, glas och
plåt så länge dessa material samlas in på ett rationellt
sätt och till rimliga kostnader, vilket oftast betyder i
stor mängd. Att i glesbygd samla in små mängder med
lågvärdiga material som exempelvis glasburkar kan
kosta mer än det är värt. Ur miljösynpunkt händer
inte heller mycket om några glasburkar hamnar i
naturen; de är ju inte giftiga.
Batteriinsamling har stort miljövärde
Grundbulten i mitt resonemang är att det finns ytter-
ligare ett pris eller värde vi bör tänka på, nämligen mil-
jövärdet. Ta ett vanligt stavbatteri. Det är en typisk
industrivara, och dess produktionspris har minskat
över tiden enligt den tidigare diskussionen. Det rent
ekonomiska värdet av ett insamlat batteri är mycket
lågt. Man kan ibland läsa kritik av batteriinsamlingen
som går ut på att först samlas alla batterierna in och
sedan deponeras de bara i stället för att tas till vara.
Den kritiken är en fullständig missuppfattning, därför
att det har ett mycket stort miljömässigt värde att få
bort batterier från naturen och därmed också från de
stora avfallsströmmarna. 

---

78
Det mesta av avfallet måste ju på sikt antingen brännas,
komposteras, återvinnas eller deponeras och kommer
därmed ut i naturens och samhällets kretslopp. I och
med att batterier nästan undantagslöst innehåller giftiga
material kan det vara en mycket stor miljökostnad om
batterimaterialet sprids på ett okontrollerat sätt. Om
batterier kan samlas in och deponeras på ett kontrollerat och
rimligt säkert vis så undviker man stora miljökostnader.
Lägg ner mer jobb på det giftiga!
Detta leder till min viktigaste slutsats, nämligen att
orsaken till att samhället ska sträva efter sortering och
noggrann hantering av sopor inte är att de innehåller
värdefulla resurser, utan att de kan vara miljöstörande.
Givetvis finns det folk som behöver göra sig kvitt saker
som skulle kunna innehålla värdefulla resurser. Men det
skulle i så fall marknaden ta hand om; det är därför det
finns andrahandsmarknader för bilar, guld och mycket
annat. Däremot tar inte marknaden automatiskt hand
om problemen kring kvittblivning av giftiga material –
det måste samhället göra genom politiska beslut. 
Jag tror vi behöver lägga ner mer arbete på allt som kan
vara giftigt. Dit hör bland annat batterier men också
lysrör, tonerkassetter, utjänta datorer och telefoner,
elektroniska leksaker, färgrester, bildelar och många
fler och ibland inte helt uppenbara saker som gosedjur
eller andra leksaker med små kvicksilverbatterier i.
Ett sådant litet batteri är ur miljösynpunkt viktigare

---

79
än en betydligt större mängd papper eller glas.
Slutsatsen är att sopsortering är viktigt men inte för att
det innehåller så värdefulla resurser, inte heller för att
det är pedagogiskt eller moraliskt rätt utan för att det
gäller att få bort gifter som annars kan hamna i kompost
och därmed jordbruksmark och mat, eller i förbränning
och därmed i luften.
Politiker ska inte luras
En miljöriktig avfallshantering innebär ett merarbete.
Det kostar på i tid för både hushåll och kommunala ent-
reprenörer att hålla isär de olika fraktionerna och att
behandla var och en på lämpligt sätt. Det värde som ska-
pas är inte värdefulla resurser utan en renare miljö. Det
innebär att sophanteringen inte kommer att ”löna sig” i
snäv bemärkelse utan i en mycket bred och långsiktig
bemärkelse. På kort sikt blir den dyrare, eftersom bra
och ansvarsfull miljöhantering kostar. Det innebär att
konsumeter först måste sopsortera och sedan dessutom
betala högre avgifter – inte lägre. 
För politiker är det viktigt att förklara dessa samband på
ett ärligt och pedagogiskt vis. Åtminstone i Sverige finns
det säkerligen en opinion som är beredd att betala för en
rimligt miljövänlig sophantering. Om politiker däremot
lurar allmänheten att de sorterade soporna är värdefulla
och att sortering leder till lägre taxor så blir folk natur-
ligtvis upprörda om det inte stämmer. Slutsatsen av detta
är inte att vi inte ska ha miljövård. Slutsatsen är bara att
politiker måste förklara sanningen.

---