BILAGA 4
Gränsvärden för metaller vid jordbruksanvändning av slammet.
Gränsvärden för avloppsslammets metallinnehåll vid
jordbruksanvändning (SFS 1998:944).
Metall
Gränsvärde, maxhalt i
slammet (mg/kg TS)
Bly
100
Kadmium
2
Koppar
600
Krom
100
Kvicksilver
2,5
Nickel
50
Zink
800
Gränsvärden för tillförsel av metaller till åkermark vid
spridning av avloppsslam (SNFS 1994:2).
Metall
Gränsvärde, maxtillförsel till
åkermark (g/ha och år)
Bly
25
Kadmium
0,75
Koppar
*
300
Krom
40
Kvicksilver
1,5
Nickel
25
Zink
600
* Större mängder koppar kan godtas om åkermarken
behöver koppartillskott.
Gränsvärden för jordens metallhalter vid tillförsel av
avloppsslam (SNFS 1998:4).
Metall
Gränsvärde, jordens maxhalt
(mg/kg TS)
Bly
40
Kadmium
0,4
Koppar
40
Krom
60
Kvicksilver
0,3
Nickel
30
Zink
*
100
* Åkermarkens zinkhalt får uppgå till 150 mg/kg torrsubstans
jord i Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala,
Västernorrlands och Västmanlands län.
1(3)
BILAGA 5
Kadmiumhalt i olika livsmedel.
Kadmium i ett antal olika livsmedel (Källa: Hellstand och Landner, (1998) Jorhem et al. , 1984, Lead, cadmium,
zinc and certain other metals in foods on the Swedish market, Vår föda vol 36 suppl 3 vilken inte
införskaffats till detta arbete).
Produkt
Kadmiuminnehåll
(mg/kg färskvikt)
Spridning
Antal prover
Harnjure
0,34
1
Harkött
0,01
1
Lammnjure
0,94
0,10-2,3
4
Älgnjure
2,3
0,18-13
69
Älgkalvsnjure
0,45
0,18-0,81
16
Älglever
0,41
0,067-2,4
79
Älgkalvslever
0,15
0,067-0,23
18
Älgkött
0,003
0,001-0,011
9
Renlever
0,28
0,14-0,51
13
Rådjursnjure
6,9
4,8-9,0
2
Rådjurslever
0,37
0,14-0,87
6
Kycklingbröst
0,002
0,001-0,004
10
Kycklinglever
0,018
0,006-0,050
8
Höna, bröst
0,003
0,002-0,006
6
Höna, lever
0,13
0,085-0,19
4
Krabba, vitt kött
0,081
0,012-0,26
15
Krabba, lever
15
1,5-32
16
Krabba, övriga ätliga delar
2,6
0,32-5,8
16
Krabbkött, konserverat
0,051
0,016-0,098
6
Sötvattenskräfta, vitt kött
0,060
0,004-0,16
5
Sötvattenskräfta, lever
0,32
0,17-0,47
4
Sötvattenskräfta, rom
0,15
1
Ål
0,027
0,014-0,042
3
Hummer, vitt kött
0,16
0,10-0,23
3
Hummer, lever
3,6
2,6-4,4
3
Hummerkött, konserverat
0,42
1
Musslor
0,016
0,069-0,26
37
Musslor i vatten,
konserverade
0,14
0,10-0,23
8
Ostron
0,77
0,50-1,0
6
Ostron i vatten, konserverade
0,32
1
Räkor, vitt kött
0,079
0,039-0,11
8
Räkor, lever
4,0
1,9-5,7
6
Räkor, rom
0,067
0,034-0,11
6
Räkor, konserverade
0,028
0,007-0,064
5
Sardiner i olja, konserverade
0,011
0,005-0,018
6
Sardiner i tomatsås, kons.
0,013
0,006-0,022
28
Tonfisk i olja, konserverad
0,014
0,006-0,037
15
Tonfisk i vatten, konserverad
0,015
0,011-0,026
7
Kornmjöl
0,017
0,008-0,026
2
Korngryn
0,016
0,012-0,019
2
Havregryn
0,031
0,004-0,050
6
2(3)
BILAGA 5
Kadmium i ett antal olika livsmedel (Källa: Hellstand och Landner, (1998) som hämtat data från Jorhem &
Sundström, 1993, Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese and cobalt in foods on
the Swedish market, J Food Comp. Anal., 6, 223-24 vilken inte införskaffats till detta arbete).
