Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Användarna vet bäst
- Varför gör dom inte som vi säger
- Medborgarna en heterogen grupp
- Positiva förebilder för första stadiet
103 inte är för krångligt. Tanken att man bör sortera vägs alltid mot tillgängligheten och möjligheten att faktiskt göra det. Allra främst avgör närheten. Ju närmare en käll- sorteringsstation är, desto mer tillgänglig uppfattas den. En annan viktig faktor som gör att ett system för käll- sortering uppfattas som lättillgängligt är en utpräglad känsla av att man förstår hur man gör. Det gäller att människor känner till de olika fraktionernas innebörd och hur de ska gå tillväga för att sortera dem. För detta är informationen avgörande. Det är också tydligt att intresset för att källsortera kan stärkas om man kombinerar möjligheten att källsortera med möjligheten att spara pengar. Tar man till exempel betalt för sophämtningen per kilo och gör det lätt att lämna soporna skapar man ett dubbelt tryck som gör det lättare för människor att faktiskt ändra sitt vardagliga handlande. Men ekonomiska påtryckningsmedel kan inte alltid användas. Ekonomiska drivkrafter som redskap måste utformas enligt förutsättningarna i olika typer av hushåll. Att ta betalt per kilo för hushållssopor fun- gerar av naturliga skäl dåligt i bostadsområden med lägenheter. Användarna vet bäst Överlag kan man säga att för att kunna utforma ett lätt- tillgängligt system finns ingen lösning som gäller över- allt. Ett sätt att åstadkomma lokalt utformade system 104 är att tillåta alla berörda parter, de boende såväl som förvaltare och tekniker, att vara med i processen när systemet utformas. Det kan låta som ett krångligt tillvägagångssätt, men det är ett starkt argument att de som själva ska använda systemet har hög kunskap om hur deras vardag ser ut. Kravet på ett enkelt och lättillgängligt system sätter gissningsvis gränser för hur många fraktioner som kan sorteras. I många hushåll som exempelvis inte har till- gång till egen källare kan det vara svårt att utöka sor- teringen med nya fraktioner som plast och plåt. En utmaning för utvecklingen av framtida källsortering ligger därför i att skapa sådana system där fler fraktio- ner kan sorteras utan att det ställer stora ytterligare krav på hushållen att spara och sortera sopor i det egna hemmet. En idé, som samtidigt vore en utmaning för miljö- medvetna byggentreprenörer, vore att återigen låta människor som bor i hyreshus slänga sina sopor i sop- nedkast. Fast den här gången skulle sopnedkasten vara konstruerade så att man direkt kunde sortera soporna i åtminstone tre fraktioner. Det är den typen av lös- ningar som gör källsorteringen hyperlätt som gör att man kan utöka den! 105 Lästips Artikeln bygger på följande rapport där du kan hitta titlar på alla de studier som nämns i artikeln: Den som kan – sorterar mer. Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen, Adrienne Sörbom. Forskningsgruppen för miljöstrate- giska studier, Stockholm 2003 106 107 Varför gör dom inte som vi säger? Hur effektivt är det med kommunikation när man vill öka sopsorteringen? Man ska inte ha någon övertro på informationens makt. Allt går inte att ”sälja med mördande reklam”, varken konserverad gröt eller sopsortering, skriver Gunilla Jarlbro. Hur genomtänkt informationen än är så har den nästan ingen effekt alls om inte de fysiska systemen fungerar. Bland annat ska anläggningarna ligga nära hushållen och vara rena, luktfria och estetiskt tilltalande. Gunilla Jarlbro är docent i journalistik och masskommunikation och verksam vid avdelning- en för Medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. 108 et finns tre olika sätt att lösa sociala problem. För det första kan ett socialt problem lösas genom att man åtgärdar den fysiska verkligheten. I det här fallet innebär det att man på olika sätt underlättar sophanteringen för medborgarna med hjälp av olika fysiska åtgärder som exempelvis utrymme i soprum och grindhämtning. Det andra sättet att lösa ett socialt problem är att bygga upp ett regelsystem med hjälp av belöningar och bestraffningar och se till att reglerna följs. I vårt fall kan det innebära att man ger medborgarna olika eko- nomiska incitament för att sopsortera, eller bestraffar den som inte sorterar genom att till exempel höja hyran. Den tredje möjligheten att lösa ett socialt pro- blem är att med hjälp av utbildning och information försöka få medborgarna att anta det rätta beteendet. Det vanligaste i samband med olika samhällsproblem är att man försöker kombinera de tre styrmedlen: fysiska åtgärder, regler och kommunikation. Information är det svagaste styrmedlet av de tre för att komma tillrätta med ett samhällsproblem. I det här kapitlet kommer fokus att ligga på just detta: Hur får man medborgarna att sopsortera med hjälp av olika kommunikativa insatser? Medborgarna en heterogen grupp Utgångspunkten för mitt resonemang bygger på ett D 109 forskningsprojekt där fyra olika kommuner ingick. De fyra kommunerna hade olika avfallshanteringssystem och hade kommit olika långt när det gäller att utveckla informationsstrategier. Därför var det möjligt att stu- dera de tre olika styrmedlens påverkanspotential på medborgarnas faktiska beteende. När det gäller att kommunicera med medborgarna kan man grovt urskilja två olika strategier. Den ena är masskommunikation, det vill säga att med hjälp av annonser, affischer och broschyrer få medborgarna att sopsortera. Den andra strategin är att med hjälp av personlig kommunikation engagera till exempel fas- tighetsskötare och hyresgästföreningar som samtalar med medborgarna för att öka deras engagemang och vilja att sopsortera. När ska man då använda sig av den ena eller andra strategin? Det första man bör tänka på är att medborgarna är en heterogen grupp. Olika mål- grupper befinner sig i olika stadier i sin relation till det ämne som är aktuellt, i det här fallet sopsortering. För vissa målgrupper gäller det helt enkelt att skapa upp- märksamhet för en viss miljöproblematik; för andra målgrupper ska budskapen handla om att väcka intresse för ämnet. För ytterligare andra målgrupper som redan har den rätta inställningen till frågan bör bud- skapen bidra till att stödja en beteendeförändring. Positiva förebilder för första stadiet Målgruppen kan befinna sig i fyra olika stadier som Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|