Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx
Yüklə 433,51 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 6.4 Validitet
- 6.5 Reliabilitet
- 7 Resultat och analys
- 7.1 Presentation av respondenter
14
med följebrevet och de etiska riktlinjerna från vetenskapsrådet son finns (se bilaga 14.1), informerades respondenten om uppsatsens övergripande syfte, det redigerades i samråd med kontaktperson för att å ena sidan skapa ett intresse och andra sidan inte avskräcka deltagandet. Samtycket för deltagande och inspelning av intervju, hur materialet kommer behandlas och av vilka gavs vid två tillfällen, i följebrevet och vid varje intervjutillfälle. Detta för att försäkra oss om premisserna för deltagandet och vikten av dess innebörd (Kvale och Brinkmann, 2009, s87).
Kritik och eventuella konsekvenser kan ges i den mån att vi inte tydliggjort i vårt följebrev att denna uppsats kommer att vara tillgänglig för allmänheten vilket är viktigt för deltagarnas egen vilja och förståelse för deras delaktighet menar Kvale och Brinkmann (2009). Därav har vi i efterhand innan processen var avslutad gjort valet att maila samtliga denna information. Ytterligare som påtalades av författarna och det vi fick uppleva själva var att efter information gavs om ovanstående etiska riktlinjer var att samtliga respondenter uttrycker säkerhet kring deras utsagor att det som sägs är något de står för (Kvale & Brinkmann, 2009, s87). Som ett komplement till Kvale och Brinkmann (2009) fyra etiska riktlinjer tillämpar vi även vetenskapsrådets etiska riktlinjer, krav på samtycke, informationskrav, konfidentialitet samt nyttjandekrav, att studien enbart är till för att bidra med vidare forskning (vetenskapsrådet, 1999).
6.4 Validitet
Att validera är att kontrollera att man mäter det man avser att mäta, som forskare måste man anlägga sitt material med kritiska ögon, samt presentera sitt perspektiv på det undersökta ämnet och kontrollera att det inte finns någon snedvriden tolkning (Kvale & Brinkmann, 2009, s268). Genom att vi tillsammans gått igenom det empiriska materialet, begränsades våra egna subjektiva tolkningar av våra respondenters svar. Därtill har vi försökt eftersträva validiteten med frågor för att minska tolkningsmöjligheter och för att mäta det vi avser att mäta. Vi ville begränsa frågornas karaktär så att de inte var ledande utan respondenterna har fått svara utefter bästa förmåga. Dock uppmanandes respondenter att be oss förtydliga- och eller om missförstånd uppstod klargöra för våra intervjufrågor. Svaren kan också bli olika beroende på vem som ställer frågorna, kanske att någon med auktoritet får annorlunda svar än vi som studenter menar Kvale och Brinkmann (2009). Men här har vi också valt att rannsaka oss själva och reflekterat kring situationen för att se om vi kan ha påverkat resultaten.
För att även öka validiteten och göra den mer trovärdig har vi även utgått ifrån Brinkmann och Kvale (2009) vissa av de sju stadier i en intervjuundersökning. Dessa är tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. Vi var noggranna att från början formulera syftet med undersökningen innan intervjuerna började som en tematisering kräver. Upplägget av undersökningen planerades även med hänsyn till de sju stadier författarna nämner. Området som krävde planering och att man läste in sig ordentligt på området för att öka kunskapen samt för att kunna iaktta eventuella moraliska konsekvenser såsom konfidentialitet. Intervjuerna genomfördes utefter vår intervjuguide och reflekterade hela tiden till den kunskapen som vi erhöll som Kvale och Brinkmann (2009) anser vara lämpligt. Alla intervjuer skrevs ut från talspråk till skriftspråk, men vissa ord uteslöts som nämnts tidigare i uppsatsen. Under tidens gång har det alltid funnits en strävan att göra uppsatsen läsbar för flera än oss själva och även för dem utan kännedom om ämnet.
15
Då vi söker efter förståelse om ett fenomen, är det svårt att veta om studien är upprepbar på andra organisationer och företag. Människors tankar och funderingar kan skilja sig beroende på var i livet man befinner sig och deras förförståelse varierar också. Andra intervjuare skulle om möjligt även komma fram till andra slutsatser än vi. Intervjupersonerna kan framställas på olika sätt för andra intervjuare, samt att de även kan ändra uppfattning under intervjun vilket i sig skapar en mindre objektiv kunskap (Kvale & Brinkmann, 2012, s246). Syftet med studien är inte att upprepa den på andra organisationer, utan syftet var att söka förståelse för enhetschefernas upplevelse kring ett fenomen. Vissa av frågorna blev omformulerade i intervjuguiden då vissa begrepp skapade en del frågetecken hos respondenterna. Det kan givetvis påverka reliabiliteten då alla respondenter inte fått exakt likadana frågor. Däremot reviderades frågorna så att de skulle vara så pass snarlika som de tidigare, för att på så vis förenkla för respondenterna.
16
Ett effektivt och tidssparande sätt att göra en resultatredovisning är att sammanslå resultat med analys. Detta blev valet då analysen av våra respondenters utsagor kom i ett tidigt stadie, samt att det var enklare att undvika upprepningar om delarna hölls separata. Detta gav också en helhetsbild över arbetet. Sedan förs en diskussion där vi knyter an tidigare forskning, teoretiska begrepp och teori för att bättre analysera resultaten. Samtliga av våra respondenter fick fiktiva namn för att erhålla den konfidentialitet som erbjudits i följebrevet för denna forskningsstudie. Vi vill även underlätta för läsaren att man på ett överskådligt sätt ska kunna relatera uttalanden som kommer från en person och dennes historia vad gäller utbildning och yrkeserfarenhet. Vissa generaliseringar har gjorts ifråga om längre formell utbildning vid presentationen av samtliga respondenter, detta tudelas mellan respondenternas erhållna examen och för de som inte har en examen relaterat till yrkesområdet. När det gäller åldern på våra respondenter har vi valt att istället för att skriva ut den exakta åldern på samtliga, alltså gjort ett spann mellan 35-65 år där samtliga respondenter befinner sig.
Vi vill poängtera att alla respondenter kan ha läst på universitet, högskola och andra diplomerande/tenterande utbildningar samt kurser, men vi har valt att inte redovisa detta till följd av att inte avslöja samtligas identitet, samt för avgränsa oss mot det som nämnts ovan gällande utbildning. I följande avsnitt redogör vi för våra resultat och dessa kommer att framföras med avseende till vår frågeguide. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier, kompetens, diskurs, profession, chef och utbildning. Detta för att informationen ska bli mer tillgänglig för läsaren, samt att det underlättade för oss skribenter att kunna urskilja både likheter och skillnader mellan respondenternas utsagor.
Respondenterna med längre formell utbildning får följande tecken [.] i samband med uttalanden, så på ett överskådligt sätt kan vi och läsaren härleda yttranden till varje enskild respondents utbildningsbakgrund, utan att behöva skriva ut det i fortlöpande text. Det fungerar även som redskap till att bättre förstå textens innehåll när likheter och/eller skillnader som uppstår.
- Solveig, har universitetsexamen dock ej i relation till sin yrkesroll. Yrkeserfarenhet som enhetschef är 25 år i kommunal regi.
- Sture, undersköterska. Yrkeserfarenhet som enhetschef är fyra år sammanlagt i kommunal regi.
Yüklə 433,51 Kb. Dostları ilə paylaş:
|