Produkt
Kadmiuminnehåll
(mg/kg färskvikt)
Spridning
Antal prover
Nötkött
0,001
<0,001-0,001
34
Lever, nöt
0,07
0,001-0,20
33
Njure, nöt
0,35
0,023-6,4
187
Griskött
0,001
<0,001-0,049
426
Grislever
0,019
0,001-0,094
426
Grisnjure
0,11
0,004-0,88
893
Röding
0,002
0,001-0,005
3
Strömming
0,008
0,002-0,030
6
Torsk
<0,001
<0,001-0,002
5
Makrill
0,002
1
Abborre
0,002
<0,001-0,004
8
Gädda
0,002
<0,001-0,012
47
Forell
<0,001
<0,001-0,003
13
Sik
0,004
<0,001-0,013
6
Äpplen
<0,001
<0,001-0,001
6
Bananer
<0,001
<0,001-<0,001
3
Blåbär
0,002
<0,001-0,006
13
Svarta vinbär
0,001
<0,001-0,002
13
Lingon
0,002
<0,001-0,006
13
Päron
0,006
0,004-0,008
3
Hallon
0,007
<0,001-0,018
3
Jordgubbar
0,008
<0,001-0,030
6
Morötter
0,022
0,004-0,048
6
Sallad
0,008
0,002-0,018
8
Tomater
0,002
0,001-0,004
2
Potatis
0,017
0,008-0,046
8
Bruna bönor
0,006
0,005-0,007
2
Sojabönor
0,063
0,058-0,067
2
Gröna linser
0,002
1
Linfrö
0,42
1
Kikärter
0,002
0,001-0,002
2
Torkade gula ärter
0,012
0,011-0,012
2
Blåa vallmofrön
0,84
0,70-0,98
2
Vita vallmofrön
0,038
0,032-0,044
2
Vetemjöl
0,025
0,014-0,047
55
Bovete
0,046
0,046-0,047
2
Vetekli
0,13
0,076-0,25
16
Rågmjöl
0,017
0,008-0,036
48
Solrosfrön
0,38
0,24-0,56
8
Mjölkchoklad
0,003
1
Mörk choklad
0,15
Vaniljglass
<0,001
<0,001-<0,001
5
Socker
0,001
<0,001-0,002
5
3(3)
BILAGA 5
Sammanfattning av kadmiumhalter i svenska jordbruksprodukter
(Hellstrand och Landner 1998, från olika referenser).
Gröda
Kadmiumhalt,
µ
g/kg TS (medel)
Spridning
Antal prover
Höstvete 1
53
12-127
121
Höstvete 2
43
8-207
197
Råg 1
16
10
Råg 2
42
Vårvete
69
14-163
43
Höstkorn
24
Vårkorn
24
Havre, mineraljordar
36
8-108
182
Havre, organiska jordar
49
9-115
17
Blandade grova korn
30
Råg-vete
46
Bete
60
Potatis 1
53
7-194
69
Potatis 2
80
Sockerbeta
167
Morot
276
62-873
36
1(4)
BILAGA 6
Uppskattning av olika källors bidrag till avloppsreningsverken i Stockholm.
Kadmiummängd in till verken: Om det antas att 90 % av den ingående mängden kadmium
hamnar i slammet (vilket är rimligt med utgångspunkt från analyser på Stockholm Vatten och
SGAB) blir kadmiummängderna in till verken 1998:
•
Henriksdal: 23 kg (slammet) + 3 kg (utgående vatten) = 26 kg
•
Bromma: 8 kg (slammet) + 1 kg (utgående vatten) = 9 kg
•
Loudden: 0,9 kg (slammet) + 0,1 kg (utgående vatten = 1 kg
•
Totalt: 32 kg (slammet) + 4 kg (utgående vatten = 36 kg
Antal anslutna personer 1998:
•
Henriksdal
620 676
•
Bromma
272 187
•
Loudden
26 093
•
Totalt
918 956
Hushåll
Stockholm Vatten har mätt kadmium i spillvatten från bostadsområde i Skarpnäck, resultaten
av dessa visas i bilaga 7. Resultaten blir, då alla värden är medtagna (veckosamlingsprov):
•
Medelvärde: 49,2
µ
g/person och dag
•
För hela året: 18 mg/person
Reningsverk
Antal anslutna Mängd kadmium
Andel av totala (1998)
Alla tre
918 956
16,5 kg
46 %
Henriksdal
620 676
11,2 kg
43 %
Bromma
272 187
4,9 kg
54 %
Loudden
26 093
0,47 kg
47 %
I kap 3.4.3.1 Kadmium i fekalier och urin uppskattas urin och fekalier bidra med
nedanstående andelar av totala kadmiummängden in till SV:s reningsverk.
