Släktföreningens fideikommiss Instiftat av Birger Sjöstrand på första släktmötet I Barnarp 10 juli 1959

Släktföreningen JJB Sjöstrand Bilaga 1c1

()

Släktföreningens fideikommiss

Instiftat av Birger Sjöstrand på första släktmötet i Barnarp 10 juli 1959

När jag i slutet av förra äret fick broder Wilhelms första dr­kulär om släktmötet och man anmodades att försöka lämna nägot bi­drag till underhällningen, satte jag mig vid mitt skrivbord och funde­rade. Som vanligt föll dä blicken pä mitt sigill. vars översta del fö­resttiller Carl XII: s huvud efter den berömda statyn i Kungsträdgärden. Ända sedan jag som skolpojke första gängen gjorde bekan~skap med Carl XII, har jag hyst stort intresse för honom och hans tid. När jag sitter och funderar vid skrivbordet för att utföra n!got oundvikligt arbete r!dgör jag mig alltid med Carl XII. Nu utspann sig följande

samtal mellan honom och mig. Jag till Carl XII: "Vad tycker Du? Skall jag försöka hitta på något? Il Carl XII: "Ge Dej inte.. Sätt bara ig!ng". Jag: "Ja det säger Du som inte kunde ge Dig. Du var en tap­per soldat och en stor fältherre. Men i övrigt är Du väl ganska om­tvistad". Carl XII: "Försök bara. Det kan inte bli bättre än vid Narva eller sämre än vid Poltava-Perevolotjna^lf• Jag: "Vad skall jag förSöka med?" Carl XII: "Tag nägot med mej som utgångspunkt. Jag lever ju änd! i Dina tankar trots alla mina misslyckanden eller kanske tack vare dem".

Jag lydde Carl XII: s råd och så smäningom utformades det hela till ett kåseri, som icke är något Narva men kanske icke heller n!got helt Poltava. Kc1seriet skulle handla om

Nc1got om släkten pc1 Carl XIl:s tid

och

Ficleikommisset B o k e n, S v ä r d e t och P e n n a n.

-----------------"""'-'----_ .. _ •.. _--_._-------

Först vill jag poängtera att det icke är frc1ga om nc1gon släkt­forskning, och alla uppgifter kanske icke är 100 %-tigt riktiga.

När jag talar om fideikommiss, är det oegentligt ur juridisk synpunkt, helst som det icke längre ens är möjligt att instifta fidei­kommiss. Jag talar därför om fideikommiss i dess bokstavliga be­tydelse, d. v. s. det som anförtros åt någons tro och heder.

2.

1. 
   De flesta av våra kända förfäder på Carl XII: s tid tillhörde prästfolket.
   

J ag kan nämna:

12. 
    kyrkoherden i Alseda FMMMMMFF (generation IX) Erlandus Colliander, född 1642 och död 31 maj 1721, gift med prästdottern FMMMMMFM Elsa Domnaera, död
    

5 december 1708

2. 
   dennes son kyrkoherden i Alseda FMMMMMF (VIII) Petrus Colliander, född den 15 januari 1683 och död
   

3 januari 1753, gift med FMMMMMM Anna Sara Rog­berg, dotter till kyrkoherden Johannes Rogbergius, född 24 maj 1700 och död 23 februari 1744

3. 
   kyrkoherden i Skirö F'MMFFMF (VIII) Israel Millenius, född 1650 och död 1716, gift med prästdottern FMMFFMM Susanna Herlin, född den 3 november 1664 och död 14 oktober 1729
   
4. 
   kyrkoherden på Visingsö FMMFMFF (VIII) Sven Magnus Oxelgren, född 3 augusti 1648 och död 3 augusti 1691, gift med FMMFMFM Anna Andreasdotter Kylander död 1724
   
5. 
   dennes son kyrkoherden i Skärstad FMMFMF (VII) Magnus Oxelgren, född den l november 1686 och död
   

21 maj 1751, gift med FMMFMM Elisabet Rogberg,

född l maj 1702 och död 9 juni 1765, syster till ovan­nämnda Anna Sara Rogberg. En tredje syster FMMMFM Christina Rogberg, född 28 januari 1712 och död 4 april 1792 var gift med kyrkoherden i Södra Unnaryd FMMMFF (VII) Sven Paulus Almquist, född 25 januari 1699 och död den 5 juli 175 O, som var son till

