8
Toriumoxid används vid tillverkningen av vissa typer smältdeglar som kan användas
för smältning av metaller vid mycket höga temperaturer
11
. Toriumoxid är den oxid
som har högst smältpunkt, 3 300 °C, och smältdeglar tillverkade av det materialet
kan användas för smältning upp till 2 300 °C. De är kemiskt stabila vid smältning av
de flesta metaller, dock ej uran och plutonium.
Därutöver används små mängder toriumoxid som katalysator vid tillverkning av
ketoner och svavel- och salpetersyra. Eftersom katalysatorer inte förbrukas i någon
större utsträckning så är den årliga konsumtionen av torium för detta ändamål i det
närmaste försumbar.
Figur 2:
Toriumimpregnerad glödstrumpa till fotogenlampa.
11
Richardson K.H., J. of the American Ceramic Society, 18 (1935) 65-69.
SSM 2013:03
9
2. Toriums bränslecykel
Torium är i sig inte ett fissilt material och det kan inte användas direkt i en reaktor. I
stället är ämnet ett så kallat bridmaterial
12
, eller fertilt material, som kan omvand-
las
13
till den fissila isotopen
233
U. Omvandlingen kan ske i eller direkt bredvid en
reaktor eller genom bestrålning med neutroner från någon annan källa. Processen
beskrivs utförligare nedan.
2.1. Framställning av torium
Huvuddelen av all torium som framställs i dag uppstår som en biprodukt vid fram-
ställningen av andra metaller från monazitsand som det har nämnts ovan. Sanden
löses upp i koncentrerad svavelsyra
14
. Toriumjonerna kan extraheras till en organisk
fas som innehåller en alkylamin i
en process, AMEX, som liknar PUREX-processen
som används för separation av uran och plutonium från övriga ämnen
15
. I nästa sepa-
rationssteg extraheras toriumjonerna ut från den organiska fasen med t.ex. nitratjo-
ner, NO
3
-
, eller klorid- och fluoridjoner, till en vattenfas varifrån ämnet kan tillvara-
tas. Processen kan med mindre ändringar även användas för toriummineral i oxid-
form, vilket är den form som ämnet ofta förekommer i, i primära fyndigheter. Tori-
ummetall kan framställas genom reduktion med till exempel kalcium.
Till skillnad från till exempel uran och plutonium som förekommer i ett stort antal
olika oxidationstillstånd, har torium bara två oxidationstillstånd
16
: neutralt Th och
Th
4+
. Detta gör toriums kemi relativt enkel.
2.2. Torium som fertilt material
Med undantag för vissa typer av snabba bridreaktorer (Fast Breeder Reactor) bidrar
inte torium direkt till energiproduktionen utan ämnets uppgift är i stället att vara
källan till det fissila materialet.
232
Th kan absorbera en neutron och omvandlas då till
233
Th som i sin tur beta-sönderfaller med en halveringstid på 23 minuter till
233
Pa, se
figur 3.
233
Pa kan sedan i sin tur absorbera ytterligare en neutron eller beta-
sönderfalla till
233
U som är den eftersträvade isotopen. Fördelningen mellan dessa
två processer beror på neutronflödet och neutronernas energifördelning, men i en
typisk reaktor kommer den absoluta huvuddelen att omvandlas till
233
U.
233
U är en fissil isotop vars egenskaper beskrivs närmare i kapitel 5. Som det fram-
går av figur 3 kan två olika saker hända om
233
U träffas av en neutron. Vid typiska
termiska energier kommer kärnan att klyvas i 70 % av fallen och i de övriga kom-
mer neutronen att absorberas vilket omvandlar kärnan till
234
U.
234
U är en fertil iso-
top som i sin tur kan absorbera en neutron och omvandlas till den fissila isotopen
235
U. Även
234
Pa kan via
234
U omvandlas till
235
U. Greningskvoterna för de olika
processerna leder till övervägande del till fission. Av
235
U fissioneras typiskt över
90 % varför andelen tyngre aktinider – som utgör en stor del av doskällan på lång
sikt i använt bränsle i den vanliga urancykeln – blir mycket låg om
232
Th används
som fertilt material. Härdberäkningar liknande de som presenteras
nedan visar att
12
Enligt Svensk Standard SMS 2800 ”Kärnenergiordlista” är bridmaterial den korrekta benämningen på ett
material som används för att framställa ett fissilt material men benämningarna breedmaterial
eller fertilt
material förekommer också.
13
Lättare och tyngre toriumisotoper kan omvandlas till andra uranisotoper än
233
U men som det har framgått
ovan så består naturligt torium av i princip isotoprent
232
Th.
14
Crouse D och Brown K, Ind. Eng. Chem., 51 (1959) 1461–1464.
15
Se t.ex. Upparbetning av utbränt kärnbränsle, P. Andersson
et.al.
16
Hazen RM
et.al.
, American Mineralogist, 94 (2009) 1293-1311.
SSM 2013:03