Torium – en studie ur ett kärntekniskt perspektiv
Yüklə 442,12 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Referenslista
- Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority
36
I materialsektionen i kategori 0 hanteras torium separat under punkten källmaterial, 0C001. Som nämnts ovan ingår 233
U i ”särskilt klyvbara material”:
0C001
″Naturligt uran″ eller ″utarmat uran″ eller torium i form av metall, legeringar, ke- miska föreningar eller koncentrat och varje annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.
Anm.: Avsnitt 0C001 omfattar inte följande: c) Legeringar innehållande mindre än 5 % torium.
d) Keramiska produkter innehållande torium vilka har framställts för icke-nukleär användning.
0C002
″Särskilt klyvbart material″. Anm.: Avsnitt 0C002 omfattar inte mängder om fyra ″effektiva gram″ eller mindre när materialet ingår i sensorkomponenter i instrument.
0C003
Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och andra deuteriumföreningar samt blandningar och lösningar som innehåller deuterium i vilka isotopförhållandet deute- rium-väte överstiger 1:5 000.
Grafit, kärnteknisk kvalitet, som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon ”borekvivalenter” och en densitet som är större än 1,5 g/cm3.
ANM.: SE ÄVEN AVSNITT 1C107. Anm. 1: Avsnitt 0C004 omfattar inte följande:
a) Grafitprodukter med en massa som är mindre än 1 kg, utom de som är särskilt avsedda eller preparerade för användning i en kärnreaktor.
b) Grafitpulver.
SSM 2013:03 37
Sektionerna rörande programvaror och teknik gör inte heller någon skillnad på de olika källmaterialen och fissila materialen. Det finns ett antal PDA-produkter som kan kopplas till toriumbränslecykeln likväl som till uranbränslecykeln. Bland de mer relevanta kan de nedanstående produkter- na och materialen nämnas:
Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller iordningställda för att be- främja väteisotoputbyte mellan väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.
Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda följandeegenskaper:
a) Tillverkade av fosforbronsnät som är kemiskt behandlade för att förbättra vätbar- heten och
b) utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation.
1A227 Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper och särskilt utformade ramar för sådana fönster:
a) En ’inaktiv area’ större än 0,09 m 2 .
b) En densitet större än 3 g/cm 3 ; och c) En tjocklek av 100 mm eller mer.
Teknisk anm.: I avsnitt 1A227 avses med ’inaktiv area’ den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta strålningsnivån vid tillämpningen.
1B225
Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.
1B227
Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes i vilka syntesgaserna (kväve och väte) avlägsnas från en högtryckskolonn för utbyte av ammoniak/väte och där den synteti- serade ammoniaken återförs till kolonnen.
SSM 2013:03 38
1B228
Kolonner för kryogen destillering av väte, som har samtliga följande egenskaper:
a) Utformade för drift vid en inre temperatur av 35 K (– 238 °C) eller lägre. b) Utformade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.
c) Tillverkade av antingen 1. rostfritt stål ur 300-serien med låg svavelhalt och med en austenitisk ASTM- kornstorlek nummer5 eller mer (eller motsvarande standard), eller
2. likvärdiga material som är både kryo- och H 2 -kompatibla, och
d) Har en inre diameter av 1 m eller mer och en effektiv längd av 5 m eller mer.
1B229 Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid och ’inre kontaktanordningar’ enligt följande:
Anm.: För kolonner som är speciellt utformade eller förberedda för produktion av tungt vatten, se avsnitt 0B004.
a) Utbyteskolonner för vatten-vätesulfid som har samtliga följande egenskaper: 1. Ett arbetstryck på 2 MPa eller högre.
2. Tillverkade av kolstål med en austenitisk ASTM- kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), och
3. En diameter av 1,8 m eller mer. b) Sådana ’inre kontaktanordningar’ för utbyteskolonnerna för vatten-vätesulfid som anges i avsnitt 1B229 a.
Teknisk anm.: De ’inre kontaktanordningarna’ i kolonnerna består av segmenterade bottnar med en effektiv diameter av 1,8 m eller mer efter montering, är utformade för att underlätta motströmskontakt och är tillverkade av rostfritt stål meden kolhalt av mindre än eller lika med 0,03 %. De kan utgöras av silbottnar, ventilbottnar, klockbottnar eller turbogrid-bottnar.
Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i fly- tande ammoniak(KNH2/NH3) och som har alla följande egenskaper:
a) Lufttäta (dvs. hermetiskt tillslutna). b) En pumpkapacitet större än 8,5 m 3 /h, och c) någon av följande egenskaper:
SSM 2013:03 39
1. avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller mer) med ett arbets- tryck mellan 1,5 och 60 MPa, eller
2. avsedda för utspädda lösningar av kaliumamid (mindre än 1 %) med ett arbets- tryck mellan 20 och 60 MPa.
1C225
Bor, som anrikats med avseende på bor-10-isotopen (10B) till större halt än den naturliga halten av denna isotop enligt följande: Elementärt bor, föreningar, bland- ningar som innehåller bor, produkter som innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående.
Anm.: I avsnitt 1C225 inbegrips i blandningar som innehåller bor även boranrikade material.
1C234
Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt följande:
metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, pro- dukter därav, avfall eller skrot av något av föregående.
Anm.: Avsnitt 1C234 omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm.
2A226
Ventiler som har alla följande egenskaper: a) En ’nominell storlek’ av 5 mm eller mer,
b) med bälgtätning, och c) helt tillverkade av eller fodrade med aluminium, aluminiumlegering, nickel eller nickellegering som innehåller mer än 60 viktprocent nickel.
Teknisk anm.: För ventiler med olika in- och utloppsdiametrar avser den ’nominella storleken’ i avsnitt 2A226 den minsta diametern.
2B225
Fjärrstyrda manipulatorer som överför fjärrstyrd mekanisk rörelse vid radiokemisk separation eller i s.k. hot cells, som har någon av följande egenskaper:
a) Kan arbeta genom en vägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer, eller b) kan överbrygga en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer. SSM 2013:03
40
Teknisk anm.: Fjärrstyrda manipulatorer överför en mänsklig operatörs handlande till en fjärrstyrd arbetande arm med ett avslutandeverktyg. Överföringen kan vara av master-slave-typ eller styrd av styrpinne (joystick) eller knappsats.
Masspektrometrar, andra än de som omfattas av avsnitt 0B002.g, som kan mäta joner med en massa av230 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning bättre än 2/230, samt jonkällor till sådana, enligt följande:
a) Masspektrometrar med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP/MS). b) Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS).
c) Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk jonisation (TIMS). d) Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) och meden jonisationskammare tillverkad av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF6(uranhexafluorid).
e) Masspektrometer av molekylstråletyp, antingen 1. med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med rostfritt stål eller molybden och som är försedd med en kylfälla för 193 K (– 80 °C) eller lägre, eller
2. med en jonisationskammare gjord av, fodrad eller klädd med material som är resistenta mot UF6.
f) Masspektrometrar utrustade med jonkälla med mikrofluorering konstruerad för att användas med aktinider eller aktinidfluorider.
SSM 2013:03 41
Referenslista
Blanco RE et.al.,Aqueous Processing of Thorium Fuels, ORNL-3219 (1962). Bodansky D, Nuclear Energy – Principles, Practices, and Perspectives, Springer- Verlag New York, Inc, (1996).
Breza J et.al., Annals of Nuclear Energy 37 (2010) Chetal SC, Balasubramaniyan V, Chellapandi P, Monahakrishnan P, Puthiyavina- yagam P, Pillai CP, Raghupaty S, Shanmugham TK, Sivathanu Pillai C, The design of the Prototype Fast Breeder Reactor, Nuclear Engineering and Design 236 (2006) 852-860.
Choppin G, Liljenzin JO, Rydberg J, Radiochemistry and Nuclear Chemistry, But- terworth-Heineman, (2002).
Crouse D och Brown K, Ind. Eng. Chem., 51 (1959) 1461–1464. Dietrich G; Neumann W och Roehl N, IAEA-TECDOC--1043
Haubenreich PN och Engel JR, Nuclear Applications and Technology, 8 (1970) Hazen RM et.al., American Mineralogist, 94 (2009) 1293-1311.
Glaser A och Ramana MV, Science and Global Security, 15 (2007) Liverhart SE, Elementary Introduction to Nuclear Reactor Physics, John Wiley & Sons, Inc, (1965).
Ludwig, T., Schwab, D., Seitz, G., and Siekmann, H. Intakes of Thorium While Using Thoriated Tungsten Electrodes for TIG Welding. Health Physics, 77 (1999) 462-469.
Mishra S, Modakb RS och Ganesan S, Annals of Nuclear Energy, 36 (2009) Moormann R, Kerntechnik, 74 (2009)
Olson GL, McCardell RK och Illum DB, Fuel Summary Report: Shippingport Light Water Breeder Reactor, INEEL/EXT-98-00799, Rev. 2.
Raina VK, Srivenkatesan R, Khatri DC, Lahiri DK, Critical Facility for lattice phys- ics experiments for the Advanceed Heavy Water Reactor and the 500 MWe pressur- ized heavy water reactors, Nuclear Engineering and Design 236 (2006) 758-769.
Ramana MV, Science and Global Security, 17 (2009) Richardson K.H., J. of the American Ceramic Society, 18 (1935) 65-69.
Stacey, Weston M, Nuclear Reactor Physics, John Wiley & Sons, Inc, (2001). SSM 2013:03 42
Sinha RK, Kakodkar A, Design and development of the AHWR – the Indian thori- um fuelled innovative nuclear reactor, Nuclear Engineering and Design 236 (2006) 683-700.
Usha Pal, Jagannathan V, Physics design of a safe and economic thorium reactor, Light Water Reactor Physics Section, Reactor Physics Design Division, Bhabha Atomic Research Centre, Mumbai, India.
Wachholz W, IWGGCR--19, 61-70. ASTM Standard Practice B 275
Mineral Commodity Summaries, U.S. Geological Survey Publications, 2002. Mineral Information Institute, http://www.mii.org/.
OECD/NEA & IAEA, 2008: Resources, Production and Demand. Proc. Thorium Fuel Cycle Symposium, TID-7650 (1962)
Shaping the Third Stage of Indian Nuclear Power Programme, Department of Atom- ic Energy, India.
The Use of Thorium in Nuclear Power Reactors, US AEC, WASH-1097. http://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/thorium/mcs-2010-thori.pdf.
http://www.australianminesatlas.gov.au/aimr/commodity/thorium_09.jsp. http://www.hindu.com/2008/04/09/stories/2008040959691700.htm.
http://www.hinduonnet.com/2005/09/07/stories/2005090704781300.htm. http://www-naweb.iaea.org/napc/physics/research_reactors/database/.
http://www-nds.iaea.org/workshops/smr1944/Participants/29-May- Thu/Amit_Thakur.ppt.
http://www.world-nuclear.org/info/inf53.html. SSM 2013:03 SSM 2013:03 Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel: +46 8 799 40 00 E-mail: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: +46 8 799 40 10 Web: stralsakerhetsmyndigheten.se 2013:03
Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar för att uppnå strålsäkerhet inom en rad områden: kärnkraft, sjukvård samt kommersiella produkter och tjänster. Dessutom arbetar vi med skydd mot naturlig strålning och för att höja strålsäkerheten internationellt. Myndigheten verkar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Vi ger ut föreskrifter och kontrollerar genom tillsyn att de efterlevs, vi stödjer forskning, utbildar, informerar och ger råd. Verksamheter med strålning kräver i många fall tillstånd från myndigheten. Vi har krisberedskap dygnet runt för att kunna begränsa effekterna av olyckor med strålning och av avsiktlig spridning av radioaktiva ämnen. Vi deltar i internationella samarbeten för att öka strålsäkerheten och fi nansierar projekt som syftar till att höja strålsäkerheten i vissa östeuropeiska länder. Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet. Hos oss arbetar drygt 250 personer med kompetens inom teknik, naturvetenskap, beteendevetenskap, juridik, ekonomi och kommunikation. Myndigheten är certifi erad inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Document Outline
Yüklə 442,12 Kb. Dostları ilə paylaş:
|