12
Parterna är ense om att Semantix avbröt rekryteringsförfarandet och att detta
berodde på att F.A. inte tog K.G. i hand. Parterna är också ense om att F.A.
blev missgynnad i diskrimineringslagens mening genom att Semantix avbröt
rekryteringsförfarandet.
Det som Arbetsdomstolen har att ta ställning till är för det första om F.A:s
religiöst motiverade vägran att ta personer av motsatt kön i hand skyddas av
förbudet mot diskriminering på grund av religion i diskrimineringslagen.
Vidare ska Arbetsdomstolen pröva om den policy Semantix tillämpat – att
anställda inte får vägra ta andra i hand på grund av kön – särskilt
missgynnar personer med viss religion. Om Arbetsdomstolen skulle finna
att så är fallet är parterna ense om att Semantix policy i och för sig har
berättigade syften. Den fråga som domstolen har att pröva då är om policyn
är lämplig och nödvändig för att uppnå syftena.
Skyddas religiöst motiverad vägran att ta personer av motsatt kön i hand av
förbudet mot diskriminering på grund av religion i diskrimineringslagen?
Arbetsgivarparterna har gjort gällande att F.A:s vägran att ta personer av
motsatt kön i hand inte skyddas av förbudet mot diskriminering på grund av
religion i diskrimineringslagen, eftersom hennes vägran inte är en
manifestation som i sig är ett uttryck för, har ett mycket nära samband med
eller är ett vedertaget sätt att uttrycka islam. Arbetsgivarparternas argument
är, som Arbetsdomstolen förstår det, att F.A:s vägran att ta i hand inte
skyddas av artikel 9 Europakonventionen och därför inte heller av dis-
krimineringslagens förbud mot diskriminering på grund av religion.
Arbetsdomstolen kan inte dela den uppfattningen.
Av Europadomstolens praxis framgår följande. Religionsfriheten omfattar
trosuppfattningar som har uppnått en viss nivå av övertygelse, seriositet,
koherens och betydelse (cogency, seriousness, cohesion and importance).
När en trosuppfattning har uppnått en sådan nivå så ankommer det inte på
staten att värdera eller bedöma om vissa religiösa uppfattningar eller uttryck
för dessa är legitima. En överprövning av det befogade i religiösa uppfatt-
ningar eller uttryck är enligt Europadomstolen inte förenlig med statens
skyldighet att förhålla sig neutral och opartisk till religiösa uppfattningar
eller uttryck. Se t.ex. İzzettin Doǧan m.fl. mot Turkiet, dom 2016-04-26 mål
nr 62649/10, stycke 68. Se även NJA 2005 s. 805. Religionsfriheten i artikel
9 Europakonventionen avser i första hand enskildas tanke- och samvetsfri-
het, men den omfattar även enskildas möjlighet att utöva eller ge uttryck för
sin religiösa uppfattning t.ex. genom att offentligt praktisera sin religion till-
sammans med andra. Inte varje uttryck eller agerande som har sin bakgrund
i en religiös uppfattning omfattas av religionsfriheten i konventionen. Hand-
lingar som inte direkt uttrycker eller som bara har ett avlägset samband med
personens religiösa uppfattning faller helt utanför artikel 9 Europakonvent-
ionen. Frågan om det finns en tillräckligt nära och direkt koppling mellan
handlingen och den religiösa övertygelsen måste bedömas med utgångs-
punkt i omständigheterna i det enskilda fallet. Se t.ex. Eweida m.fl. mot
13
Förenade kungariket, mål nr 48420/10, 59842/10, 51671/10 och 36516/10,
dom 2013-01-15, stycke 82 och 83.
Av professor M.F:s uppgifter i målet framgår bl.a. följande om den
teologiska och filosofiska bakgrunden till F.A:s vägran att ta män utanför
familjekretsen i hand. Rättstolkning har en central plats i islam bl.a. för de
förhållningsregler som bör iakttas i olika sammanhang. Tolkningen utgår
från olika rättskällor där Koranen och profettraditionen är de främsta.
Förbudet mot kroppsberöring, däribland att skaka hand, mellan kvinnor och
män som inte är nära släkt, har sin bakgrund i en vers i Koranen som
handlar om en grupp kvinnor som skulle avlägga trohetsförklaring till
profeten Muhammad. Profeten skakade enligt vissa källor inte hand med
kvinnorna. Utifrån denna vers och andra rättskällor har en stor grupp
muslimska rättslärda, inom både sunni och shia, dragit slutsatsen att
hälsning mellan kvinnor och män som inte har ett nära släktband med
varandra ska ske utan kroppsberöring, dvs. utan ta i hand. Ett brott mot
denna regel ses av dessa rättslärda som en syndig handling. Det finns dock
även andra tolkningar. En sådan går ut på att förbudet mot kroppsberöring
enbart gäller sådana former av kroppskontakter som leder till eller sker i
syfte att få sexuell njutning, vilket inte anses vara fallet med handskakning.
En del muslimska rättslärda anser att muslimer ska skaka hand i hälsnings-
syfte med kvinnor och män, oavsett vilken relation de än har med dem,
eftersom att inte göra det kan uppfattas som kränkande av andra, i synnerhet
av den som inte är muslim.
Genom utredningen finner Arbetsdomstolen att F.A:s vägran att ta personer
av motsatt kön i hand får anses ha en sådan nära och direkt koppling till en
religiös trosuppfattning att det är fråga om en sådan religiös manifestation
som skyddas av artikel 9 Europakonventionen. Det ska tilläggas att
Europadomstolen särskilt har framhållit att ett visst agerande skyddas som
en religiös manifestation även om den aktuella tolkningen av religionen är
omstridd och bara iakttas av en minoritet. Se S.A.S. mot Frankrike, mål
nr 43835/11, dom 2014-07-01, stycke 108.
Arbetsdomstolens slutsats i denna del saknar emellertid omedelbar bety-
delse för om Semantix policy kan medföra indirekt diskriminering av perso-
ner som av religiösa skäl inte anser sig kunna ta personer av motsatt kön i
hand. För att så ska vara fallet räcker det att policyn särskilt missgynnar –
drabbar – personer med viss religion. Att F.A:s agerande är en sådan
religiös manifestation som skyddas av artikel 9 Europakonventionen, har
dock viss betydelse för tolkningen av om Semantix policy drabbar personer
som tillhör viss religion. Det har även betydelse för frågan om policyn är
lämplig och nödvändig för att uppnå berättigade syften.
Missgynnar Semantix policy särskilt personer med viss religion?
För att F.A. ska ha utsatts för indirekt diskriminering krävs att Semantix
policy om handhälsning särskilt missgynnar personer med viss religion.