Tabell. Kadmiumbidrag från urin och fekalier till totala mängden
in till SV:s reningsverk enligt olika författares uppskattningar.
Andel av total
kadmiummängd
Undersökning/ referens
10 %
Sundberg (1995)
14 %
Järup et al. (1998) etc
12 %
Kärrman et al. (1999)
17 %
Vinnerås, pers medd (1999)
Weglin, arbmtrl (1999)
27 %
*
Andersson (1992)
* Inkluderar renvattenförbrukningen varför detta värde inte är
jämförbart med de andra.
2(4)
BILAGA 6
I ett examensarbete som pågår på SLU har bland annat kadmiumhalten i BDT-vatten från
Ekoporten, ett miljöanpassat flerfamiljshus i Norrköping, uppmätts. Detta ligger på 0,030
mg/p,d (Weglin, arbetsmaterial, 1999) vilket skulle motsvara 10 kg in till Stockholms
reningsverk varje år, det vill säga 28 % av den totala kadmiummängden och mer än hälften av
hushållens totala bidrag.
Således kan hushållens bidrag grovt delas in i:
•
Urin och fekalier
22-37 % av hushållens totala bidrag (Anderssons värde tas ej med)
•
BDT-vatten
61 % av hushållens totala bidrag
•
Övrigt
2-17 % av hushållens totala bidrag
Ett antal olika tvättmedel har analyserats med avseende på kadmiumhalten på SV. Halterna
visade sig vara låga med undantag från ett par fabrikat. De fosfatbaserade tvättmedlen låg
högre än de icke-fosfatbaserade. Medelvärdet för alla var 0,26 mg/kg TS. Enligt
Kemikalieinspektionen (1994) använder vi ca 5,8 kg tvättmedel per person och år i Sverige.
Tvättmedel skulle då ge ca 1,4 kg kadmium till SV:s reningsverk varje år.
Konstnärsfärger
Enligt Phillippe Thibalt på ColArt så säljer de konstnärsfärger med totalt 150 kg kadmium
varje år. 30-40 % av deras försäljning är i Stockholm och de uppskattar sin marknadsandel i
Stockholm till 70-80 %. I beräkningen antas att 5 % av färgen hamnar i avloppet. Medelvärdet
för kadmiummängden som totalt säljs i Stockholm blir ca 70 kg. 5% av detta är 3,5 kg vilket
motsvarar ca 10 % av totala kadmiummängden in till reningsverken.
Bilvårdsanläggningar
Vid årsskiftet 1998/99 fanns 3 790 695 personbilar i trafik i Sverige, i Stockholms län är
personbilstätheten 361 st per 1000 invånare (SCB:s hemsida, 1999-11-15,
www.scb.se/press/press98/transporter.asp). Räknat på antal anslutna till Stockholm Vatten
blir antalet personbilar i upptagningsområdet ca 332 000 eller 8,8 % av totala antalet i
Sverige. När det gäller lastbilar och bussar antas 10 % finnas i SV:s upptagningsområde.
Aquakonsult AB (1999) uppskattar antalet biltvättar och kadmiummängden från dessa i hela
Sverige. Siffrorna gäller emellertid enbart tvättar i anläggningar (övriga anläggningar
inkluderar gör-det-själv-hallar, verkstäder och olika typer av garage). Omräkningen till
Stockholmsnivå (SV:s upptagningsområde) baseras på siffrorna ovan.
Sverige
SV:s upptagningsomr.
(miljoner fordon)
Personbilstvättar i automat:
16
1,4
Personbilstvättar i övriga anläggningar:
15
1,3
Busstvättar omräknat till personbilstvättar:
13
1,3
Lastbilstvättar omräknat till personbilstvättar:
25
2,5
Summa
69
6,5
Mängd kadmium
62 kg
5,84 kg
Detta (5,84 kg) motsvarar 1998 16 % av totala kadmiummängden 1998.
