Tobias s tar k

 
26
Inledning
folkhemsprojektets, jämte den svenska modellens, fortlöpande nedmontering alltsedan 1970-
talets början.
51
 
Frågan hur svensk ishockeysport kommit att bli så intimt förknippad med den blågula 
folkhemsidentiteten har man dock endast snuddat vid inom forskningen. Samma sak gäller vad 
som föranledde ishockeyns anmärkningsvärda expansion under den första tjugoårsperioden efter 
andra världskriget. Ett antal studier har visat att mediebevakningen stimulerade ishockeyintresset, 
men hur den inhemska ishockeyverksamheten byggdes är inget någon forskare fördjupat sig i.
52
 
Hur lade ishockeyförbundets företrädare egentligen upp arbetet? Vad var det som vägledde deras 
agerande? Vad var det som gjorde att så många svenskar plötsligt blev bitna av ishockeyflugan? 
För inte behöver väl ökad medial exponering nödvändigtvis leda till växande föreningsantal och 
stigande publiksiffror? Hur gick det kort sagt till när ishockeysporten inlemmades i den svenska 
folkhemsgemenskapen? 
Följande frågeställningar ter sig därmed angelägna att följa upp:  
 
 
Hur gick den nationella ishockeyledningen till väga när man byggde ut verksamheten i 
landet under efterkrigstiden?  
 
Hur kom svensk ishockeysport – med dess flaggskepp Tre Kronor i spetsen – att bli så 
intimt förknippad med den blågula folkhemsidentiteten? 
 
Vad innebär då allt detta för min del? Jag har här valt att ta fasta på ovanstående punkter och 
frågebatteri genom att omsätta dem i form av empiriska delundersökningar. Den mer handfasta 
utformningen av dessa kommer att redovisas i respektive avhandlingsdel (del 2–4).  
 
 
 
 
 

---

 
27
Inledning
KAPITEL 3 
Begrepp och teoretiska utgångspunkter 
 
 
I detta kapitel redovisas avhandlingens teoretiska grundval. Framställningen är upplagd så att jag 
först redogör för undersökningens övergripande analyskategorier modernisering och nationell identitet. 
Därefter nagelfars folkhemsbegreppet, och det därtill närbesläktade uttrycket den svenska modellen. 
Denna genomgång åtföljs av en diskussion av termerna amerikanisering och socialt  nätverk, vilka 
också de ingår i studiens teoretiska verktygslåda. 
 
 
Modernisering 
I dagligt tal används termen modern med skiftande innebörd. ”Modernt” markerar å ena sidan det 
som är på tapeten ”just nu”, vare sig det handlar om populära TV-program eller de senaste 
stuprörsjeansen. Andra företeelser – såsom förnuft, rationalitet och individualism – brukar å 
andra sidan betecknas som ”moderna” oavsett om de utkristalliserade sig vid 1700-talets slut eller 
under den senaste timmen. ”Modern” refererar med andra ord både till popularitet (vad som är 
”modernt”) och ett nutida tidssammanhang (”i samtiden”, ”i modern tid”). Emellanåt sammanfaller 
betydelserna, andra gånger går de isär. Det är till exempel fullt möjligt att något som uppstått i 
”modern tid”, och som för en tid ses som ”sista skriket”, efterhand förlorar lyskraft, och i stället 
framstår som hopplöst ”ute”, för att inte säga direkt ”omodernt”. Situationen kompliceras av att 
uttrycket ”modern” kan ha både positiv och negativ andemening. ”Modern lagstiftning” framstår 
exempelvis i allmänhet som humanitär i jämförelse med äldre tiders rättskipning, varvid 
”modern” alltså har positiva konnotationer, medan ”modern konst” i mångas ögon må te sig 
svårgripbar, varför termen då kan sägas ha en negativ klang. Till saken hör att den positiva och 
negativa innebörden strängt taget ligger i betraktarens ögon. Medan någon kanske lägger ned själ 
och hjärta i att vara ”först med det senaste” kan andra se detta som ett uttryck för ytlighet och 
ofrihet, varpå personen ifråga för dem närmast framstår som ett ”modeoffer”.
53
  
Annars bör noteras att betydelsen av ”det moderna” har genomgått en märkbar förändring 
under historiens gång. Termens upprinnelse är starkt knuten till kristendomens etablering. För de 
kristna innebar Kristi ankomst upphävandet av det förgångna genom Guds nya förkunnelse. Vid 
1700-talets slut  kopplades förståelsen av ”det moderna” sedan till en sekulariserad, linjär, 
tidsuppfattning, där föreställningen om historia som ”utveckling” utgjorde ett centralt inslag, 

---

 
28
Inledning
tillsammans med föreställningen att människan inte var Guds- eller ödesstyrd utan själv hade att 
forma sin framtid. Tanken på historia som ”utveckling” har sedermera kommit att förknippas 
med termen ”modern” i avledningen modernisering. Moderniseringsbegreppet etablerades under 
efterkrigstiden. Särskilt populärt var det under 1950- och 1960-talet, när det (starkt påverkat av 
kalla kriget och den postkoloniala situationen) tornade upp sig som ett förhärskande 
analysredskap på det samhällsvetenskapliga området. Med västvärldens utveckling – inte minst 
den amerikanska – som norm fördjupade sig samhällstänkare av olika slag då i frågor om hur de 
forna kolonierna skulle kunna uppnå en likartad ”utvecklingsnivå” som länderna i den västra 
hemisfären, samt huruvida kommunism gick att undvika. Detta resulterade bland annat i 
formulering av olika ”checklistor”, utifrån vilka moderniseringsgraden i ett land ”stämdes av”.
54
  
En idrottsvetenskaplig variant av detta är den flitigt åberopade typologi över den moderna 
tävlingsidrottens särdrag som historikern Allen Guttman har lanserat i form av sju steg 
(sekularisering,  jämlikhet,  specialisering,  rationalisering,  byråkratisering,  kvantifiering och rekord), vilka kan 
läsas som en gradvis uppbyggnad mot det han menar vara den moderna tävlingsidrottens kärna: 
rekordjakten.
55
 I övrigt är det vanligt att dikotomier, i stil med Bill Sunds idealtypiska 
kategorisering av bandy och ishockey som Gemeinschaft respektive Gesellschaft, används som 
analysscheman vid studium av den moderna tävlingsidrottens framväxt. Talande är den tablå som 
sociologen Mats Franzén utformat över en typifierad skillnad mellan den svenska 
Linggymnastiken och det i landet senare introducerade, och då som främmande sedda, 
anglosaxiska sportkomplexet. Franzéns utgångspunkt är att vare sig gymnastiken eller idrotten 
kan förstås isolerat, utan att de till stor del kommit att definiera varandra. Likafullt är han mån 
om att påpeka att sporten i 
 
moderniteten funnit ett av sina mest kongeniala uttryck. Jakten på rekord, viljan att ständigt 
förbättra sina prestationer, den skarpa fokuseringen av den kronometriska tiden, verksamhetens 
ordnande i ett strikt geometriskt rum, samt svårigheten att vila på gamla lagrar och leva av tidigare 
framgångar, alltsammans ger sporten dess starka prägel av modernitet.
56
  
 
Som jag läser Sund så är det i princip samma tankar som ligger till grund för hans analys av 
bandyns och ishockeyns utveckling i Sverige. Franzén är dock tydligare än Sund med att idrottens 
(i Sunds fall: ishockeyns) idag tämligen självklara koppling till moderniteten inte är given a priori 
utan att den faktiskt har sin historia. Båda tolkningsmodeller är emellertid problematiska så till 
vida att de lätt låser analysen vid vissa särskilda idealtypiska attribut.
57
 
  

---