Tobias s tar k
Yüklə 5,05 Kb. Pdf görüntüsü
|
10 DEL 1 Inledning 11 Inledning KAPITEL 1 Nedsläpp Det är alldeles för mycket sport inom idrotten. Percy Nilsson re Kronor har kallats ”Sveriges mest folkkära landslag”. Under ett antal år framstod det svenska herrlandslaget i ishockey rent av som landets största publikmagnet över huvud taget. Publikundersökningar gjorda under efterkrigstiden gör gällande att etermediernas bevakning av Sveriges A-landskamper i ishockey då följdes av en större allmänhet än motsvarande utsändningar för någon annan idrott, ”kung fotboll” inkluderad. Medan Tre Kronors matcher i televisionen bevittnades av 3,5 miljoner tittare, bänkade sig ”endast” 2,5 miljoner svenskar i TV-sofforna vid herrlandslagets matcher i fotboll. Det betyder att ungefär hälften av landets samtliga invånare regelbundet följde Tre Kronors framfart på världens ishockeyrinkar. När intresset för de blågula ishockeykämparna var som störst noterades en närmast mangrann nationell samling framför TV:n. Beräkningar av tittarsiffror från VM på hemmaplan 1970 säger att Sveriges matcher då sågs av över två tredjedelar av landets vuxna befolkning (och ett okänt antal barn), med en topp på hela 82 procent vid Tre Kronors dust mot Sovjet i turneringens finalomgång. Detta innebar en rekordnotering för alla typer av TV-evenemang som stod sig en bit in på 1980-talet. Sverige stannade, medan ishockeysporten seglade i medvind! 1 T I samband med Svenska ishockeyförbundets 50-årsjubileum (1972) dristade sig dåvarande förbundsordföranden, Helge Berglund, till att förutspå att ishockeyn före decenniets utgång skulle gå om fotbollen, och framträda som Sveriges största publiksport, alla kategorier. Ja, ishockeyn var enligt hans förmenande faktiskt ”på god väg” att bli ”landets största sport”. 2 Så blev nu aldrig fallet. I stället har 1970-talet gått till hävderna som ett stormigt decennium i den svenska ishockeyhistorien, där ekonomiska svårigheter hamnade i förgrunden jämte tilltagande oro för ”proffsflykten” till Nordamerika. 3 På senare tid har ishockeysporten i stort kommit i gungning. Svarta rubriker rörande alltifrån svidande nederlag och urvattnade VM-turneringar, till landslagsmän inblandade i sex- och fylleskandaler har följts av diskussioner om Tre Kronors devalvering. Detta i kombination med rapporter om brist på istid, skenande omkostnader på ungdomssidan, samt rädsla för en växande klyfta mellan elit- och breddverksamhet har fått 12 Inledning engagerade ishockeysupporters och uppjagade förståsigpåare att ta fram krisstämpeln. Mer än en gång har Tre Kronors – ja, hela ishockeysportens – död utropats. 4 Ryktet om ishockeyns död förefaller emellertid vara betydligt överdrivet. Otaliga uppgifter pekar på att ishockeyn idag står starkare än på länge, ja kanske någonsin. Elitklubbarna bygger nya, spektakulära arenor för att kunna ta in fler åskådare på matcherna. Ändå tycks det i många fall som om biljetterna inte räcker till. Även längre ned i seriesystemet finns det föreningar som spelar inför fullsatta läktare. 5 Därtill kommer att damverksamheten börjat blomma upp: bara på några år har antalet aktiva mångdubblats och spelstandarden tycks vara på kraftig uppgång. 6 Bland landets ishockeyvänner finns det nog många som tog den framgångsrika svenska landslagssäsongen 2005/2006 – då Tre Kronor bärgade både OS- och VM-guld, medan ”Damkronorna” kammade hem en olympisk silverpeng – som intäkt för att ishockeyn fortfarande står stark i landet. För övrigt skall konstateras att de presstormar som blåst upp efter svidande förluster kan tas som intäkt för det stora engagemang som fortfarande finns för sporten i Sverige. 7 Vad beror detta väldiga ishockeyintresse på? Hur har det uppstått? Vad är det som har gjort att Tre Kronor kunnat samla nästan hela den svenska befolkningen vid sina matcher? Hur kan man förklara att ishockeyn – som under flera decennier varit en av landet mest populära idrottsgrenar, men utövarmässigt haft flera sporter framför sig, och i matchpubliksiffror räknat aldrig riktigt varit i närheten av fotbollen – har fått en sådan framskjuten position nationellt sett att Tre Kronor närmast slentrianmässigt karakteriserats som ”Sveriges mest folkkära landslag”? Min förhoppning är att detta arbete skall bidra till att räta ut dessa, och andra, frågetecken kring ishockeyns framträdande ställning i landet. Syfte och grundtes Syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera ishockeysportens framväxande nationella betydelse i Sverige, åren 1920–1972. Jag vill poängtera att jag inte är ute efter att avgöra huruvida Tre Kronor verkligen var – eller är – ”Sveriges mest folkkära landslag”. Jag kommer inte heller att presentera någon fullständig förklaring till ishockeyns popularitet i landet. Vad jag önskar är att bringa större klarhet i hur ishockeyns framskjutna nationella ställning har skapats. Mer precist handlar det om att belysa hur det i praktiken gick till när ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel förvandlades från en oansenlig nordamerikansk importvara till en av landets mest omhuldade idrottsgrenar med ett landslag som lockade till närmast mangrann nationell samling. Under resans gång ämnar jag också problematisera och söka nyansera ishockeyförbundets egen Yüklə 5,05 Kb. Dostları ilə paylaş:
|