3(4)
BILAGA 6
Dagvatten
Med schablonvärdet för kadmiumhalten i dagvatten som SV har räknat fram på 1
µ
g/l och de
dagvattenmängder (dagvatten trafik + övrigt dagvatten) som kom in till reningsverken 1998
blir resultatet:
Dagvattenmängd
Kadmiummängd
Andel av totala 1998
Totalt
5,75 Mm
3
5,75 kg
16 %
Henriksdal
4,28 Mm
3
4,28 kg
16,5 %
Bromma
1,18 Mm
3
1,18 kg
13 %
Loudden
0,29 Mm
3
0,29 kg
29 %
Industrier
Enligt en sammanställning av alla miljörapporter som kommit in till SV (gjord sommaren
1999 på MI) skedde följande industriutsläpp av kadmium till reningsverken 1998: 0,168 kg
till Henriksdal och 0,064363 kg till Bromma. Detta motsvarar 0,65 % respektive 0,72 % av
totala kadmiummängden till respektive reningsverk. Totala värdet blir 0,65 %.
Lakvatten
SV tar emot lakvatten från en avfallsdeponi, Sofielundstippen. 1998 gav detta ett tillskott på
168 g totalt till Henriksdal.
Fällningskemikalier
Enligt SV:s Miljörapport för 1998 (Stockholm Vatten AB, 1999) stod fällningskemikalierna
endast för 41 gram kadmium, det vill säga 0,11 % av totala kadmiummängden.
Tobak
Enligt en uppskattning av SV kan tobak i olika former (cigaretter, cigarrer, röktobak,
tuggtobak och snus) ge totalt ca 170 g kadmium till reningsverken om alla fimpar/rester
slängs i avloppet, beräknat på försäljningssiffror 1990. Detta motsvarar 0,47 % av totala
mängden 1998.
Dricksvatten
Analyser på renvattnet från både Norsborg och Lovö utförda av SGAB visar på
kadmiumhalter <0,0050
µ
g/l. Eftersom värdet är angett som ”mindre än” och således ligger
under detektionsgränsen bör inte alltför stor tilltro sättas till detta. Beräkningar med ett sådant
värde är egentligen inte att rekommendera. Därför får följande försök tas med en stor nypa
salt.
1998 såldes 76 Mm
3
dricksvatten i Stockholm. Om halva värdet för detektionsgränsen ovan
används kan detta vatten då innehålla 190 g kadmium/år vilket motsvarar 0,53 % av
kadmiumtillförseln till reningsverken. Detta motsvarar 0,21 mg/person och år. Denna siffra är
dock inte tillförlitlig.
4(4)
BILAGA 6
Källa__Alla_tre_verk,__andel_av_totala_(%)__Henriksdal,_andel__av_totala_(%)'>Sammanställning
Källa
Alla tre verk,
andel av totala (%)
Henriksdal, andel
av totala (%)
Bromma, andel
av totala (%)
Loudden, andel
av totala (%)
Hushåll
46
43
54
47
Bilvård
16
16
16
16
Dagvatten
16
16,5
13
29
Konstnärsfärger 10
10
10
10
Övrigt
12
14,5
7
0
En sammanställning av mer eller mindre kända källor som angetts som mycket små eller
obetydliga ger:
Källa
Mängd (kg)
Andel av total mängd
Industrier
0,232
0,65 %
Fällningskemikalier
0,041
0,11 %
Tobak
0,170
0,47 %
Dricksvatten
0,190
0,53 %
Lakvatten
0,168
0,47 %
Totalt
0,801
2,23 %
BILAGA 7
Kadmium i spillvatten från bostadsområden
Skarpnäck, ca 2000 personer
Halt
Vattenmängd
Totalmängd
Kadmiummängd
kadmium
under provperiod
kadmium per dygn
per person och dygn
1995 v38
0,1 µg/l
3300 m
3
47 mg/dygn
22 µg/person/d
1995 v39
0,1 µg/l
3401 m
3
49 mg/dygn
25 µg/person/d
1996 v23
0,2 µg/l
3136 m
3
90 mg/dygn
45 µg/person/d
1996 v24
0,3 µg/l
3110 m
3
133 mg/dygn
67 µg/person/d
1997 v38
0,4 µg/l
2734 m
3
156 mg/dygn
78 µg/person/d
1997 v39
0,2 µg/l
3059 m
3
87 mg/dygn
44 µg/person/d
1998 v41
0,4 µg/l
2665 m
3
152 mg/dygn
76 µg/person/d
1998 v42
0,4 µg/l
2755 m
3
157 mg/dygn
79 µg/person/d
1999 v49
0,16
µ
g/l
3022 m
3
69 mg/dygn
35 µg/person/d
1999 v50
0,10
µ
g/l
2887 m
3
41 mg/dygn
21 µg/person/d
Dostları ilə paylaş: |