RapportCd2test. Pdf

25

Sammanfattningsvis visar de olika värdena att en relativt stor del kadmium härstammar från denna

källa. Kadmiumbidraget från livsmedel via urin och fekalier ligger mellan 10 och 17 % av totala

kadmiummängden eller mellan 22 och 37 % av hushållens kadmiumbidrag, enligt olika

uppskattningar (Anderssons värde tas inte med)

 

Tabell 8. Kadmiumbidrag från urin och fekalier till totala mängden

in till SV:s reningsverk enligt  olika författares uppskattningar.

Andel av total

kadmiummängd

Undersökning/ referens

10 %

Sundberg (1995)

14 %

Järup et al. (1998) etc

12 %

Kärrman et al. (1999)

17 %

Vinnerås, pers medd (1999)

Weglin, arbmtrl (1999)

27 %

*

Andersson (1992)

* Inkluderar renvattenförbrukningen varför detta värde inte är

   jämförbart med de andra.

---

26

4

 

M

ILJÖMÅL OCH LAGSTIFTNING

Sammanfattning kapitel 4

Riksdagen har antagit ett antal miljömål som mer eller mindre rör kadmium som innebär minskning av

utsläpp och flöden samt förbättring av slamkvaliteten. Sedan 1982 gäller det så kallade

kadmiumförbudet som innebär att kadmium är förbjudet att använda för ytbehandling, som stabilisator

samt som färgämne. Undantag finns dock. Följande gräns- och riktvärden gäller för kadmium:

Åkermarkens maxhalt (vid slamtillförsel)

0,4 mg/kg TS

Maxtillförsel åkermark

0,75 g/ha,år

Avloppsslam

2 mg/kg TS

Handelsgödsel

100 mg/kg P

Vete, riktvärde

0,1 mg/kg färskvikt

Barnmat, riktvärde

0,05 mg/kg färskvikt

Dricksvatten, otjänligt

5 

µ

g/l

Arbetsmiljö

0,05 mg/m

3

 luft

Tolerabelt veckointag

7 

µ

g/kg kroppsvikt

4.1  Riksdagsbeslut och mål

I Budgetpropositionen 1989/90 fastslog Riksdagen följande (Tideström, 1996) vilket nu har, i prop.

1997/98:145, kompletterats med nya miljökvalitetsmål och delmål (propositionens avsnitt 4.2.11

God bebyggd miljö och 4.2.12 Giftfri miljö).

-

 

Ett program läggs fram för att senast till år 1995 få bort de farligaste ämnena i slammet

från de kommunala reningsverken. Målet är att slam fortlöpande ska kunna nyttjas inom

bl a jordbruket utan risker för miljö och hälsa. Deponering av slam bör på sikt upphöra.

Riksdagen har också antagit ett antal miljömål med anknytning till kadmium (Hedlund et al., 1997):

-

 

Utsläppen av kadmium skall minska med 70 % mellan åren 1985 och 1995. Utsläppen av

övriga viktiga metaller halveras under samma tid. (Prop. 1990/91:90).

-

 

Flödena och användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier bör minska. De flöden

som ändock innehåller skadliga kemikalier bör i möjligaste mån slutas. Användningen av

de mest skadliga ämnena bör avvecklas. (Prop. 1992/93).

I Kretsloppspropositionen 1993/94 beslutades följande mål (Tideström, 1996). I prop 1997/98:145

ansågs dock detta mål uppnått.

-

 

Åtgärder för att få en slamkvalitet som innebär att slammet kan nyttjas av jordbruket bör

vidtas utifrån lokala planer och lokala förutsättningar samt samordnas med de

handlingsprogram för en hållbar utveckling som arbetas fram i kommunerna.

Naturvårdsverket har satt upp ett antal miljömål som mer eller mindre gäller kadmium (Hedlund et

al., 1997):

-

 

Fisk och skaldjur ska kunna utnyttjas som föda av däggdjur och människor utan

hälsorisk.

---

27

-

 

Spannmål, bladgrönsaker etc ska kunna utnyttjas som föda eller som utgångsprodukter

för livsmedel utan hälsorisk.

-

 

Kadmiumhalten i vetekärna får inte överstiga 0,1 mg/kg torr kärna

-

 

Tillförseln av kadmium till åkermark, inklusive atmosfärisk deposition, bör inte överstiga

bortförseln.

4.2  Kadmiumförbudet

1979 beslutades om förbud mot användning av kadmiumämnen i vissa fall och detta trädde i kraft

1982. Idag gäller SFS 1998:944, Förordning om förbud m m i vissa fall i samband med hantering,

införsel och utförsel av kemiska produkter, och enligt denna förordning är det förbjudet att använda

någon form av kadmium för ytbehandling, som stabilisator eller som färgämne samt att yrkesmässigt

saluföra eller överlåta sådana varor. Varorna får inte heller yrkesmässigt importeras från länder som

inte är medlemmar i EU. Användningen av varorna regleras emellertid inte. Kemikalieinspektionen

reglerar i vilka produkter kadmium får eller inte får användas och i Kemikalieinspektionens

föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 1998:8

Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, anges vilka

varor som är undantagna från kadmiumförbudet. Bland undantagen kan nämnas att kadmium

fortfarande får användas i konstnärsfärger, som färgämne för vissa andra applikationer (i glasmassa, i

glasyr med mera) samt som stabilisator i vissa fall. Se bilaga 3 för alla undantag. Enligt Lars

Gustafsson på Kemikalieinspektionen får Sverige behålla kadmiumförbudet till 1 januari år 2003.

Under denna tid fortsätter arbetet med gemensamma regler för hela EU och en kompromisslösning

är målet (Ljung, pers medd, 1999). I EU finns idag ett visst förbud mot kadmium som inte är lika

omfattande som Sveriges förbud. Troligen kommer förhandlingarna att leda till mindre stränga regler

än de vi har i Sverige idag.

4.3  Gräns-, riktvärden och andra bestämmelser

4.3.1

 

Vid gödsling

Följande lagar berör kadmium i jordbrukssammanhang:

Lag / förordning

Reglerar

SNFS 1994:2, ändrad

1998:4

Gränsvärden för metallinnehållet i åkermark vid användning av

avloppsslam

Maximal metalltillförsel till åkermarken genom tillförsel av avloppsslam

SFS 1995:616

Beskattning av handelsgödsel med ett visst kadmiuminnehåll

SFS 1998:944

Gränsvärden för metallinnehållet i slam för jordbruksändamål

Gränsvärde i handelsgödsel

I miljöbalken (SFS 1998:808) finns de s k allmänna hänsynsreglerna som alltid ska följas då något

omfattas av miljöbalkens bestämmelser. Gödsling torde omfattas av de regler som innefattar

produktvalsregeln (den tidigare så kallade substitutionsprincipen), 2 kap. 6 §. Enligt denna ska de

kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön väljas. Det är alltså

---