Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Material och urval
- Tidigare forskning
16 Material och urval Som underlag för min studie använder jag främst artiklar ur kvinnoförbundets debatt- och propagandaorgan Morgonbris. Morgonbris var det Socialdemokratiska Kvinnoförbundets medlemstidning och grundades 1904. Under 1930-talet gavs tidningen ut som månadstidning och såldes via kommissionärer i klubbarna. Först 1960 blev Morgonbris en del av medlemsavgiften och nådde då alla medlemmar. Sedan 1990 heter tidningen S-kvinnor Morgonbris. Jag har läst alla nummer som kom ut mellan åren 1932 och 1939, vilket är 96 stycken. Allt som skrevs i tidningen är intressant och säger något om de uppfattningar som dominerade inom SSKF, men jag har valt att närmare studera ledare, artiklar, officiella uttalanden och insändare. Med andra ord de allra flesta texterna i tidningen. De artiklar som jag funnit mest relevanta för mitt syfte har jag analyserat djupare. 49 En tidning var i genomsnitt ungefär 30 sidor och hur många artiklar den innehöll varierade ganska kraftigt, eftersom det ibland var långa reportage och många bilder. Under åren 1934-1936 var en stor del av tidningen utformad som en varukatalog där läsarna kunde beställa politiskt korrekta produkter till sina hem. Under den tiden var artiklarna relativt få.
50 I varje tidning har jag funnit mellan tre och tio artiklar att analysera, vilket tillsammans ger 638 artiklar. Artiklarna visar i första hand vad de mest politiskt aktiva socialdemokratiska kvinnorna ville förmedla till sina medlemmar. De skribenter som förekom mest i tidningen under den här perioden var Alva (och Gunnar) Myrdal vars teorier fick ett enormt genomslag när de gav ut boken Kris i befolkningsfrågan, Kaj Andersson som var redaktör för Morgonbris till och med 1936 och hennes efterträdare Disa Västberg. Sigrid Gillner startade flera av debatterna som fördes i tidningen och presenterades i början av perioden som Morgonbris egen, eftersom hon var aktiv i SSKF. Efter att hon gett ut en egen skrift där hon hävdade att kvinnorörelsen skapat falska kvinnoideal och efterfrågade ”en renässans av den sunda, stränga livsföringen utan alkohol och tobak, med enklare klädsel”, fick hon hård kritik och slutade sedan skriva i tidningen. 51 Det har senare visat sig att hon efter detta anslöt sig till nazismen. 52 Andra ofta förekommande skribenter 49 De texter och bilder som jag inte närmare studerat är personliga hyllningar av olika socialdemokratiska nyckelpersoner, reseberättelser eller reportage från andra länder, recensioner, annonser och artiklar om teater och konstevenemang. 50 Detta återkommer jag till under avsnittet Funkis – den ideala lösningen. 51 ”Var finns kvinnan med varmare mänsklighet och fördjupad kvinnlighet” Morgonbris december 1935 s 2. 52 Frangeur (1998) s 227.
17 var Hulda Flood och Clara Wigforss. Flood var från 1929 anställd som sekreterare vid partiexpeditionen och hade bland annat ansvar för agitationen bland kvinnorna. 53
det till arbetarklassens kvinnor. För att legitimera sin rätt att skapa normer, hänvisade de till nya vetenskapliga rön från arkitekter, läkare och jurister. 54 De formulerade problemen, förklarade orsakerna och kom med självklara lösningar. Dessa folkhemmets inredare var också flitiga skribenter i andra kvinnoorganisationers tidningar som till exempel Hertha och Tidevarvet. 55
de mindre aktiva medlemmarna. Dock hade ju tidningens redaktion möjligheten att sortera bland insändarna och ibland får vi veta att det kommit mängder av inlägg i någon pågående debatt, medan bara ett litet antal presenterades.
Tidigare forskning Morgonbris har ofta förekommit som källmaterial när de socialdemokratiska kvinnornas historia har varit i fokus. I Från broderskap till systerskap och Manssamhälle till behag skriver historikern Gunnel Karlsson om det Socialdemokratiska kvinnoförbundets framväxt och de politiska strategier som tagit form under åren. Hon analyserar också kvinnoförbundets relation till Socialdemokraterna. 56 I Den socialistiska hemmafrun analyserar historikern Yvonne Hirdman kvinnoförbundets framväxt och fokuserar på de viktigaste frågorna: arbetet, sexualiteten och hemmet.
57 Båda använder Morgonbris som källa. Ett stort antal utredningar med lagar till följd kom att bli den formella grunden för folkhemmet. I Att lägga livet till rätta analyserar Hirdman de betänkanden som presenterades av socialdemokraterna under 1930-talet och som omfattade livets alla områden. 58 Hirdman problematiserar den historia som tidigare berättats om välfärdsbygget och synliggör de paradoxer
53 www.s-kvinnor.a.se 2003-05-03. 54 Hirdman skriver om Alva och Gunnar Myrdal att ”de hade den vetenskapliga förädling som gav dem myndigheten att formulera normerande ”borde” för det privata livets ordnande”. Hirdman (1989) s 126. 55 Frangeur (1998) s 223. Hertha gavs ut av Fredrika Bremerförbundet (FBF) och Tidevarvet var en kvinnopolitiskt fristående tidning men tidningens styrelse bestod av samma personer som utgjorde ledningen i Frisinnade kvinnors riksorganisation (FKR) och Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV). Ibid s 118-119. 56 Karlsson (1990) och (1996). 57 Hirdman (1992). 58 Hirdman (2000). Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|