6. 
   kyrkoherden på Visingsö FMMMFFF (VIII) Harald Magni, som tog sig släktnamnet Almquist, född 1657 och död den l maj 1711, gift med änkan efter Sven Magnus Oxelgren Anna Kylander, som alltså var både vår FMMFMFM och FMMMFFM
   
7. 
   de tre systrarna Rogbergs fader kyrkoherden i Södra Unnaryd FMMFMMF (VIII) Johannes Rogbergius, född
   

19 januari 1660 och död 5 juli 1728, gift med prästdottern FMMFMMM Christina Hellman, född 1680 och död 16 ja­nuari 1760

8. 
   kyrkoherden i Sandseryd FMMMMFF (VIII) Andreas Dryse­nius, född c:a 1680 och död 3 mars 1738, gift med FMMMMFM Margareta Ruda, född 1687 och död 10 mars 1749
   

3.

9. 
   kyrkoherden i Skirö FMMFFF (VII) Benedictus Norlin, född 3 oktober 1676 och död 8 maj 1752, gift med ovan­nämnde Israel Milenii q.otter FMMFFM Christina Milenia, född 22 oktober 1696 och död 28 oktober 1779
   
10. 
    bonden i Långhult, Näshults församling, FFMMFF (VII) Nils Månsson, gift med Kersti, som 1712 födde honom sonen FFMMF Nicolaus Brumstedt, död 20 mars 1782 som komminister iBergunda.
    

Det kan vara nog att nämna dessa våra förfäder av präst­folket på Carl XII: s tid. Prästfolket då tillhörde väl en privile ~ gierad klass men hade stora mödor att genomgå. Rikets finan­ser voro dåliga och för 1709 indrogs hela prästernas 'tlönings

och underhållsspannmålII, som var en väsentlig del av deras lön, och för 1710 och 1711 hälften därav. Under samma år härjade böldpesten svårt. Prästerna fingo under pesten försöka svara för hygieniska åtgärder för att minska pestens spridning. Det var icke lätt, eftersom pesten började på råttorna och lopporna på dem övergav sin värd och flydde till en människa, så snart råttan fick pesten, och det förstod icke ens prästerna. Pesten ökade prästernas ämbetsåligganden i hög grad. Den decimerade dessutom prästens familj och tjänstefolk. Utskrivningen av sol­dater drabbade prästernas drängar. Det var icke ovanligt att se prästerna, även gamla och grånade, gå vid plogen och harven bakom oxarna för att av sina boställen få sitt dagliga bröd. Präs­terna förmådde icke sköta alla sina göromål, och den som syss­1ar med släktforskning, finner icke sä.llan, att kyrkoböckerna

från denna tid visar stora luckor och att husförhörslängder saknas.

Någ:t:a år senare, när baron Görtz skulle sköta rikets här­jade finanser, tillgreps klasskatter. Den store Francois Marie de Voltaire (1694-1778) utgav 1731 Carl XII: s Historia, som 1785 översattes till svenska. Jag citerar därur: "Allmänheten, som alltid hyst den djupaste vördnad för Konung Carl XII tordes icke hata honom, utan föll med all sin avsky på ministern (Görtz), hvilken såsom främmande styresman öfver Drätselverket hade dubbla skäl att bära dess hat. - En beskattning som han (Görtz) ville lägga på presterskapet ådrog honom än mera nationens för­bannelse: presterna, som ofta förena sin sak med Guds: be­skylte honom offenteligen för att vara atheist, emedan han be-

gärte deras penningar". Så långt Voltaire, upplysningsfiloso-

fen och ateisten, mot vilken prästerna rasade.

Prästfolket på. Carl XII: s tid hade det sEl.lunda icke lätt och de läste säkerligen sin bok, böckernas bok, flitigt, Och därmed är jag framme vid det första föremålet i fideikommisset:

Boken-Bibeln, som i dag har lika stor betydelse som då.

Jag skänker en bibel till den sJ.e,ktförening~ som jag tror kommer att bildas av släktmötet. Denna bibel skall innehas av ordföranden i släktföreningens styrelse under hans tjänstetid och vandrar alltså från ordförande till ordfö:rande,vi11:a jag höppas däri vill införa

sina namn och sin tjänstetid. 'lår ordförande är den Som närmast företräder oss. Han är vår vise man, och sin vishet fördjupar han genom läsande av bibeln.

Det exemplar av bibeln jag valt är vår älskade moder

Anna Ing eborg Söderboms konfirrn.ationsbibel, som försetts med nya pärmar i stället för de utslitna.

2. 
   När det gäller s v ä r d e t i fideikommisset har jag utgått från vår FMMM,MFMM (IX)::;hatarina Beeth, och hennes syskon och barn.
   

Hon var dotter till kyrkoherden J. Villstad FMMMMFMMF (X) Petrus Beeth och FMMMMFMMM (X) Helena Ambjörns dotter Lindelia, vars fader var kyrkoherden i Långaryd FMMMMFMMFF (XI) Ambjörn Lindelius.

Chatarina Beeth hade, såvitt jag kunnat utröna, följande tio syskon:

12. 
    Helena Beeth, gift med kyrkoherden i Långaryd Petrus Lundeen.
    

2. Märtha Beeth, gift med kyrkoherden i Elghult Nils Ljungdahl.

3. 
   Anna Katarina Beeth, gift med kyrkoherden i :-Iultsjä Haquinus Stickman, död 1744,
   
4. 
   ~agnus P. Beeth, född i Jönköping 22 maj 1680, student i
   

Abo 1698 och i Uppsala den 8 augusti 169 disputerade där 1702 med så mycken lärdom, att profe 5801' J, Svedberg till­skrev och lyckönskade hans fader. Under n6.gon tids vistelse

i Falun studerade han ker.':1i och minerc.log!L och gjorde clö-rvid "en märkelig förfarenhet vid. silfverbruket¹¹, Han avlade exa­men 1709, men l1.indrades 2'1 pesten att disputera för g:rc.den. Prästvigd 171 L Drunknade den 30 ck~ober 1712 under en båt­färd på Hultsjön i Villi;tad, då han sl<.ulle l..,esöka. ett 1::181'8" som ansågs innehålla silvermdm,

5.

5. 
   Ambernus Beeth, född i Jönköping 1681, inskriven i Upsala 30 september 1700, auditör vid Meijerfeldts reg. 1"103, auditör vid Upplands ord. inf. reg., kvartermästare vid Smli1ands ord. kav. reg. 1707, kornett därst. 1703 10 ok­tober, fången 1709 l juli vid Perevo10tjna och fördes till Tobo1sk, där han idkade guldsmedsyrket; frigiven 1721 och korn hem 1722; ryttare vid Vetianda kompani och rytt­mästares karaktär 1722 26 juni vid Smålands kavallerire­gemente; reg. kvartermästares indelning därstädes 1729 21 januari; major; död 1751 11 juni; gift 1723 12 novem­ber med Elisabeth Hambraea, född 1669, och erhöll genom giftet Ramsjöholms egendom i Svartcrp, som han gjorde till fideikommiss lit sin broder Gudmund, Deltog i slagen vid Ho10fsin och Poltava; ej slirad,
   
6. 
   Theodor Beeth, volontär vid Fortifikationen; konduktör där­st. 1700 12 juni; löjtnant där st. 17 O l 20 augusti; fången 1702 26 augusti vid Marienburg; död 1714 i Nowgorod.
   
7. 
   Kristina Beeth, född 1683, död 15 juli 1765, gift med pros­ten Petrus Magni Quast i Åsenhäga, född 1672 och död 1742.
   
8. 
   Samuel Beeth, född i Jönköping 1685, volontär 1704 vid Jönköpings regemente, korpral 1705 20 december, förare 1706 13 oktober, fältväbel 1709 27 juni, fången vid Perevolotjna 1709 l juli, rymde 1711, fänrik och sedermera löjtnant vid Wisniowieckis arme samma år, kaptenlöjtnant vid Smlilands tremän-inf-regemente 1713 G juni, kapten 171725 oktober, avsked 1719 i juli, adlad Ad1erbeth 1720
   

21 mars, död 1734 28 maj, deltog i slagen vid Meskowitz, Veprik och Poltava.

9. 
   Gudmundus Beeth, född den 24 maj 1637, inskriven i Upsala 23 augusti 1705, auskultant i Svea hovrätt 1709, notarie vid livgardet, auditör vid gardet och justitiarie vid Stockholms amiralitetsrätt 1711; assessor i Åbo hov­rätt 6 september 17 W. Adlades till Ad1erbeth 21 mars 1720; assessor i Göta hovrätt 14 maj 1725, introducera­des l oktober 1729; hovrättsråd vid samma hovrätt 5 maj 1733 och v. president 7 maj 1752; avled 19 mars 1753. Erhöll Ramsjöholm till fideikommiss för sig och sina söner 1748 av sin broder Ambjörn. Hans sonson var Gudmund Göran Adlerbeth, skalden och politikern (17 51­1818).
   
10. 
    Petter Beeth, korpral vid Norra skånska kav. reg., fänrik vid Smålands tremän-inf-reg. 1712 6 december och död 1714 18 december i Marstrand.
    

Chatarina Beeth ingick äktenskap med rådmannen i Jönköping Anders Ruda och fick med honom, såvitt jag kunnat utforska, sex barn:

6.

1. 
   FMMMMFM (VIII) Margareta Ruda, född 1687, död 10 mars 1749, gift med kyrkoherden i Sandseryd FMMMMFF Andreas Drysenius, född c:a 1680 och död 1738.
   
2. 
   Johan Ruda, sekundfältväbel vid Dalregementet, premierfält­väbel därst. 1705 14 november, adjutant 1707 och löjtnant 1708 vid samma regemente, stupade 1709 2 juni i approcher­na vid Poltava vid dess belägring.
   
3. 
   Prosten Eric Ruda, död 1733, gift med prästdottern Eva Elisabet Henriksdotter Comera.
   

4. Märta Ruda, gift med tullskrivaren i Jönköping Jacob Planta.

5. 
   Helena Ruda, gift med handelsmannen i Jönköping Samuel Ståhle.
   
6. 
   Andreas Ruda, född omkring 1693. regementsskrivare vid Östgöta infanteri 1729, död 30 mars 1765.
   

I vår FMMMMFMMors krets av syskon och barn fanns allt­så adel, präster och borgare och prästerna var även bönder, men majoriteten var krigare, som med den äran förde svärdet.

Skattmästaren i styrelsen för vår släktförening är den som skall föra svärdet över oss, att vi ordentligt fullgöra våra plik­ter mot föreningen i ekonomiska ting. S v ä r d e t bör alltså in­gå i fideikommisset men det bör, fredliga som vi numera dess bättre äro, vara symboliskt. J ag har därför valt

Voltaires Carl XII:s Historia

7.

3. 
   Att från släkten på Carl XII: s tid få anknytning till p e n n a n i fideikommisset har visat sig sv&rare. Bland släkten d& har jag icke funnit någon pennans mästare. om jag icke kan utgå från ovannämnde Gudmundus Adlerbeth och komma till dennes sonson Gudmund Göran Adlerbeth (1751-1818), den betydande skalden och politikern.
   

Sekreteraren i släktföreningens styrelse är den som sköter pennan åt oss. Pennan skaffar han själv men den bör förvaras i ett p e n n s k r i n och därtill har jag valt farfars, kyrkoherden i Lenhovda

Johan Wilhelm Sjöstrands

(1815-1889), gamla pennskrin, som alltså tillhör släktföreningen och skall innehas av dess styrelses sekreterare, den ene efter den

andre. Däri finns en silverplåt, på vilken jag hoppas de vill låta in­gravera namn och tjänstetid.

För att göra bestämmelserna om fideikommisset

B o k e n , S v ä r d e t och P e n n a n

uttömmande förordnar jag, att släktföreningen på ordinarie möte äger förordna om annan disposition av fidiekommisset, dock att det ej får gå ur föreningens ägo och att, om föreningen skulle upp­lösas eller upphöra, det då skall tillfalla min äldste levande av­komling.

Barnarp den 10 juli 1959.

B. Sjöstrand