Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
13 3)
Identiteter är föränderliga och med hjälp av diskursanalys kan man rekonstruera sociala identiteter. ”Identitetskonstruktion är en process där en sammansmältning av självbild och andras bilder gör grunden.” 40
Diskurser handlar om makt, om vem som får uttala sig och vad som är tillåtet att säga. 5)
diskursen skapar. 41
I de undersökta texterna förekommer det rikligt med beskrivande ord som talade om hur människor var eller förväntades vara. Med hjälp av språket kunde de socialdemokratiska kvinnornas tidskrift Morgonbris göra ”sanning” av de normer de önskade. De politiskt aktiva socialdemokratiska kvinnorna kunde uttrycka den syn på sig själva och världen de ville förmedla till arbetarklassens kvinnor, som inte själva hade samma möjligheter att delta i debatten. Texterna i Morgonbris var ett viktigt verktyg i arbetet med att göra arbetarkvinnorna till folkhemmets vårdare och inredare. Boréus och Bergström skriver att ”i enlighet med en konstruktivistisk syn blir språket en alldeles nödvändig grund för vad vi tänker och vad vi gör”. 42 Att diskursanalysen inte gör någon strikt åtskillnad mellan vad som sägs och vad som görs, innebär att diskursen innefattar sociala handlingar, vilket är en naturlig följd av att språket fungerar konstruerande och formande. Andra textanalytiska metoder, som till exempel den lingvistiska, gör däremot en sådan strikt uppdelning. I det konstruktivistiska synsättet ingår också uppfattningen att identiteter är föränderliga, att det inte finns några färdiga eller ”givna” identiteter. 43 Den här studien ger inte svar på hur människorna under 1930-talet verkligen upplevde sina identiteter, utan studien söker ge en bild av vilka förutsättningar denna speciella diskurs gav för konstruktionen av kvinnliga och manliga identiteter. Och här är språket en faktor. Diskurser är alltid kopplade till makt, eftersom ”diskursen styr det tillåtna och tänkbara”. 44
ett samhälle. 1930-talets folkhemsbygge skapade diskurser som rörde livets alla områden och det var framför allt ”experter” som uttalade sig om vad som var rätt och fel. Tidigare, som Ronny
40 Ibid. 41 Ibid.
42 Ibid s 234. 43 Ibid s 236.
14 Ambjörnsson beskrivit, var arbetarna själva i långt högre grad med och skapade de diskurser som dominerade, än vad de var när socialdemokraterna startat sitt folkhemsbygge. 45 Politikernas makt över människorna ökade. I uppsatsen analyseras den diskurs som var dominerande inom SSKF under 1930-talet när det gäller synen på människor och deras sätt att leva. Det vill säga vilka föreställningar folkhemmets inredare hade om vad det innebar att vara en man eller en kvinna, vilka åtaganden och plikter det förde med sig när det gällde livsstilen. Studien ger inte svar på vilka motiv som låg bakom enskilda socialdemokratiska kvinnors beslut att anta uppgiften att få kvinnorna till folkhemmets vårdare.
För att strukturera texterna använder jag mig av analysverktygen problem – orsak – lösning och för att få en bild av skribentens rådande föreställningar om män och kvinnor, har jag använt mig av analogikedjor 46
Statsvetaren Ulf Mörkenstam förklarar varför det är fruktbart att strukturera texterna efter modellen problem – orsak – lösning:
I diskussioner om vad som är ett politiskt problem, vad som anses vara orsak till problemen och hur lösningar skall konstrueras, framträder den föreställningsvärld som legitimerar en viss typ av handling. Förklaringar tillskriver skuld, samtidigt som orsaken till problemen anges och utpekas. 47
En studie av hur problem formuleras och vilka lösningar som föreslås, synliggör de uppfattningar och föreställningar som dominerade bland dem som fört samtalet. I Morgonbris formulerades
44 Ibid.
45 Se Ambjörnsson (1988). 46 Det finns inga färdiga mallar för diskursanalyser, men i Bergström och Boréus metodbok använder de flera konkreta exempel på diskursanalyser som textanalytisk metod i samhällsvetenskaplig forskning. Det är från dessa exempel jag har hämtat mina analytiska verktyg. Det exempel som varit mest relevant för min studie är Ulf Mörkenstams avhandling om ”Lapparnas privilegier – Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1831-1997”. Han använder sig där av modellen problem – orsak – lösning. Användandet av dessa begrepp och analysverktyg för att studera politik brukar förknippas med Murray Edelman. Bergström och Boréus (2000) s 240 och 242-246. 47 Mörkenstam i Bergström och Boréus (2000) s 244.
15 mängder av problem, som alla samlades inom det som kom att kallas befolkningsfrågan. Till exempel trångboddheten, nativitetsminskningen, hemarbetets låga status m.m. Analogikedjorna är konstruerade genom en sammanställning av de epitet som tillskrevs kvinnor och män, de ord som användes för att beskriva deras egenskaper. Syftet med att konstruera analogikedjor är att få överblick av hur man identifierade en kvinna och en man, vilken innebörd man tillskrev dessa begrepp. 48 Genom att studera hur människor talade om något, vilka synonymer som användes för att beskriva till exempel en kvinna från arbetarklassen, skapar man en bild av vilka värderingar man tillskrev det som skulle beskrivas. Att göra analogikedjor har varit tacksamt på detta material, eftersom texterna är fulla av adjektiv och epitet. Till exempel blir idealiseringen av husmodern väldigt tydlig när man jämför hur man talade om den nya moderna kvinnan och hur den gamla, omoderna kvinnotypen omnämndes.
48 Även här har jag inspirerats av Mörkenstam, som i sin avhandling använder sig av så kallade logics of equivalence, analogikedjor för att visa hur myndigheterna såg på samerna.
Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|