Torium – en studie ur ett kärntekniskt perspektiv



Yüklə 442,12 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə4/16
tarix05.03.2018
ölçüsü442,12 Kb.
#30369
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16

 

 



 

Toriumoxid används vid tillverkningen av vissa typer smältdeglar som kan användas 

för smältning av metaller vid mycket höga temperaturer

11

. Toriumoxid är den oxid 



som har högst smältpunkt, 3 300 °C, och smältdeglar tillverkade av det materialet 

kan användas för smältning upp till 2 300 °C. De är kemiskt stabila vid smältning av 

de flesta metaller, dock ej uran och plutonium. 

 

Därutöver används små mängder toriumoxid som katalysator vid tillverkning av 



ketoner och svavel- och salpetersyra. Eftersom katalysatorer inte förbrukas i någon 

större utsträckning så är den årliga konsumtionen av torium för detta ändamål i det 

närmaste försumbar. 

 

 



 

Figur 2:

 Toriumimpregnerad glödstrumpa till fotogenlampa. 

 

 

                                                           



11

 Richardson K.H., J. of the American Ceramic Society, 18 (1935) 65-69. 

SSM 2013:03



 

 



2. Toriums bränslecykel 

Torium är i sig inte ett fissilt material och det kan inte användas direkt i en reaktor. I 

stället är ämnet ett så kallat bridmaterial

12

, eller fertilt material, som kan omvand-



las

13

 till den fissila isotopen 



233

U. Omvandlingen kan ske i eller direkt bredvid en 

reaktor eller genom bestrålning med neutroner från någon annan källa. Processen 

beskrivs utförligare nedan. 



2.1. Framställning av torium 

Huvuddelen av all torium som framställs i dag uppstår som en biprodukt vid fram-

ställningen av andra metaller från monazitsand som det har nämnts ovan. Sanden 

löses upp i koncentrerad svavelsyra

14

. Toriumjonerna kan extraheras till en organisk 



fas som innehåller en alkylamin i en process, AMEX, som liknar PUREX-processen 

som används för separation av uran och plutonium från övriga ämnen

15

. I nästa sepa-



rationssteg extraheras toriumjonerna ut från den organiska fasen med t.ex. nitratjo-

ner, NO


3

-

, eller klorid- och fluoridjoner, till en vattenfas varifrån ämnet kan tillvara-



tas. Processen kan med mindre ändringar även användas för toriummineral i oxid-

form, vilket är den form som ämnet ofta förekommer i, i primära fyndigheter. Tori-

ummetall kan framställas genom reduktion med till exempel kalcium. 

 

Till skillnad från till exempel uran och plutonium som förekommer i ett stort antal 



olika oxidationstillstånd, har torium bara två oxidationstillstånd

16

: neutralt Th och 



Th

4+

. Detta gör toriums kemi relativt enkel. 



2.2. Torium som fertilt material 

Med undantag för vissa typer av snabba bridreaktorer (Fast Breeder Reactor) bidrar 

inte torium direkt till energiproduktionen utan ämnets uppgift är i stället att vara 

källan till det fissila materialet. 

232

Th kan absorbera en neutron och omvandlas då till 



233

Th som i sin tur beta-sönderfaller med en halveringstid på 23 minuter till 

233

Pa, se 


figur 3. 

233


Pa kan sedan i sin tur absorbera ytterligare en neutron eller beta-

sönderfalla till 

233

U som är den eftersträvade isotopen. Fördelningen mellan dessa 



två processer beror på neutronflödet och neutronernas energifördelning, men i en 

typisk reaktor kommer den absoluta huvuddelen att omvandlas till 

233

U. 


 

233


U är en fissil isotop vars egenskaper beskrivs närmare i kapitel 5. Som det fram-

går av figur 3 kan två olika saker hända om 

233

U träffas av en neutron. Vid typiska 



termiska energier kommer kärnan att klyvas i 70 % av fallen och i de övriga kom-

mer neutronen att absorberas vilket omvandlar kärnan till 

234

U. 


234

U är en fertil iso-

top som i sin tur kan absorbera en neutron och omvandlas till den fissila isotopen 

235


U. Även 

234


Pa kan via 

234


U omvandlas till 

235


U. Greningskvoterna för de olika 

processerna leder till övervägande del till fission. Av 

235

U fissioneras typiskt över 



90 % varför andelen tyngre aktinider – som utgör en stor del av doskällan på lång 

sikt i använt bränsle i den vanliga urancykeln – blir mycket låg om 

232

Th används 



som fertilt material. Härdberäkningar liknande de som presenteras nedan visar att 

                                                           

12

 Enligt Svensk Standard SMS 2800 ”Kärnenergiordlista” är bridmaterial den korrekta benämningen på ett 



material som används för att framställa ett fissilt material men benämningarna breedmaterial eller fertilt 

material förekommer också. 

13

 Lättare och tyngre toriumisotoper kan omvandlas till andra uranisotoper än 



233

U men som det har framgått 

ovan så består naturligt torium av i princip isotoprent 

232


Th. 

14

 Crouse D och Brown K, Ind. Eng. Chem., 51 (1959) 1461–1464. 



15

 Se t.ex. Upparbetning av utbränt kärnbränsle, P. Andersson 



et.al.

 

16



 Hazen RM 

et.al.

, American Mineralogist, 94 (2009) 1293-1311. 

SSM 2013:03



Yüklə 442,12 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   16




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə