Tobias s tar k

 
16
Inledning
bekantskapskretsen bland grannar och arbetskamrater i landets bruks- och industriorter. Vad 
gäller ishockeyn noterar Sund att den infördes senare, först i samband med Antwerpen-OS, när 
industrialiseringen kommit igång ordentligt, och den svenska idrottsrörelsen hade tagit stora steg 
framåt. Ishockeyspelet i sig var genom den (i förhållande till bandyns) mindre spelplanen, det 
höga tempot, jämte dess amerikanska aura, väl avpassat för att bli en publikframgång i det under 
1900-talets lopp alltmer urbaniserade och industrialiserade Sverige med dess USA-präglade, 
kommersiella nöjesliv. Bandyn var kort sagt Gemeinschaft, medan ishockeyn var Gesellschaft, påpekar 
Sund, i ett försök att tydliggöra sitt resonemang genom applicering av sociologen Ferdinand 
Tönnies klassiska begreppspar, betecknande ett traditionellt och organiskt samhälle där 
människorna lever i harmoni med naturen, respektive ett modernt samhälle där invånarnas sociala 
relationer mer handlar om formell och mekanisk solidaritet.
14
 
Den mest utförliga vetenskapliga kartläggning av svensk ishockeys historia som har gjorts i 
landet återfinns annars i pedagogen Per Göran Fahlströms avhandling, Ishockeycoacher. Vad det här 
handlar om är en kapitellång beskrivning av svensk ishockeys utveckling, i form av korta 
historiska nedslag, jämte översikter av föreningsantal, publikstatistik och sportens tilltagande 
ekonomisering, som sammanställts i syfte att ringa in den miljö vari ishockeycoacherna verkar.
15
 
Fahlström förklarar ishockeyns utveckling med hänvisning till sociologen Kalevi Heiniläs 
totaliseringsteori, vars grundtanke är att den internationella elitidrottens utveckling drivs fram 
genom kravnivåns successiva stegring, där enskilda idrottsprestationer leder till vidare satsning i 
enlighet med den olympiska sentensen citius,  altius,  fortius (”snabbare-högre-starkare”). Enligt 
Fahlström harmonierar totaliseringsteorin väl med ishockeyns utveckling i Sverige:  
 
Idrotten, spelarna och coacherna lever i en värld där resultaten blir viktigare och allt oftare kan 
värderas i pengar. […] Bildligt skapas en uppåtgående spiralrörelse där antalet matcher ökar, 
spelarna måste träna mer vilket kräver ekonomisk ersättning och därför mera inkomster. Alltså 
måste det spelas ännu fler matcher osv. Det gäller därför också att vinna. Lag som inte vinner ofta 
åker ur serien, publik och inkomster minskar.
16
  
 
För övrigt karaktäriserar Fahlström ishockeyn ”som ett slutet och reproducerande system”, där 
de ”reproducerande krafterna [är] mycket starka”. Han framhåller att denna slutenhet skänker 
”trygghet för de invigda, men” att barriärerna försvårar de enskilda individernas möjligheter att 
”bryta mot mönstret” och att ”de som inte är invigda inte platsar där”.
17
 
Josef Fahlén är en annan pedagog som har intresserat sig för ishockeys utveckling i Sverige. 
I avhandlingen Structures beyond the frameworks of the rink undersöker han den organisatoriska 
utvecklingen inom svensk ishockey, med särskilt avseende på professionaliseringsprocessen, åren 

---

 
17
Inledning
1967–2000. Fokus ligger således, precis som hos Fahlström, på rent inomidrottsliga aspekter. 
Analytiskt tar Fahlén avstamp i institutionell teori, där uppmärksamheten riktas mot likriktning av 
organisatoriska fält, i kombination med uppkomsten av gemensamma normer och värderingar. 
Den bärande tanken är här att organisatoriska sammanhang karaktäriseras av regler och krav som 
varje individuell organisation måste anpassa sig till för att vinna legitimitet och/eller tillskansa sig 
resurser. Förändring av verksamhetslogiken är i sin tur beroende av tre faktorer: 1) förändringar i 
antalet aktörer och/eller aktörernas karaktär, 2) förändringar i aktörernas interaktion med 
varandra och med aktörer utanför fältet, samt 3) förändringar i de regelverk som reglerar fältets 
verksamhet. Dessa omständigheter leder till nya och/eller förändrade konventioner, vilka över tid 
bidrar till framväxten av en ny verksamhetslogik. Fahlén anlägger sålunda ett tydligt 
konfliktperspektiv på ishockeyns utveckling: förändring på fältet sker till följd av konkurrens och 
konflikt mellan olika aktörer/intressen. Till saken hör att Fahlén identifierar fyra krafter/aktörer 
som han menar har präglat utvecklingen under den aktuella perioden i särskilt hög grad, i form av 
a) professionell ishockey, b) television, c) utbildning och d) utländska investerare.
18
 
Förutom dessa utredningar av ishockeyns utveckling på nationell nivå finns det ett antal 
studier som rör sig på lokalplanet. Två av dem är populärvetenskapliga monografier som 
behandlar Leksands IF (LIF). Först ut på banan var kulturgeografen Hans Aldskogius, som i 
Leksand, Leksand, Leksand! skärskådar ishockeyns roll i dalabygden. Aldskogius undersökning 
rymmer vissa historiska dimensioner (främst i form av en kortfattad bakgrundsteckning där 
föreningens verksamhet skisseras från bildandet 1919, med tonvikt lagd på åren efter det att 
ishockeyn kom in i bilden 1937, fram till 1990-talets början), men dess tyngdpunkt ligger på 
frågor som ”vilken ’folklig förankring’ har hockeylaget i kommunen” och ”vilken roll spelar 
hockeyn i den lokala ekonomin och för företag och organisationer i Leksand”.
19
 Analytiskt 
arbetar Aldskogius med nätverksbegreppet, vilket han använder för att ”mer konkret beskriva 
systemet ’leksandshockeyn’ och dess viktigaste kontakter med omvärlden”.
20
 Studien visar att det 
finansiella stöd som klubben fått av det lokala näringslivet är ett uttryck för en intressegemenskap 
präglad av ”tjänster och gentjänster”.
21
 
Den forskare som har studerat Leksandsishockeyns ekonomiska kretslopp närmast i detalj 
är emellertid företagsekonomen och uttalade LIF-supportern Lars Östman. Denne har i Från 
byalagen till Leksands Stars tecknat ishockeyns utveckling inom Leksands IF:s från starten 1937 
fram till 1900-talets slut, med avseende på såväl organisatoriska och ekonomiska faktorer som 
den idrottsliga praktiken. Redogörelsen är empiriskt orienterad, medan de teoretiska anspråken är 
låga, då han bara ”försökt att rakt och konkret berätta vad som hände på banan och utanför”. 

---