Litium I haninge



Yüklə 15,85 Kb.
Pdf görüntüsü
tarix02.03.2018
ölçüsü15,85 Kb.
#28993


LITIUM I HANINGE


Foto omslag: Fredrik Hjerling   

Foto baksida: Eva Simonson

Tryckår: 2011

Tryckeri: Haninge kommuntryckeri 




Ett grundämne

Ett 90-tal grundämnen förekommer naturligt på jorden. Ett av dessa upptäck-

tes först i världshistorien på Utö i Haninge kommun. Det grundämnet heter 

litium. 


Allt som finns i universum är uppbyggt av atomer av olika grundämnen. Själva 

ordet atom betyder odelbar. I kemin är alltså atomen den minsta byggstenen 

i allt från människokroppen till vatten, en gurka, en sten eller ett pendeltåg. 

Några grundämnen är välbekanta för de flesta. Dit hör ädelmetallerna guld, 

silver och koppar. Andra välbekanta metaller är bly, tenn, järn och nickel. Men 

grundämnen behöver inte bara vara metaller. Kol, syre och kväve är andra 

välbekanta exempel på grundämnen. 

Periodiska systemet och litium

Grundämnena samlas i det periodiska systemet. Periodiska systemet är uppbyggt 

på ett sådant sätt att ämnen med likartade egenskaper samlas i kolumner, perio-

der. Det var den ryske vetenskapsmannen Dmitrij Mendelejev som på 1800-talet 

konstruerade det periodiska systemet. Den svenske vetenskapsmannen Jöns 

Jacob Berzelius introducerade de kemiska tecknen för att förenkla beskrivningen 

av grundämnena. Att syre betecknas O vet du säkert redan – och det är alltså ett 

arv av Berzelius. Litium har det kemiska tecknet Li och atomnummer 3. Berze-

lius upptäckte grundämnena selen, kisel och torium. I Berzelius laboratorium 

samlades många skickliga kemister. En av dessa hette Johan August Arfwedson, 

kom från Finnerödja i Skaraborgs län och det var han som upptäckte litium.

L I T I U M

Grundämnenas perodiska system



U T Ö  G R U V O R  O C H  M I N E R A L E T  P E TA L I T

På Utö i Haninge finns sedan 1600-talet och förmodligen mycket längre än så en 

järnmalmsgruva. Det är en mineralrik plats och vid gruvan finns därför inte en-

bart järnmalm, utan också andra mineral. Ett av dessa heter petalit. Arfwedson 

fick fatt på en bit av mineralet och lyckades bevisa att det innehöll ett tidigare 

okänt grundämne. På Berzelius’ förslag gavs det nya grundämnet namnet litium, 

efter grekiskans λίθεος [litheos], sten. Året var 1817 och Arfwedson var blott 25 

år gammal. Ett år efter denna upptäckt lyckades några engelska forskare också 

renframställa metallen litium. Petalit visade sig vid närmare analys vara ett liti-

umaluminiumsilikat med sammansättningen LiAlSi

4

O

10



. Mineralet är än idag en 

viktig malm för framställning av litium, men klara och fina bitar av petalit slipas 

också till ädelstenar. 

Gruvan på Utö. Foto: Eva Simonson

Små bilder: Slipad och oslipad petalit



L I T I U M S  E G E N S K A P E R

Litium tillhör gruppen alkalimetaller. Metallen är mycket lätt och en liter litium 

väger bara hälften så mycket som en liter vatten. Det innebär att en bit litium 

och en bit trä har ungefär samma densitet. Litium är mycket reaktiv och att 

försöka tillverka ett föremål i rent litium är en meningslös idé. Häller man vatten 

på litiummetall reagerar de båda ämnena snart och låter man en bit litium ligga 

oxiderar den fort. Det är alltså normalt sett inte i sin metalliska form som litium 

används, utan när den reagerat och bildat litiumjoner som ingår i olika salter. Om 

man för in ett litiumsalt i en eldslåga så ändras lågans färg till intensivt röd.

Litiums användning

Trots sin reaktivitet ingår metallisk litium i legeringar med aluminium och 

magnesium där låg vikt är särskilt viktigt. I sin saltform används litium i en stor 

mängd vitt skilda sammanhang. Förmågan att ge röd färg åt eld nyttjas i fyrver-

keripjäser. Andra användningsområden för litiumföreningar inkluderar applika-

tioner i medicin mot bipolär sjukdom och för lagring av vätgas. Litiumjon-batte-

rier spelar en central roll i framtidens elbilar. Att påstå att grundämnet litium har 

framtiden för sig är därför knappast att ta i. 

Metalliskt litium används bl a i batterier och för att ge röd 

färg åt fyrverkerier.



K E M I N S  Å R  O C H  H A N I N G E  K O M M U N

Förenta Nationerna har utsett 2011 till International Year of Chemistry, KE-

MINS ÅR 2011. Året ingår i FNs årtionde för hållbar utveckling och syftet är 

att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att 

lösa samhällets problem som till exempel växthuseffekten och råvaruförsörjning 

när oljan ska fasas ut. Haninge kommun vill med denna broschyr ge sitt bidrag i 

detta angelägna ärende. 

I Haninge kommuns skolor sker också en målmedveten kemiundervisning redan 

från mellanstadiet. I årskurs 5 görs en kommunövergripande kunskapskontroll 

i ämnet kemi. Sedan provet genomfördes första gången år 

2007 har resultaten ökat markant och från och med 2008 

har det vanligaste provresultatet varit att ha alla rätt. 

Detta ligger väl i linje med det övergripande målet för 

Haninge kommuns skolor – kunskap till 100 %.





Yüklə 15,85 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə