RapportCd2test. Pdf
Yüklə 0,5 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 7.2 Växttillgänglighet och växtupptag
- 7.2.1 Mätproblem
- 7.2.2 Parametrar som påverkar växtupptaget
37 Under senare år har olika åtgärder vidtagits för att minska kadmiumtillförseln. Utsläppen till luft har minskat genom minskad industriell användning av kadmium samt reningsåtgärder och det faktum att gödselindustrin numera använder fosforråvara med låga kadmiumhalter. 7.2 Växttillgänglighet och växtupptag Kadmium kan tas upp av växternas rötter eftersom det är lättrörligt i mark. En av anledningarna till att växter tar upp kadmium, som de ju inte behöver, är att det förväxlas med zink som de behöver på grund av metallernas kemiska likhet (Hedlund et al., 1997). Passivt upptag via rötterna sker också. Hur mycket som tas upp beror på grödan och markens egenskaper (se kap 7.2.2 Parametrar som
mossvävnad saknar ett yttre skyddande cellager (Hedlund et al., 1997). Metallerna blir också kvar i mossan varför denna är lämplig för att mäta mängden metaller som når marken med luftdeposition och nederbörd. Det är flera faktorer som påverkar upptaget och tillgängligheten av kadmium. Handelsgödsel är ofta sura och baseras på lösliga salter som kan frigöra kadmium genom försurning och jonbyte (Andersson & Bingefors, 1985). Detta leder till ökad tillgänglighet och upptag. Organiskt material har däremot en förmåga att hålla kvar kadmium och immobiliserar det, en fördel vid gödsling med slam eftersom det innehåller mycket organiskt material. Växter med naturlig förmåga att ta upp mycket kadmium kan utnyttjas för att rena jordbruksmark från metallen. Arbete pågår inom detta område och en intressant växt är Salix (pil) som odlas som energigröda (Hedlund et al., 1997). Halterna varierar dock mycket mellan olika platser och inom en och samma planta men är i storleksordningen 20 gånger högre än halterna i vete som har den högsta halten av spannmålsgrödorna. En förutsättning för att detta ska gå att utnyttja är att det kadmium som efter förbränning av salixen hamnar i askresten eller i vattnet efter rökgaskondensering kan tas om hand på ett bra sätt. 7.2.1 Mätproblem Vid bestämning av växtupptaget av en metall mäts metallhalten i en jord eller i slam med kemiska extraktionsmetoder. Ekvall (1995) kom i sin doktorsavhandling fram till att det inte existerar någon kemisk extraktionsmetod som helt och hållet kan förutsäga växters upptag av metaller. Korrelationen mellan totalhalt i jorden och upptag är ofta dålig eftersom metallupptaget varierar med ett antal olika parametrar. Mätningen innebär att vissa antaganden om det analyserade materialet görs vilket kan ställa till med problem.
Växtupptaget av kadmium är komplext genom att det beror på många olika faktorer och samspel mellan dessa. Hur mycket grödan tar upp beror i stora drag på (Malgeryd et al., 1998): 1)
Markfaktorer: -jordart
-pH-värde -mullhalt -kadmiuminnehåll
38 2)
Gröda: -art
-sort 3)
Väderlek: -nederbördsmängd 4)
-tid efter gödselspridning -samspel mellan olika ämnen -atmosfäriskt nedfall och trafikpåverkan Generellt sett ökar kadmiumhalten i grödor med markens innehåll av salpetersyralöslig kadmium (Eriksson et al., 1995). Hur mycket som kan tas upp av växterna beror alltså på hur hårt kadmium är bundet i marken. Det beror inte direkt på den totala kadmiumkoncentrationen i jorden utan på koncentrationen i markvätskan. Denna beror i sin tur på en rad faktorer varav de viktigaste är (Hellstrand & Landner, 1998):
•
jordens totala kadmiumhalt •
vätskans saltkoncentration •
vätskans zinkhalt (hög zinkhalt har en tendens att öka kadmiumhalten i vätskan men minskar växtupptaget av kadmium) •
•
förekomsten av adsorbenter såsom järn- aluminium och manganoxider i jorden •
jordens lerhalt (rörligheten ökar vid låg halt) •
pH (löst Cd ökar vid lågt pH) •
temperaturen •
kadmiums väg till jorden (viktig endast omedelbart efter tillfället då kadmium når jorden) Följande ämnen påverkar också, direkt eller indirekt, grödornas upptag av kadmium (Hellstrand & Landner, 1998): •
minska kadmiumupptaget) •
koncentrationen av olika mikronäringsämnen (järn, selen, koppar) Lösligheten och därmed växttillgängligheten av kadmium ökar med sjunkande pH varför försurning kan leda till ökade kadmiumhalter i växter. Mullhalten i jorden spelar in genom att en lägre mullhalt gör att jordens förmåga att binda metaller blir sämre (Hedlund et al., 1997). Ekvall (1995) anger att gödselmedel som innehåller kväve kan öka kadmiumupptaget. Detta beror på att jonbytesprocesser sker där ammoniumjonerna (NH 4+ ) ersätter en del kadmium som då frigörs samt sänker jordens pH- värde genom att ersätta H + -jonerna. Upptaget av kadmium beror också på närvaron av zink. Zink är nödvändigt för växter men upptag av kadmium kan ske genom förväxling av dessa liknande ämnen. En annan faktor som kan påverka kadmiums egenskaper i marken är klimatet. Sverige har hög nederbörd och låg temperatur jämfört med många andra länder i Europa med följd att skillnaden mellan nederbörd och avdunstning är stor. Kadmiumhalterna i växter är högre under år med hög nederbörd än under år med låg nederbörd. Detta kan bland annat bero på att växternas rötter tar upp vatten och näring djupare ned i marken, där kadmiumhalterna är lägre, under torra år (Hedlund Yüklə 0,5 Mb. Dostları ilə paylaş:
|