Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Drömmen om folkhemmet Funkis – den ideala lösningen
- Kvinnor Antal
31 Drömmen om folkhemmet Funkis – den ideala lösningen Det som skulle rationalisera kvinnors liv och samtidigt öka statusen för deras ”uppgifter”, att sköta hus hem och barn, var funktionalismen. Genom försöken att politisera hemmen ökade samhällets styrning och kontroll över kvinnornas liv, vilket också gjorde dem till politiska människor. Som männen, men på andra villkor. När samhällets befintliga problem formulerats av socialdemokraterna, presenterades de som ”befolkningsfrågan”. Ett av de stora problemen, som var centralt i diskussionerna i Morgonbris under hela perioden, var trångboddheten. 109
Det fanns ett stort behov av rymligare bostäder för arbetarklassens familjer och om detta genomfördes skulle livets alla områden påverkas: hygienen, hushållsarbetet, fritidssituationen och så vidare. Trångboddheten var en fråga som engagerade alla socialdemokrater, men kvinnorna uppmanades att ta ett särskilt ansvar. Hirdman skriver:
där kunde rationaliseringssträvandena tillämpas, där kunde klasskillnaderna utjämnas, där skulle fattigdomen bekämpas – ja, där fanns socialismens mål, i varje fall ett av delmålen: välfärden. 110
Dessa strävanden, drömmar och ideologier byggde på en heterosexuell kärnfamilj som hade, eller förväntades få barn. Familjer som levde enligt idealet eller önskade göra så fick detaljerad vägledning om hur livet skulle levas innanför bostadens fyra väggar. Viljan att leva i en sådan familjekonstellation var en premiss som inte ifrågasattes. Ensamstående, frånskilda, par utan barn, samkönade relationer eller någon annan form av levnadssituation diskuterades sällan eller aldrig,
109
Se bland annat: ”Trivsam familjebostad i ett rum och kök” Morgonbris juli 1932 s 14-16, ”Ett kvinnornas bostadsprogram” Morgonbris februari 1933, s 8-10 ”MOT bättre bostäder Morgonbris mars 1933 s 14-15 och 30,, ”Varför och huru i bostaden” Morgonbris juni 1933 s 18-19, ”Kvinnorna bli bostadsrevolutionärer”
betyda för barnuppfostran och själslig hälsa” Morgonbris mars 1934 s 16-24, ”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8, ”Var syns deras inflytande i samhället”? Morgonbris juli 1936 s 13, ”Vi bor i sovkök”
110
Hirdman (1992) s 85.
32 eftersom det var inom äktenskapet som barn skulle komma till och att svenskarna födde för lite barn ansågs vara ett hot mot släktets fortlevnad. Till exempel skrev Clara Wigforss om nativiteten:
Om det fortsätter som nu, är Sverige snart avfolkat på svenskar. Kring problemet gruppera sig fler frågor om samlevnaden mellan man och kvinna, de som röra barnens uppfostran och vård och det som gälla arbetet, speciellt kvinnans arbete. 111
Genom att varna för en befolkningskris ville Wigforss förklara varför äktenskapet, uppfostran av barnen och arbetssituationen inte var att betrakta som en privatsak, utan som ett samhällsintresse. En undersökning av Yrkeskvinnornas Förbund från 1936 visade hur förhållandena såg ut i verkligheten: 112
Tabell 1 Antalet kvinnor och civiltillstånd Kvinnor Antal 3 153 400 Vuxna och ogifta kvinnor 1 010 000 Gifta kvinnor 1 135 000 Antalet gifta barnlösa kvinnor 450 000 Kvinnor med ett barn 300 000 Kvinnor med två eller flera barn 385 000 Änkor eller frånskilda kvinnor 265 000 Källa: Morgonbris september 1936
Som vi kan se i tabell 1 levde få kvinnor enligt idealet. Nästan lika många vuxna kvinnor var ogifta som gifta och idealet med minst två barn, var långt ifrån uppnått. Hur många av de ensamstående som hade barn, framgick dock inte av statistiken. Situationen sågs som ett problem som skulle lösas. Att detta skulle vara ett resultat av människors egna val, trodde ingen. Orsaken till
111 ”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8. 112 ”Kvinnorna och samhället av idag” Morgonbris september 1936 s 5-9.
33 problemet ansågs vara de trånga bostäderna, fattigdomen och kvinnornas egna inställning till livet. Förutom att lösa detta genom rymligare bostäder, skulle man skapa en ny modernare kvinnotyp som klarade av både yrkes- och hemarbetet. 113
1932 startade Morgonbris en intensiv kampanj för att lära kvinnorna hur de bäst skulle organisera sin tillvaro, och under åren 1934-1936 såg Morgonbris mer ut som en varukatalog än som en politisk tidskrift. I tidningen presenterades sådant som ansågs vara vackert, praktiskt och ekonomiskt försvarbart för arbetarfamiljerna. Kampanjen beskrevs som ett samarbete mellan producenter (män) och konsumenter (kvinnor). Arkitekter och möbeltillverkare lärde ut hur arbetarklassens familjer bäst skulle möblera sina små lägenheter och vilka möbler som skulle ingå. Tanken med kampanjen var enligt dess initiativtagare att husmödrarna genom Morgonbris skulle få möjlighet att ställa frågor till arkitekter, husbyggare och möbeltillverkare. De menade också att de socialt inställda arkitekterna skulle ha nytta av husmödrarnas erfarenheter av att bo trångt. 114
Syftet formulerades som en strävan att åstadkomma ”ett effektivt samarbete mellan hemmens organisatörer och vårdare, husmödrarna och bostadsbyggarna”. 115
Här blev kvinnor och mäns olika uppgifter och komplementära egenskaper väldigt tydliga, eftersom detta presenterades som ett utbyte mellan just kvinnor – hemmens organisatörer och vårdare – och män – dess konstruktörer och byggare. I en artikel med rubriken ”Hjälplösa i möbelaffären” skrev arkitekten Sven Markelius i en av sina många artiklar att ”paradmöbleringen tillhör en förgången tid”. 116 Senare beskrev han också med ritningar och bilder hur familjen skulle möblera sin lilla lägenhet och han föreslog bland annat att barnen skulle sova i vardagsrummet:
113 Mängder av artiklar diskuterade detta. I samma artikel som statistiken från Yrkeskvinnornas Förbund publicerades står bland annat om kvinnorna att de är ”en relativt ny medborgargrupp, vars levnadsförhållanden är stadda i omvandlingsprocess” och att ”Den moderna kvinnorörelsens kvinna är varken blåstrumpa, manhatare, varken lyxfru eller hushållerska – hon är nutidens egna hurtiga unga kvinnotyp som vill vara på en gång yrkeskvinna, maka och mor, friluftsvarelse, umgängesvän och medborgare”. ”Kvinnorna och samhället av idag” Morgonbris september 1936 s 5-9. 114
”Samarbete” Morgonbris november 1932 s 19. 115
Ibid. 116
”Hjälplösa i möbelaffären” Morgonbris juni 1932 s 21. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|