13
1900-talet som nått biosfären (miljö för levande organismer) (Lohm et al., 1996). Kadmium finns
också upplagrat i samhället i kommunala deponier och industrideponier. Metallen finns i särskilt stora
mängder i storstadsområden. System för återvinning av nickel-kadmiumbatterier är välutvecklat i
Sverige men Naturvårdsverket uppskattar att endast ca 1/3 av alla slutna batterier lämnas in efter
användning (143,5 ton batterier samlades in 1998, ca 15 % av denna vikt är rent kadmium). Detta är
en hög siffra jämfört med andra länder men en högre återvinningsgrad är önskvärd med tanke på de
stora mängder kadmium som används i batterier. I princip alla större (öppna) celler återvinns
(Lindqvist, 1999). Batterierna skickas till SAFT i Oskarshamn. Återvunnet kadmium används för
tillverkning av öppna nickelkadmiumbatterier för industribruk.
Figur 1. Diagram över användningen av kadmium 1950-1995, ton
(data från Bergbäck & Jonsson, 1998, finns i bilaga 2).
3.3 Förbrukning
Förbrukningen av kadmium i världen har i princip varit konstant sedan 1970 och uppgick i slutet på
80-talet till 19 700 ton/år i genomsnitt (Hedlund et al., 1997). Sverige stod för 0,8% av detta. Den
totala mängden kadmium som använts i Sverige sedan 1940 är ca 5 000 ton (Bergbäck & Jonsson,
1998). Upplagrade kadmiummängder i produkter i svenska antroposfären (område där mänsklig
aktivitet pågår; ett system av processer och flöden av produkter, material, energi och information)
utgörs till största delen av NiCd-batterier (Bergbäck & Jonsson, 1998). Det är dock material som
innehåller stabilisatorer som utsätts för mest korrosion (Bergbäck & Jonsson, 1998). En fortsatt
minskning av användningen av NiCd-batterier skulle ge ett stort bidrag till en minskning av läckaget
av kadmium från antroposfären (Bergbäck & Jonsson, 1998). Se även kap 3.4 Antropogena
flöden.
•
Världsproduktionen av kadmium
var 1989 ca 20 000 ton
•
1992 importerades 242 ton ren
Cd och 1-2 ton i kemiska
preparat till Sverige
(Hedlund et al., 1997)
0
2 0
4 0
6 0
8 0
1 0 0
1 2 0
1 9 5 0
1 9 5 5
1 9 6 0
1 9 6 5
1 9 7 0
1 9 7 5
1 9 8 0
1 9 8 5
1 9 9 0
1 9 9 5
P i g m e n t
S t a b i l i s a t o r e r
Y t b e h a n d l i n g
B a t t e r i e r
14
3.4 Antropogena flöden
Förutom de naturliga flödena av kadmium sker ytterligare tillskott till miljön genom brytning,
produktion och användning av metallen. Depositionen av kadmium till miljön i Sverige har minskat
med ca 50 % de senaste två årtiondena till följd av begränsningar av utsläpp (Parkman et al., 1998).
Trots de stora minskningarna har miljömålen inte uppnåtts vad gäller utsläpp till vatten (MiljöSverige,
1999). Se diagrammen i figur 2 och 3 nedan.
Huvudflöden av kadmium till Sveriges åkermark är via atmosfärisk deposition, handelsgödsel och
djurfoder till djuren på bondgårdarna exklusive fodret som produceras på gårdarna (Hellstrand &
Landner, 1998).
Figur 2. Kadmiumutsläpp till vatten från olika punktkällor och trafik 1970-1995 (MiljöSverige, 1999).
Figur 3. Kadmiumutsläpp till luft från olika punktkällor och trafik 1970-1995 (MiljöSverige, 1999).
17
Figur 6. Ackumulerad mängd kadmium i Stockholms teknosfär (Bergbäck & Johansson, 1996).
3.4.2.2
Avfall
När kadmiuminnehållande konsumtionsprodukter deponeras kan avfallet utgöra en viktig källa för
tungmetaller, inklusive kadmium. Även om halterna i avfallet vanligtvis inte är särskilt höga gör de
stora flödena att det kan röra sig om betydande mängder. Enligt Bergbäck (1998) kan både
hushållsavfall och industriavfall innehålla mellan 5 och 10 g Cd/ton. Inflödet av kadmium via olika
produkter till Stockholms teknosfär är 9 ton per år medan utflödet via avfall är 4 ton per år
(Bergbäck, 1998). En del av metallmängden som deponeras kommer så småningom att hamna i
deponiernas lakvatten. Vid sopförbränning sker endast mycket små kadmiumutsläpp:
Högdalenverket ger endast en årlig tillförsel till luft på 1-2 kg kadmium (Bergbäck, 1998).
Värmeverk kan ge upphov till kadmiuminnehållande processavloppsvatten.
Tabell 5. Mängd kadmium i olika produkter som utsätts för korrosion i luft, vatten
och jord i Stockholm 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998)
Korrosionsväg/plats
Produkt
Mängd (ton)
Luft/ fordon
Legeringar
Plast, stabilisatorer och pigment
Plätering (ytor)
2
4
6
Luft/ byggnader
Orenheter i Zn (tak etc)
6
Vatten/ byggnader
Orenheter i Zn (mässing)
7
Jord/ infrastruktur
Stabilisatorer
12
3.4.2.3
Övrigt
Trafiken ger ett mycket litet tillskott av kadmium till miljön. Metallen förekommer i bromsbelägg,
kylare samt i däck som förorening i zinkoxid. Vissa uppgifter finns också om att dubbar kan avge
kadmium (Gatu- och fastighetskontoret et al., 1999). Halten i bensin och diesel är låg och den totala
kadmiumfrigörelsen från trafik i Stockholm är 7 kg per år (Bergbäck, 1998). Biltvättar ger emellertid
ett betydande bidrag till utsläppen.
Konstnärsfärger innehåller stora kadmiummängder och kan vara en betydande källa för
kadmiumutsläpp eftersom de kan innehålla så mycket som 45 viktsprocent kadmium enligt en
undersökning av SV. Om det efter färgnamnet står ”hue”, ”sub” eller ”imit” är det garanterat att